Något nytt, något gammalt, något blått… eller hur det nu var. Jag kom att tänka på ramsan när jag plockade ihop lästips till lördagstemat.
Tove Janssons Sommarboken hör till och jag tror att jag har tipsat varje år om Sophia och Farmorn och deras skärgårdssommar.
Jag brukar läsa ett par kapitel varje sommar och hittar alltid något nytt. Förr brukade jag ge den till väninnor med olyckliga kärlekar och uppmana dem att läsa kapitlet om Katten. ”Det är underligt med kärlek” sa Sophia om sin katt ”ju mer man älskar den andre ju mindre tycker den andra om en”. ”Det är alldeles riktigt” anmärkte farmorn ”och vad gör man då?” ”Man fortsätter att älska” svarade Sophia hotfullt ”man älskar värre och värre”. Hennes farmor suckade och sa ingenting.
Nu fastnar jag för andra berättelser. Som när farmorn berättar för Sophia om en seglats och Sophia (som är inne i en period då alla adjektiv inleds med as-, askallt, astråkigt…) undrar vem det var som styrde. ”Din farfar, naturligtvis, ”alltså han som jag var gift med.” ”Är du gift” utropade Sophia i yttersta förvåning. ”Asdumt” mumlade farmorn.
En annan obligatorisk sommarbok är Bryggan, av Anita Sjöberg. Här kan man läsa om hur det är när barnen flyttar hemifrån (”Tack för den här tiden” sade jag avsiktligt patetiskt för att ta udden av dramat. ”Larva dig inte” sa min f.d. sambo), om vad experter säger om mulltoaletter som inte levererar några skovlar mull, utan en motbjudande stinkande sörja (”Ni kissar väl inte där?” Sjöberg medger att det är ett av användningsområdena), om en hundraårig morfar som köper ny köksspis med tolv års garanti, om vad som får män att dras till vissa kvinnor och om villkoren för elabonnenter (mycket tuffa, kan jag berätta). Oumbärlig sommarläsning, med andra ord.
Vidare hade jag tänkt tipsa om en mycket inspirerande och trösterik trädgårdsbok, men den har syrran redan skrivit om här.
Slutligen en bra deckare som är så finurlig att jag inte kan skriva särskilt mycket om den utan att avslöja för mycket, Sanning med modifikation av Sara Lövestam. Hennes huvudperson, Kouplan, papperslös flykting från Iran, är definitivt annorlunda än de deckare vi har vant oss vid. Mycket läs- och tänkvärd!
Detta är sista lördagstemat för denna termin. Tack alla lördagsbloggare för intressanta inlägg på era bloggar och trevliga diskussioner i kommentarsbåset. Höstterminen börjar första lördagen i september. Vi ses då – eller förresten, vi ses nog under sommaren också, för bloggandet fortsätter ju, om än i temalösa, oordnade sommarformer!
Här finns övriga lördagstemabloggares lästips för sommaren:
Anna, Bildbloggen, Gnuttan Helena, Karin på Pettas, Livsrummet, Lisa Malin,musikanta, Olgakatt, Pensionären på ön, Pysseliten, Skrivarstugan, Spanaren, Stenstugu, Tove och Ulla
Min sommarbok är en och densamma genom årtionden — jo, verkligen, det började i mitten av åttiotalet — och jag kan fortfarande inte riktigt känna att det är sommar om jag inte har läst den igen. Det märkligaste är att ibland läser jag den dessutom vid andra tillfällen under året. (Så svaret på frågan om hur många gånger jag har läst den är: jag har inte den blekaste aning!)
Tre män i en båt av Jerome K Jerome, och jag läser den omväxlande på svenska (det är väl Birgitta Hammars översättning jag har …) och engelska (Three men in a boat (to say nothing of the dog).
Kul! Just det där att ha en omläsningsbok som man blir riktigt förtrogen med är en helt annan slags läsning än engångsläsningarna. Jag gjorde länge likadant med Nalle Puh, omväxlande på svenska och engelska (och ibland kan man faktiskt tycka att den svenska versionen är bättre!).
”Tre män i en båt” är en sann klassiker! men när jag klickar på din länk hamnar jag på en reklamsida?????
Jag tror du menar Annika J:s presentation av sin ordverkstad?
