Höst och dags att skaffa lite nya böcker inför de långa mörka höstkvällarna, men hur ska de få plats i bokhyllorna? Jo, man kan granska sina hyllor på jakt efter böcker som går att avvara. Det finns böcker man gillar, men sannolikt inte kommer att läsa om. Och det finns böcker som man har dubbletter av och lätt kan ge bort. Men man drar sig lite för att bara dumpa dem. Lyckligtvis finns andra metoder för de böcker som man har ett personligt förhållande till, som man kanske vill veta hur det går för i deras fortsatta liv.
Då kan Book Crossing vara till hjälp. Man registrerar sig på deras hemsida och får ett särskilt Book Crossing ID-nummer (BCID) för varje bok. Det skriver man in i boken med en hänvisning till hemsidan.
Sedan lägger man boken på något lämpligt ställe, kanske med några rader om varför man gillar den och så hoppas man att rätt person ska plocka upp den. Har man tur kommer hen att notera det på Book Crossings hemsida. Eller inte. Men det känns i alla fall som om man givit boken en chans att komma i goda händer.
De här böckerna placerade jag ut nyligen. Stieg Larssons The Girl with the Dragon Tatoo tyckte jag kunde passa på hotell Malmen, med en hel del engelsktalande gäster. Duras Anteckningar från kriget hamnade på Mosebacke.
Sarah Dawn French på biografen Viktoria. ”Åh, vad kul! FÅR jag lägga den i personalrummet?!” Jesper Svenbros fina diktsamling Himlen och andra upptäckter har vi dubletter av. Den lade jag på Bonniers Konsthall, i närheten av Laura Limas stora, förbryllande konstverk. Dock inte bland utställningens alla böcker.
Sådana här bokbytarprojekt poppar upp lite då och då, men just Book Crossing funkar jämt, såvitt jag förstår, och det kan vara kul att se hur ens böcker tar sig vidare i världen.
God idé, men kräver att man rör sig i stora världen.
Har för mig att jag sett olika sajter på nätet, där man kan byta (möjligtvis ge bort) böcker – skulle passa mig bättre.
Margaretha
som inte tänker
köpa fler böcker
Det tar jag som en utmaning! Jag är på väg från ”stora världen” till den något mindre (även om jag undrar ibland vilket som är vilket) och ska försöka placera ut lite böcker där också. Det måste vara platser med tak över, för böckernas skull. En betakad busshållplats finns. Och ICA, förstås. (”Men har du sett, hä ä nån som glömt e bok hänne.” ”Ta å titt i’n om dä ä nåt namn.” ”Hä va då dä märkliaste. Hä står här att jag ska ha’n!”) Ska bli kul att klura ut några bra ställen!
Hittade du några bra ställen?
Förresten, får du suspekta vänförfrågningar från andra bokkrossare?
undrar M
Det var lite fullt upp i helgen med släktträff och annat, så jag ha’nte hunte, som det heter i våra trakter. Men nästa gång…
Nej inga skumma förfrågningar, ännu.
Jag tänkte visst som dej! Mycket folk verkar bra, men nu ska jag nog försöka komma på ett bra ställe med mindre antal besökare också …
Bra! Vi får jämföra resultaten. Ett litet miniforskningsprojekt!
Jag tänkte lägga en bok på Älvsjö station någon gång när jag kommer ihåg att ta med. Det är visst Sveriges femte största station räknat i antal passerande resenärer, det vore väl 17 om inte någon behövde en bok! Den där registreringsgrejen kände jag inte till, men det verkar ju kul!
Wow! Älvsjö på femte plats! Centralen, Slussen, Göteborg C och Malmö C? Eller finns det doldisar som jag inte tänkt på?
Jag la ut ett tiotal böcker på en körrepetition i våras. Till kaffet var alla borta. Jag ska ta och samla ihop några till och ta med mig till nästa gång. Håller med dig om att det är roligt att veta att det är någon som uppskattar böckerna, slänga böcker klarar jag inte. Tyvärr har jag varit ordentlig och skrivit namn och årtal för inköp i de flesta, men jag skar ut den sidan så fint jag kunde och det funkade. Den är ju i allmänhet blank.
