Slussenbygget pågår för fullt, men riktigt vad som händer eller om det verkligen går framåt undandrar sig min bedömning. Ibland undrar jag. Den där bron, till exempel, som enligt projektpresentationerna ska se ut så här och liknas vid Golden Gate. Hmmm…
”Den nya bron kommer byggas i ett enda stycke. Den kommer att levereras via vattnet och kommer att skjutas på plats år 2019”, kunde man läsa för några år sedan. Bygget sker i Kina där man är van vid stora dimensioner, men för något år sedan började det gå rykten om förseningar. Den bro som hade byggs var för kort? För smal? Fel dimension på någon ledd och bygget måste göras om. Sägs det. Hursomhelst kommer bron inte att vara på plats 2019 utan först i slutet på 2020. Vad hände? 
Här har vi en megastor lyftkran, eller vad det nu kan heta, som ett jättemekano. Den har just parkerat vid mitt köksfönster och jag undrar vad den kommer att göra när den börjar jobba. Precis vid den röda pilen kan man se en kille som klättrat upp hela vägen och kollat (tror jag) att alla skruvar och muttrar sitter där de ska. 
Jag är glad att han stannade till en stund och tittade ut över utsikten mot Östersjön. Där uppifrån kan han kanske se Åland!
Om han har riktigt bra syn så klarar han kanske av att se Åland! :) Med lite fantasi så går det säkert. Annars får han klättra lite högre ännu eller hoppa på Birka och ta sig närmare den vägen.
Ja, hur ska det bli vid Slussen? Vi på Åland funderar vi också.
Din utsikt är magnifik om man ser lite ovanför det som finns nedanför.
Du kan väl kolla åt vårt håll om du ser honom sticka upp! Vinka i så fall.
Utsikten är finfin, om man kisar lite. Eller väljer rätt vinkel.
Jag får ilningar i benen bara av att se den här killen i lyftkranen. Är tacksam att Mirrfamiljen har flyttat till Vasastan så jag slipper åka tunnelbana till Mälarhöjden nu när de bygger om Slussen.
Ingrid
Och dessutom har han såvitt jag kunde se ingen säkerhetslina!
Slusseneländet kan man bli rätt trött på och Vasastan är ju trevliga välkända trakter – mina gamla kvarter (Dalagatan både bredvid Adolf Fredrik och senare porten bredvid Astrid Lindgren och sedan Rådmansgatan, vid Spökparken).
Men jag fattar inte den där bilden med bron, är det mitt helkassa lokalsinne som spökar? Om man tittar på skuggorna så verkar det som om solen (?) lyser från nordväst. Går det?
Visst är det väl påpassligt av den arkitekt (eller PR-firma?) som utformat bilden att välja ljusläget kring midsommar. Då kan det se ut sådär, men bara då.
Den här bilden är tagen häromkvällen i tiotiden, med solen i nordväst. Någon timme tidigare finns solen vid A och om man tänker att kajen är lite vinklad bortåt, skulle det nästan kunna funka. Fast skuggorna har lite fel riktning.
Det finns långt värre exempel på presentationsbilder där folk sitter och solar på platser dit solen når bara kring fyratiden på morgonen, mitt i sommaren.
En dokumentär om Slussenbygget eller snarare det hinder som byggts
på södra delen av Skeppsbron.
https://www.svtplay.se/video/17480166/sparviddshinder?info=visa
Tack för länk! Jag har hört talas om filmen men inte lyckats leta upp den. Nu har jag kollat och känner igen mig alltför väl. Ett folknöje! Men folket är hjälpsamt och jag blev hejdad i tid när hindret var nytt och jag var ouppmärksam. Jag hade åkt rakt in i det om inte påpassliga personer stoppat mig. De hejdade dessutom en buss ett par hundra meter bakom mig, så att jag kunde backa ut. Och den läxan sitter! Nu åker jag aldrig från det hållet.
Jag undrar om jag ens skulle känna igen mig om jag kom till Stockholm idag! Tror jag får lämna södra dalarna för en helg bara för att flyta runt och se vad som finns kvar från åttiotalet när jag bodde och jobbade i Tyresö, men ofta flöt runt inne i stan och gjorde roliga saker. Den där kranen skulle jag inte vilja ha i närheten måste jag säga! Jag får lite ”tipp-fobi” när jag ser den
Tipp-fobi, var ordet! Så jag flyttade från alltihop till sist och bor sedan ett par veckor i ”orten”. Inte bara för risken att hamna under en tippande kran, utan också för att min stora lägenhet passade bättre för dottern och hennes lya passar bättre för mig. Hennes familj har växt och min har krympt. Så vi bytte.
Fördelarna med min nya adress (11 minuter från Slussen) är att det är knäpp tyst och att jag har Mälaren i simbart skick på fyra minuters gångavstånd.