Åh, ja, min namnlänk (jag har likadant hos Lotten och tänkte vara konsekvent när jag började höra av mig här — fast där har jag ju ingen efternamnsinitial — allt för att förvirra!) går till vårt företag, helt enkelt. Det är inget att bry sig om …
Tackar så mycket för trevliga boktips! Tove Janssons bok tycker jag mycket om och den hade jag en gång i min ägo. Tyvärr lånade jag ut den till ”någon”, men minns inte till vem… hm – då får jag kanske skylla mig själv.
Tror jag lägger Sjöbergs Bryggan på önskelistan… verkar intressant!
Stort tack också för trevliga teman under maj.
Lycka till nu med det fortsatta utforskandet av nya kameran och ha en fin sommar!
Sommarboken kommer lyckligtvis i nya upplagor då och då. Jag har den inbunden och i pocket på lite olika ställen. Bra att ha något ge-bort-exemplar i beredskap också.
Tack för din kommentar – har forskat lite… den gröna gynnaren i mitt inlägg är inte en gräshoppa utan en grön växtstekel :)
Aha! Det ante mig att det finns fler sorter än det som vi vanligtvis kallar gräshoppa. Toppenbild är det i alla fall!
Det slår mig plötsligt – är Anita Sjöberg den som jobbade som reporter på tidningen Vi förr i världen???
Jajamensan, högst densamma, mycket läsvärda person!
Omläsningsbok! Så är det ju det ska heta….
Sådana har jag för mig i sommar:)
Pearl. S. Bucks Middagshöjd har jag läst för längesen och känner att jag behöver läsa igen. Tove Jansson är Tove Jansson, alltid läsvärd, lite grann som Astrid Lindgren. Man ledsnar aldrig. Anita Sjöberg är okänd för min del så henne antecknar jag på listan med rubriken Läsvärt.
Tack för alla dina teman i maj!
Nu har det blivit bestämt att Olgakatt tar hand om september, jag om oktober och Musikanta om november. Här är vi på hugget, tydligen!
Just Pearl Buck läste man ju massor av en gång i tiden och jag fick lust att läsa om den här boken. Jag har märkt att man inte bara läser om de böcker man läser om; man läser liksom om sig själv också, eller avläser sina reaktioner nu, jämfört med då. Ofta lite oväntade saker som dyker upp!
Just så är det! Och likadant med ens kultfilmer – nåt nytt dyker alltid upp även om det är 50:e gången man ser eller läser. För att inte nämna att sånt man minns som absolut typiskt inte ens finns där!
Tack för härliga och inspirerande tips Karin! Sommarboken äger jag till och med! Det får bli en ”omläsningsbok” trots att jag sällan ”läser om”för jag minns inget av det du berättar! Tänk om jag inte ens läst den !?! Och Bryggan låter ju också som en förträfflig bok så här första året efter att sista ungen flugit ut. Men nu rasslar de ju hem över sommaren så det får kanske bli till hösten :-)
Ibland tror jag att någon smyger in nya kapitel i Sommarboken, för jag hittar ständigt nya fina skildringar och formuleringar. Men det kanske är mer troligt att det är jag som förändras och intresseras mig för andra aspekter av livet vartefter…
Min lästipslista för hängmattan begränsade jag till historier som alla har sin grund i verkliga livet. Jag lovar att det inte blir någon brist på spänning, även om mord är sällsynta!
http://klimakteriehaxan.blogspot.se/2015/05/lordagstema-sommarlasning.html
Egentligen ville jag också tipsa om den här
http://omklimakteriehaxan.blogspot.se/2014/12/darfor-ska-du-lasa-den-har-boken.html
men min blygsamhet förbjöd mig … dock hör den hemma i samma genre: allt är sant!
Det har du verkligen rätt i, att det där med att vara yngst är ett handikapp som går över med tiden!
Bra verklighetsbaserade boktips. Och inga mord i gängse deckarbetydelse, men, men… En halv gul sol…
Trevlig sommar förresten. Hoppas vi ”ses” igen i höst!
Detsamma! Jag tittar nog in hos dig under sommaren också och tror inte att jag kommer att kunna avhålla mig helt från att blogga:-)
Måste förresten också bekänna mig till ”Sommarboken”s vänner. Tove Jansson är/var fantastisk – just det där citatet om att älska sitter som inhamrat i mitt minne!
