Den här fnittriga flocken såg jag tidigare idag, när de gick ner för landning. Jag blev förstås nyfiken på vart de tänkte ta vägen, så jag försökte spåra dem efter landningen.
Det var svårare än jag trodde men jag fick hjälp av en klok uggla i ett närbeläget träd.
”Ditåt” sa den och vred snabbt på huvudet åt och nickade åt stenslottet till.
”Va” sa jag, ”det där är väl inte blåkulla.” Men ugglan tycktes mena att det dög åt dagens häxor och var inte beredd att diskutera saken.
När jag skulle smyga fram till stenslottet för att se vad de höll på med passerade jag dasset och insåg att jag kanske skulle lämna dem i fred. Även häxor kan behöva lite privatliv, så påpassade som de är.
Hoppas bara att det inte är för stökigt på dasset efter vintern och att det finns toapapper. Sopa kan de ju göra själva, om det skulle ha blåst in löv och annat.
Och glad påskafton, alla, det var ju det jag skulle säga!
Skönt att de börjar landa igen….jag såg en stackars häxa som hade störtat så hon stod på huvudet i backen med rumpan upp…bara fötterna, rumpan och en bit av kjolen och själva kvasten syntes. Vilken fart hon måste ha haft.
Dina häxor är ju jättesöta…och givetvis måste de få dasslig ro
Ha en skön kväll!:)
Karin
Men stackars störtade påskkärring! Man kan bryta nacken av sådant – hoppas hon var av det styvnackade slaget!
Om pappret skulle ta slut så har jag införskaffat tidsenligt dasspapper. Helt odugligt men tidsenligt. Kommer inom kort på ett dass nära dig.
Åhlen & Holms, någon årgång helst före andra världskriget?
Kicki! Detta är troligen något för TPH-amatörerna. Är det Z-vikt? Komposit? Eller – oh lycka – MG kraft? Ta ned dig när du kommer åt vårt håll.
Hyttis och jag gjorde en liten tur i vårt Bergslagen. Mest för att testa en ny kamera, men det blev också en studie i påskris. Några landade häxor fann vi inte.
Påskris: http://www.gke.org/pub/files/Bergslagspaskrisexpedition%202012.pdf
Fina ris och sorgliga. Det sista var bäst!
Intressant, men jag är mer intresserad av kameran, måste skaffa en ny istället för den lilla jag nu har. När den väl bestämt sig för att det ska fotograferas har motivet oftast flyttat på sig.
Söööta!!
Apropå landat meddelas härmed att tranorna kommit tillbaka till den åker som bonden kontaminerat med flytgödsel och nu är de flera. Åtta par och svanarna syns inte till. De tycker kanske att långbeningarna för ett så oherrans liv att det är skönare på nåt annat ställe.
Hoppas inte tranorna mår dåligt av flytgödsel! Läste om alla bin som dukar under, kanske för att de inte tål alla konstiga kemikalier som finns i jordbruket. Svanarna kanske har känsligare nos, nej näbb?
Underbara påskkärringar och underbar uggla. Jag begriper bara ingenting! Förklaring till fenomenet och stenslottet önskas.
Förklaringen är mycket enkel: Först såg vi alla påskkärringarna som såg ut som de just gick in för landning (men om du inte berättar för någon kan jag avslöja att de bara hängde där i träden). Sedan såg jag den fina uggleskulpturen i trädet och lite senare den märkliga slottsliknande stenen och då låg det nära till hands att tänka att det var dit påskkärringarna skulle. Och så när det stod en kvast på dasstrappan blev det ju en liten berättelse av det hela!