Musikanta föreslår Sommarminne som lördagstema idag. Då vill jag gärna slå ett slag för ritblocket som minnesbank. Nu när det är så lätt att fotografera händer det alltmer sällan att någon i familjen ritar. Men förr!
Jag har letat fram några teckningar ur ett häfte som den då tioåriga dottern använde en sommar när vi bilade till Italien. Hon skildrar hur vi färdas genom Danmark, Tyskland, Österrike och över Alperna. Och hur vi tappar orienteringen när vi kommer ner på den italienska sidan. Vi hade lite olika åsikter, redaktörn och jag, om hur det gick till när vi kom på avvägar och vems fel det egentligen var (”Jamen jag SA ju…).
Det blev liksom lite dålig stämning i bilen under några mil och tioåringen konstaterade helt korrekt att ”Argsinten åkte snålskjuts”.
Vi hade inte bokat något hotell och till sist stannade vi av ren utmattning på ett ställe som låg på en strandremsa mellan vägen och havet. Det var ett lyckokast och stämningen lättade genast. Tioåringen och jag hoppade i havet och redaktörn tog en välförtjänt drink i baren efter många timmars bilkörning.
Det visade sig vara ett väldigt trevligt familjehotell, ungefär som jag föreställer mig semesterpensionat i Sverige på trettiotalet. Eller rentav en folkhögskola, med lekar och underhållning på kvällarna. Vi hade tänkt oss en natt där, men blev kvar en vecka.
Här är konstnären på stranden vid hotellet. Idag är hon nybliven mamma. Kanske kommer hon en dag att berätta för sin dotter om sommarminnena från hotell Brigantino, nära Recanate på Italiens östkust.
Här finns övriga lördagstemabloggares sommarminnen: Bildbloggen, Gnuttan Helena Karin på Pettas Livsrummet Malin musikanta Olgakatt, Pysseliten, Stenstugu, Tove
Men ni kom iväg på SEMESTER, det tycker jag var den riktigt stora bedriften.
Visst var vi duktiga!
Vilken tur att du har sparat memoreringen! Underbart beskriven. Argsinten och så alla härliga bilder. Ett sommarminne om något!
Nästan allt sådant sparas. Men den verkliga bedriften var att hitta det där häftet nu när jag ville använda det. Efter mina år i arkivsvängen tycker jag man ska komplettera ett gammalt talesätt. ”Smeden häst och skomakarn’s kärring har de sämsta skorna” brukar det ju heta. Ett lämpligt tillägg vore: ”och hos arkivarien hittar man aldrig bland pappren!”
:)
UNDERBART! Hoppas hon läser ditt inlägg. Argsinten var en ny bekantskap. Som du förstår sparar jag också sådana alster fast numera (de yngsta) barnbarnens. Tyvärr var jag inte lika klok när mina egna barn var små, så jag har inte så mycket bevarat av dem från den tiden.
Ingrid
Hon brukar nog läsa inläggen, men just nu har hon fullt upp med nyfödda bebisen, tror jag. Visst är det bra med ”argsinten”. Hennes eget påhitt och uttryck. De där resedagböckerna med teckningar har jag sparat, men alltför mycket annat har försvunnit i flyttar och på annat sätt. Ofta för att barnen samlat sina papper själva och emellanåt fått för sig att hiva allt. (Precis som jag själv gjorde, men då var pappa där och räddade undan en del.)
Verkligen roligt sommarminne! Argsinten är förträfflig! En fröjd att läsa ”serien”. Härliga teckningar! Vilken resa och vilken vecka på det där hotellet.
Arkivarien som letar i arkivet är igenkännbar.
Gissa om vi skärpte oss när vi såg den där teckningen. Hon ritade ju varje dag och resten av resan kunde vi se till att Argsinten inte trängde sig på!
Så fantastiskt roligt att du har de där teckningarna kvar och att vi fick ta del av dem.
Mycket trevligt!
Kram, Ingrid
Tack Ingrid!
Det finns ju lite mer. Jag funderar på att lägga ut några andra reseskildringar här på bloggen.
Jättekul sommarminne! Papper och penna är klart underskattat numera, synd!
Jag stoppar allt oftare ritblock och tuschpenna i handväskan. Och snart övergår jag till pappersbrev, bara för att det är så trevligt att få.
En tendens i tiden!
Själv brevväxlar jag med min flickvän i Graz via papper med handskriven text. Lugn – Hyttis har godkänt förbindelsen (som givetvis är av rent yrkesmässig karaktär, flickvännen förestår institutionen för Elektrische Antriebstechnik vid Uni Graz) och vi brukar träffas på olika ställen för att bedriva ménage à trois runt olika matbord. Obs, inte på!
Sannerligen en trend i tiden. Jag skulle lämna uppgifter om kontonummer till en organisation som jag skulle få pengar från. ”Men skicka inte via e-post” skrev de. ”Kom hit, eller skicka det med papperspost!”
Vilket otroligt trevligt sommarminne! Såå kul att få ta del av… tack för det!
Känns inspirerande att få hänga på gänget med lördagsbloggare :)
Tack!
Och välkommen i lördagstemabloggargänget!
Kul grej! Mina tjejer fick block och penna att skildra semesterresorna med när dom var små och det är ju riktigt kul att bläddra i dom idag! Ibland ”låtsasskrev” dom, sida upp och sida ner, rader av vågig skrift. Sådant tror jag att jag också höll på med innan jag hade lärt mej.
Mej oj vad jag inte hänger med när det gäller att blogga! Varken skriva eller läsa, just nu.
Så blir det ibland, lite bloggsvacka, men så plötsligt flyter det på igen. Och det fina är ju att man bestämmer takten alldeles själv!
Och nu undrar jag förresten om ekopluggarna kom fram till dej? (Det måste ha varit förra året!) Vi kanske har avhandlat det, men i så fall har jag glömt det. Har ni testat? Det kanske var för få eller för gamla, men det ar kul att frankera ett litet paket i alla fall!
Jamenvisst kom de fram! Jösses, where are my manners!? Har jag inte tackat för dem? Tack!! Jag har i alla fall pluggat in dem i en stubbe – måste vara för ett år sedan – och den stubben har jag ju inte sett till på ett tag:) Fast å andra sidan har jag inte kollat så noga heller…
Jamen då så, då sköter sig kanske pluggarna som här! Jag slog i dom i några björkstubbar, glömde bort dom och sedan hittade jag inte stubbarna när jag skulle kolla några år senare …
Vad roligt att ni har sparat dessa fantastiska minnen i form av teckningarna. Om det smittat från mor till dotter, detta med att teckna, får vi väl hoppas att det smittar vidare till nästa generation också.
Tack också för filmtipset i inlägget efter; ska kolla upp om filmen kommer hit; har bara hört om den via svensk media så långt.
Jag kör hårt med barnbarnen. Har alltid block och färger till hands och när vi ses blir det rit- och målarorgier!