Jo, där är du i gott sällskap…
Min favoritsommaromläsningsbok – alla kategorier – är »Bärboken« av Örjan Armfelt Hansell. Den utkom 1969 och tronar sedan dess på mitt nattduksbok varje sommar. Den beskriver 101 olika bär från blåbär och smultron till vresros, sötrönn, ripbär och den mycket giftiga trolldruvan. Det finns också en mycket trevlig uppföljare från 1970 »Mormors sylt och farmors saft« med recept ur gamla kokböcker. På baksidan på den senare står att läsa:
Entusiastiskt om Bärboken:
»… så vacker, så välskriven, så rolig och så saklig,
allt på en gång, att jag vill spå den ett långt liv och
en ställning som klassiker.«
Knut Ahnlund i radioprogrammet »Orientering«
En spådom som för min del blev sann.
Men hjälp! Är trolldruvan giftig? Då måste jag varna barnbarnen, för jag har flera fina trolldruveplantor. Det låter som en mycket trevlig och nyttig bok, den där Bärboken!
Åh Sommarboken har jag ju fått av dig. Var jag månntro drabbad av olycklig körlek då?
Jag har inte plockat ihop min sommarläsningshög än. Går omkring och längtar till en men det är en husdel som ska spikas ihop och en hammock på väg. Sen blir det läsning i det gröna medan jag stillsamt vaggar fram och tillbaka!
Perfekt! Ta med Sommarboken till sommarön, där passar den bra. Äntligen hammock – grattis!
PS. Olycklig kärlek, krånglig karl, relationsfunderingar i största allmänhet – Sommarboken är alltid rätt!
Trolldruvan är giftig – hela växten, särskilt bären. Så det finns anledning att varna barnbarnen. Är de tillräckligt stora så förstår de säkert.
Bärboken finns att köpa på Bokbörsen – från flera förstautgåvor från 1969, till nyare tryckningar. Samma sak med »Mormors sylt … «.
Då undrar jag hur jag ska göra med den unge som gärna vill testa om det stämmer, det som man säger… Giftigt? Nä, det tror jag väl ändå inte!
Kan ju vara knepigt med småbarn. Men varningen får väl framföras på sådant sätt att barnet verkligen förstår innebörden av den. Om inte:
Hägna in trolldruvorna på något sätt.
Eller bevaka barnet.
Eller tag bort plantorna.
Jag och mina syskon fick som riktigt små veta vilka bär som var ätbara och att alla andra bär i skogen, utmed vägarna och på ängarna inte fick ätas. Vid sjökanten på tomten fanns besksöta – namnet lät ju som något som kunde vara gott – men vi avstod från att smaka. Jag gissar att de flesta av de här giftiga bären har en otäck smak, så risken är kanske inte överhängande om någon skulle stoppa ett bär i munnen – det kom nog ut igen kvickt.
Tack Karin för dina fina tema i maj!
Boktipsen bara rullar fram hos alla i dag!
Tove ja, men visst … sanningen med modifikationer – om sanningen ska fram så finns det få intressanta böcker :-) också en sanning med m…..
Tittar in under sommaren också tänker jag.
Tack Tove! Javisst ses vi i sommar!
Ibland blir det som en ny upplevelse att läsa om en bok. Kanske beror det på var i livet man befinner sig, på nya erfarenheter, på förändrad (mogen) smak. Det har varit mycket givande att ta del av temabloggarna.
Ja, man kan tro att det är böckerna som förändras vartefter, men sannolikt är det nog man själv:-)
Kul att du hängt med på temabloggandet. Vi får väl ta ett upprop i september och se hur många som är med på terminsstarten! Men bloggandet lär nog fortsätta under sommaren ändå.
Sara Lövestams bok ska jag beställa på biblioteket. Jag gillar henne. Olgakatt har anmält att hon tar över dirigentpinnen i september, PettasKarin i oktober och jag i november. Fritt fram för någon i december än så länge…
Ingrid
Vilken framförhållning för temabloggandet – det känns tryggt!
Och ja, Sara Lövestam är en klok tjej.
perfekt sommarläsning!
Det är bara att hugga in:-)
Sommarboken har jag läst två gånger, en gång på 70-talet och så nu härom året. En god bok. Tidigare läste jag Lars Hård en gång om året, tyckte väl vi påminde om varandra även om jag varken har suttit inne eller har barn på bygden. Men det var ett tag sedan jag läste Fridegård och någon återkommande sommarlektyr har jag inte. Sjöwall/Wahlöö läste jag också om en gång i tiden. Nu har filmerna om Beck förstört halva nöjet, gillar inte att Persbrandt dyker upp i skallen hela tiden. Här hjälper det ju heller inte att vända blad.
