Det här är nog världens mest kända avbildning av en våg. Det är den japanska konstnären Hokusai som har fångat en så kallad monstervåg i träsnitt.
Den är från 1830-talet, en Meisho-e-målning, som målningar av kända platser kallas.
Den mest avbildade av alla platser är förstås Fuji, som brukar dominera bilderna.
Här är det havet som är huvudperson och ett litet Fuji-berg syns i bakgrunden.
Dessutom har Hokusai tagit med några fiskebåtar, med vettskrämda fiskare som hukar inför monstervågen.
Det gör träsnittet samtidigt till en ukio-e (ungefär ”ögonblicksbilder”), en konstform som blev populär när japanska konstnärer började skildra medelklassens vardagsliv i färgglada tryck. Eftersom arbetarklassen sällan avbildades är Hokusais konstverk ovanligt även på det sättet.
Monstervågor finns och är något annat än tsunamivågor. Man vet inte riktigt hur de bildas, även om det finns gott om teorier i ämnet. På något sätt (eller på olika sätt) samverkar kraften i vågrörelserna så att de samlas i en gigantisk våg 30 meter hög eller mer, stor nog att sänka ett skepp.
Nåväl, jag börjar i mindre skala med mina vågövningar. Här ser vi en välbekant fiskarbåt på havet vars vågor bara är små dyningar, även om de bryter när de kommer in mot en flack strand. 
I morgon kanske vi får veta hur det går för fiskargubben, fiskarhustrun och barnbarnet. Och barnbarnets föräldrar, förstås.
Riktigt lyckat havsskum på din målning! Jag hade tippat att det var tsunamivåg, dvs att det var detsamma som monstervåg. Japansk konst är stilistiskt snyggt, det räcker ju med att studera deras alfabet!Kommer inte kalligrafin därifrån, eller kan det vara från Kina..
När jag flyttade in i min lilla lägenhet tyckte jag att det var väldigt mörkt, dels ligger byggnaden i en liten svacka och dels är det flera stora tallar på baksidan. Om somrarna har de visat sig vara guld värda. Vill jag ha sol sätter jag mig helt enkelt på framsidan (söderläge) och svettas en stund…
Ja, jag har nog också trott att det handlade om en tsunamivåg, tills jag kollade. Monstervågor har avfärdats som skrönor och skepparhistorier, egentligen ända fram till att oljeplattformen Draupner i Nordsjön attackerades av en monstervåg 1995. Plattformen klarade sig och tack vare mätutrustning ombord kunde man konstatera att det handlade om en sån där jättevåg.
Lycka att ha svalkande träd på sin tomt! Kyla kan man skydda sig mot på olika sätt. Värme är svårare!
Inspirerande vågor, nu går jag och badar. Dalälven lär svalka bra
Ja, gå och bada!
Varför säger man så, undrar jag. Det är ju en mycket trevlig sysselsättning.
Intressanta bjässar, de där! Och det känns befriande att forskarna inte kan förklara ALLT. Här har man tydligen gått ganska bet, även om en grupp i Umeå tror sig ha lösningen.
Nja, Umeåforskarna säger nog ungefär det andra sagt tidigare. Att det blir jättevågor när olika vågriktningar liksom kommer ihop sig och ger varandra energi som kan torna upp sig så där högt. Det är tydligen vad som sker i Biscayabukten, när vågmassor trängs in i olika vinklar och på samma sätt, fast liksom tvärtom, vid Sydafrikas sydspets. En annan förklaring (eller en variant på samma förklaring) tycks kunna vara havsströmmar som samverkar med olika vindriktningar. Spännande är det i alla fall och tack vare satellitövervakningarna kan gamla sjöbjörnar äntligen få rätt: Det FINNS monstervågor!
Gillar din akvarell bättre än den kända. Så vacker!
Ha det bra i värmen!
Oj och tack!
Hoppar i sjön så ofta jag kan för att svalka mig.