Ingrid
Eller också kan du fortsätta på samma sida och skriva lite om vad du tyckte om boken och att du nu beslutat att skicka den vidare. En personlig hälsning till nästa läsare. Det tror jag alla skulle gilla!
Bra tips!
Bra, jag ska genast rensa, förra gången var det bara makens böcker som åkte, det gillade han inte riktigt.
Lycka till! Det är ofta svårare än man tror. Och det är fusk att föra böckerna till någon annan ända av landskapet. Rumpdalarna, till exempel…
…attans…
Anade att du smidde planer!
Har burit några kassar till byalagets sommarloppis och några kloka fruntimmer tog
med sig de flesta och ställde i en bokhylla på kolhusvinden där folk kan fika när det regnar. Nu är ju förstås befolkningen i våra trakter lite försiktiga av sig och jag hoppas att fleckera talade om att böckerna kan tas med hem utan att betala dem. På loppis kostar de en tia tror jag.
Lasarettesentreer där folk väntar på färdtjänst och buss är bra. Kanske i vårdcentralernas väntrum.
Ja, bra tips. Allehanda väntrum! Det borde jag ha tänkt på när jag frekventerade en Mycket Stor vårdinrättning i förra veckan. Där finns plats för så många böcker man orkar bära med sig.
Vandrande bok. Gillar återbruket återläs. Mina böcker som är för mycket har plats i lådan i källaren, det KAN vara så att min barnbarnsjänta vill ha de då hon fixar sig ett eget hem. Hennes egen önskan. Om hon inte vill så blir de nog vandrande kanske?
Klok barnbarnsjänta!
IL är annars en rimlig organisation som ser till att gamla böcker blir nya böcker – eller livsmedelsförpackningar.
Känner viss bävan inför deras motto: ”Det finns alltid mer att hämta!”
Göra sig av med böcker, på vilket sätt det vara månde, är ett tabuämne här hemma. Jag har försökt.
Böcker som kanske kan vara viktiga skolböcker sparar jag. Men konstiga romaner som kom ihop med BBB:s uppslagsverk för 30 år sen har jag inget behov av. Men det är tji att få någon annan i hushållet att hänga på.
Du får smyga iväg dem en och en. Jag slår vad om att ingen kommer att sakna dem!
Cecilia – jag är av samma skrot och korn. Böcker gör man sig inte av med, hur platskrävande de än är. Inte ens gamla skolböcker. I sig kan vän av ordning fråga sig vilken nytta trenne Körsångboken, Första samlingen gör i hyllorna. Den ena har min storasysters namn i sig, den andra mitt namn och den tredje en av mina klasskamraters namn! Storsysters är tryckt 1948, de två andra 1951. Så man kan ju roa sig med att se vilka skillnader som finns mellan den från 1948 (femte upplagan) och de från 1951 (sjätte upplagan). En glutt i förorden ger vid handen att i sjätte upplagan har man tillfredsställt önskemålen om flera sånger på främmande språk och infört ”Hey, ho! to the Greenwod”, ”Gaudeamus”, ”It Was a Lover and his Lass”, ”All into Serivice”, ”I Love Sixpence” och ”Londonerry Air”. För att få plats med dessa har bland andra ”Plocka vill jag skogsviol” utgått. Men då har ju jag möjlighet att hitta den i den äldre boken. Så bra!
För att inget missförstånd ska uppstå borde jag kanske fotografera de olika bokväggarna. Det finns gott om allt. Särskilt allehanda uppslagsböcker från Fröléens konversationslexikon (Illustrerad uppslagsbok inom vetandets alla områden efter de bästa källor), utgiven 1914 och framöver. Samt Tidens kalender, åtskilliga årgångar. Samt… allt möjligt. Det är mest nyare skönlitteratur som jag klarar att göra mig av med. En bok som är tillräckligt bra för att jag ska vilja att andra ska läsa den, men som jag vet att jag inte kommer att läsa om.