Plocka fram Sommarboken igen så kanske du upptäcker samma sak som jag: det verkar som om någon plockar in nya kapitel då och då. Sådant som jag inte såg förra gången, och förrförra, upptäcker jag nu!
Se aldrig en film som gjorts efter en bok du tycker om! Det har jag lärt mig efter ett antal besvikelser och förstörda läsupplevelser.
Ja, man har ju sin egen föreställning om de personer som finns med i boken, särskilt hur de ser ut. Precis som i Olof Lagercrantz skriver i den bok som Musikants tipsar om, Konsten att läsa och skriva: läsaren måste skapa sin egen bild, författaren ska bara antyda utseendet.
Tack för ditt intressanta inlägg om din sommarläsning. Låter som du kan få en bra sommar. Det är nog så att jag kommer att skaffa mig någon av böckerna som du tipsade om.
Ha en riktigt fin sommar !
Kram
Tack Marie! Både Sommarboken och Bryggan finns på nätet, men knappast i någon bokhandel. Sara Lövestams Sanning med modifikation är däremot lätt att hitta i bokhandeln och kanske The Secret Gardener också. Det blir en riktigt lång läslista för dig, om jag förstått rätt. Många spännande böcker på din blogg!
Tack Karin för dina trevliga teman vi fått under Maj !
Ha det gott !
Kram från Marie
Men jag skrev ju här igår?!?!
Skrev att Sommarboken vann jag via P4 Extra och Lotta Bromé i augusti men den boken är inte läst än. Ligger i min bokhög. Sara Lövestams bok ”Hjärta av jazz” har jag läst och den är bara så bra. Ser att du har en annan bok av henne men den har jag inte läst. Den boken vann jag också i bokklubben i P4 Extra. Tack för fina boktips! /kram
Men vad hände med din kommentar? Nu syns den i alla fall. Kul att du läst Hjärta av Jazz! Den ska jag absolut läsa också. Vilka bra böcker du vinner! Gillar verkligen Lövestam som författare. Hennes grammatikbok ”Grejen med verb” är väldigt läsvärd och dessutom rolig.
Ps Hjärta av jazz vann jag också (förtydligar det så att det inte uppfattas fel)
Puh! Tack för förtydligandet – annars hade jag ju grämt ihjäl mig att det varit en tävling som jag missat där jag kunde ha vunnit Sanning med modifikation…
Här kommer en liten samlingskommentar för månadens fyra sista teman. Pga. datorstrul kommer de alla på en gång:
Sommarläsning: Tack för både kluriga teman och fina lästips. Ja, om inte förr, så ”ses” vi i september!
Fotografera: Ja, tänka sig, fotograferande kan vara nyttigt till mycket. Grinden blev ju också strålande fin dessutom!
Fåglar: En bra fågelbok borde jag skaffa mig, eller snarare flera, på alla familjens språk (gärna då samma bok bara översatt), så att vi kan få styr på de många olka namnen. Det samma gäller en flora, inklusive trädsorter. Eller kanske skulle det vara tråkigt, då vi skulle vara så många samtal fattigare. Wikipedia kommer dock ofta väl tillpass hemma hos oss av den anledningen.
Museer: Jag som ingenjör och därmed en som borde tycka ett Nobelmuseum, med all dess vetenskap, skulle vara spännande lyckades inte ens bli triggad av reklamtexterna när jag förra året ensam tog med mig Sonen till Sverige och Stockholm för en veckas ”undervisning” i Sverige; historia, kultur, samhälle osv. Vi kom oss alltså aldrig till Nobelmuseet och efter att ha läst ditt inlägg så känner jag ju det inte som om jag gjorde helt fel. Jag får dock verkligen hoppas att det alternativ till nytt museum bler något långt bättre rent utställningsmässigt än nuvarande och mer passande än det förslag du visar.
Tack Gnuttan för samlingskommentar! Usch, datastrul tär på humöret. Men nu verkar det ju fungera i alla fall.Håller tummarna för att det fortsätter så!
Tur att du inte tog med sonen till Nobelmuseet, det skulle nog ha kunnat få honom skeptisk till både vetenskap och museer!
Visst ses vi i sommar! Om det nu blir någon, suckar jag från ett kylslaget Dalarna…