Ingen läskunnig bör någonsin städa en vind

Vi har ett visdomsord i familjen om att man ska tänka sig för innan man ger sig på större städ- eller röjprojekt: ”Ingen läskunnig ska någonsin städa en vind.” Man kan hitta intressanta texter. Men kan bli sittande länge med gulnade papper. Man kan hamna i allehanda kaninhål och dagarna går.

Jag råkade öppna en kartong med gamla jobbrelaterade papper. Bland annat en mycket blekt och skrynklig kopia på en ovanlig riksdags-motion från 1979.

Den var nästan oläslig så jag gick in på riksdagens utmärkta databas, Rixlex, och letade upp den där i stället.

Det är en enskild motion från vänsterpartiet, som tycker att stödet till tecknade serier ska ökas.

Jag jobbade på Utbild-ningsdepartementets kulturenhet på den tiden (det som senare blev ett eget kulturdepartement) och det blev min uppgift att kommentera motionen.

Och hur kommenterar man en så pass originell motion?

Med en svarsserie, såklart!

Stödet till serier hade redan ökats och det stödet skulle utvärderas innan man tog nästa steg. Jag ritade ihop ett lite undfallande svar, som det fanns en kopia på, i den där lådan med jobbpapper.

 

Det var kul att jobba på Utbildningsdepartementet och senare Kulturdepartementet under en period då man i stort sett var överens om att kulturområdet var viktigt.

Det fanns en långsiktig plan från 1975, som en enig riksdag hade antagit och som fullföljdes, oavsett regeringssammansättning.

Roligast var det nog när Bengt Göransson hade hand om kulturfrågorna 1982 – 1991, eftersom han var så kunnig och entusiastisk.

Han var dessutom respekterad, ja till och med omtyckt, av sina politiska motståndare. Han var tålmodig och påläst på ett sätt som gjorde det möjligt att föra konstruktiva diskussioner med alla. Ibland tog det tid, men  oftast blev det bra. Kanske hans ”usp”, han unika selling point, var att han kände till det lokala läget i stort sett i hela landet. Han hade jobbat för Reso, för Folkets hus-rörelsen och för ABF, ständigt på resande fot. Han visste vad som var realistiskt möjligt och det tog han gärna strid för.

Var har vi dagens Bengt Göransson, undrar jag ibland.

Det här inlägget postades i Debatt, Efterlyst, Förebild, historia, Politik och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

6 svar på Ingen läskunnig bör någonsin städa en vind

  1. Staffan Lagerström skriver:

    Ett originellt blogginlägg som blottar din artistiska sida. Nu är det bara att ta fram penslarna och färglägga rutorna en efter en och publicera dem i bloggen. Därefter ska väl slantarna rulla in – från kulturdepartementet! ;)

    • Karin skriver:

      Tack för tipset! Men jag får nog vänta på en annan regering innan jag skickar in en ansökan om kulturstöd eftersom en expeditionsministär (eller övergångsregering som det kallas nuförtiden) inte får fatta sådana viktiga beslut.

  2. Åke skriver:

    Ja min fru har plockat med en massa kartonger… gissa hur det ser ut lite varsams i huset. Brev som absolut som inte ska läsas av andra… men de ska brännas upp.

    • Karin skriver:

      Jag kan föreställa mig på ett ungefär hur det ser ut! Papperssamlandet verkar vara en släktåkomma hos oss.

      Glöm bara inte att ta kopior innan ni bränner breven:)

  3. Jag har rensat vinden på grejer, men det finns en del kvar i en stor garderob och där ska jag försöka att rensa riktigt, någon gång i framtiden. Har svårt för att slänga, får ta det lite peu en peu.
    Ha det bra!

    • Karin skriver:

      Pö om pö låter som en bra metod, även om det inte är alla som klarar det.
      Just nu har jag några kassar utrensade saker från landet som jag lovat dottern att jag ska lämna till återvinning. ”Fråga mig inte om jag ska slänga, jag kanske ändrar mig”, sa hon. Det tyckte jag var ett bra skäl att fråga om hon verkligen menade allvar. ”Släng!!!” blev svaret.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.