Om man följer nyheterna får man veta att Riksbanken ställer massor med miljarder till förfogande för att i någon mån mildra de ekonomiska följderna av coronaframfarten. Inte vet jag om det är i den allmänna stimulansandan som de fattat beslut om att skicka 400 kronor till mig. Oavsett vad det beror på tackar jag och bockar för att min upphittade utgångna femhundring i alla fall blev fyra hundra spänn. Tack och bock!
Och så var det Decamerone, dag 2. Gårdagens vinterlandskap var nog i vintrigaste laget för årstiden. Här kommer enligt önskemål ett grönbrungrått landskap i stället. 
Bra, då vet vi att det är möjligt att lösa in gamla sedlar. Jag har inte skickat in de som jag håller på att förbereda att sända in. Jag ser gärna fram emot tips från dig om argument så att även jag lyckas med detta konststycke, Jag hoppa satt Riksbanken inte gjort sig av med alla sina tillgångar utan att de har kvar lite på kistbotten även åt oss lite längre upp i Dalarna.
Sno dig på för sjutton! Jag tror att pengarna går åt snabbt den närmaste tiden.
Bästa metoden är nog att, som Karl-Bertil Jonsson, rakryggat berätta sanningen. Om det inte är för sent kan man bilägga bilder som styrker ens berättelse. Från något bortglömd skrubb på i gamla metallhuset, till exempel?
Om det gäller bilder då har jag bra material. En bild på något av mina skrivbord borde räcka långt och övertyga vilken Riksbank som helst. En gång när det hade varit inbrott på Metallhuset då jag var ombudsman där upptäckte städerskan inbrottet och anmälde för polisen. När de kom och såg sig om i rummen så sa de att här har brottslingarna stökat till ordentligt. Men städerskan lugnade dem och sa att det var ingen fara med det här rummet, så här ser det alltid ut här. Det var mitt kontor och skrivbord den gången.
Jag har i efterhand hävdat att även inbrottstjuvarna gjort samma konstaterande som polisen. De tog för givet att någon annan varit före dem och då gav de upp.
Med sådana skrivbord skulle det ju kunna vara troligt att en och annan låda med majmärken och gamla sedlar skulle kunna försvinna och bli bortglömda.
Påminner mig om när mor Greta ringde och sa att det nog hade varit inbrott i vårt fritidshushus (som låg granne med deras). Jag åkte upp och kollade, men det handlade bara om det vanliga kaos som uppstår då man som barnfamilj har lite bråttom iväg. Rätt stökigt med andra ord. Men inget inbrott.
Jag tror att du praktiskt taget har pengarna i hamn med det bildmaterialet!
Men mor och far hade ju faktiskt ett inbrottsförsök en gång. Mor vaknade och tassade upp, tätt följd av katten ”Gumman”. Mor sa med så myndig röst hon kunde åstadkomma –Nejdu Buster den där får du ta hand om.
Varvid tjuven knatade iväg. Mor ringde polisen och meddelade vad som hänt, för ordningens skull.
Dagen efter kunde man läsa i lokaltidningen ”Pensionär bussade katt på inbrottstjuv”
Den va bra! Missade den.
Fader Martin skrev ju en del för lokaltidningen. Kan det ha varit han som formulerade rubriken? Mycket bra i alla fall.
Nej det var inte han, det var långt efter att han slutat skriva i bladet.
När mamma hade rapporterat till polisen så lade hon sig och sov igen och blev mycket förvånad när polisen ringde på frampå förmiddagen.
Usch så illa det blev med grbngn! Men det var ju väntat – och jag har mig själv att skylla. Att den sönderföll i delfärger var ju bra men du kunde ha drivit det ännu längre genom att låta även delfärgerna falla sönder i sina primärfärger där gr blir olika nyanser av sv+vt, bn blir gn+rd och gn blir bl+gl.
Och då kom jag att fundera över den internationella färgkoden:
https://www.google.se/search?q=resistor+color+code&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=2ahUKEwi94t710qjoAhUmzqYKHdfXAiwQ_AUoAXoECAwQAw&biw=1280&bih=644#imgrc=6I1ak7qLIw8qmM
Kombinera med decimalerna i PI och plocka färger med hjälp av dem. Då kan du till och med få in lite praktfulla kombinationer där silver och guld ingår i dina Pikvareller.
Detta är förvisso ingen uppmaning. Men se det som ett allvarligt försök att vidga dina konstnärliga horisonter.
Säger, hukar och springer.
Pikvarell… låter lite lockande. Jag kanske skulle försöka mig på en färgstark illustration till någon pikaresk, som Don Quijote, eller Tom Jones. Pikareskpikvarell. Raka vägen från monokromt till fauvism, kanske? Tål att tänka på. Men guld har jag absolut inte råd med.
Jag gillar färgerna i det där tidiga vårlandskapet.
Vill du ha lite bladguld, tror jag har lite kvar.
Tror mig nog inte riktigt om att förvalta ditt bladguld på något övertygande sätt. Spar det till bokbinderiprojekt!
Grattis till pengarna – gott att hitta. Ännu en underbar akvarell som du målat!
Ingrid