Greenwod = Greenwood
Serivice = Service
En gång i tiden var jag som flera av er; jag kunde inte kasta en bok. Det är ju En Bok! Men så blev jag chef för ett antal bibliotek och kom på att man inte kastar litteraturen i sig, och att det mesta går att få rätt på igen. Inklusive alla utgåvorna av Körsångboken.
Med samma logik har vi inrett en boklada för skönlitteratur på landet. I stan finns uppslagsverk, biografier och faktaböcker av allehanda slag som man kan behöva runt omkring sig. Men Strindbergs samlade kan få vila ut på landet. Skulle man gripas av en obändig längtan efter något band finns ju, som du skriver, bibliotek att tillgå.
Har aldrig hört talas om Bookcrossing. Låter ju väldigt intressant.
Lägger man alltså ut böcker i stort sett var som helst eller finns det specifika platser som är angivna?
Att slänga böcker känns nästan otänkbart så projekt som detta är verkligen bra.
Man lägger dem var man vill och gärna med en lapp med en hälsning. Och om man vill vara med i Book Crossing-projektet registrerar man boken på nätet och med lite tur kan man följa dess resa i fortsättningen.
Nästan alla har ett problem att göra sig av med böcker. Så är det även hos oss. Men som tråkiga och faktastyrda individer har vi funderat lite över varför det är så:
Åtkomlighetsaspekten är den ena grundstenen. Att gå till närbelägen bokhylla och få den information som behövs är (var) viktigt i nästan alla verksamheter.
Skönheten i en vacker bok. Bandet, papperet, typografin, illustrationerna, känslan är den andra grundstenen.
Bokbål och biblioteksbränder har alltid ansetts vara dåliga företeelser. Och det får man nog hålla med om. Att kasta böcker ligger farligt nära bokbål. Det är den tredje grundstenen i uppfattningen om det oönskade i att göra sig av med böcker.
Och hur giltiga är dessa grundstenar idag?
Informationen finns i stort överflöd på nätet. Att hitta den information som vi idag kan leta fram på några minuter var knappast möjlig ens i det mest välförsedda bibliotek. Själva brukade vi, när ett tillräckligt stort antal frågor infunnit sig, åka 246 km till Stockholm och sätta oss på STFI och KTH bibliotek en eller två dagar. Vi hittade en del och när vi åkte de 246 km tillbaka hade vi en bunt papper där några av svaren fanns. Inte särskilt effektivt, men det enda sättet på de tiden. Det egna referensbiblioteket var alldeles otillräckligt, även om det var och är monstruöst omfattande. Så, informationsaspekten kan vi glömma.
Den njutning som ett vackert band med njutbart innehåll kan erbjuda kan inte upplevas via bildskärm. Men det är ju inte heller de böckerna vi slänger? Eller? Lügers ”Lexikon der gesamte Technik” till exempel. Eller ”Secret Life of Dalí”. Pirinens ”Sockerconny” eller Folke Dahlbergs böcker? Nej, dem behåller man. Så den grundstenen gäller inte heller vid bokslängning i allmänhet. Det finns alldeles för många halvbra böcker i Bra Böckers utgivning. De behöver man inte behålla.
Slutligen, bokbål och biblioteksbränder. Här måste man nog inse att ryggmärgsreaktioner kan vara bra i många fall. Men en viss faktabaserad (bokhylleträngsel) bedömning kan nog hjälpa.
Alltså: Släng böcker! Det är ingen syndig handling. Men var lite noga med vad som slängs.
Ungefär så. Men bra böcker som som någon medmänniska kan ha glädje av är det roligare att lägga på ett fik, på tåget, på gymmet eller liknande med en hälsning.
Folke Dahlberg är ju Vätterns diktare nr 1. Tyvärr äger jag ingen av honom, finns dock på biblioteket här. Book Crossing är lite kul, ialla fall om man som du springer och placerar ut böcker lite här och där. Fenomenet existerar även i Hjo. http://hanskhjo.blogspot.se/2014/05/bookcrossing.html
Dahlberg är visserligen låst vid norra Vättern och Göta kanal mellan Vättern och Sjötorp, vilket man kan tycka är ett snävt område, men mänskligt är han suveränt heltäckande. Jag tycker att han beskriver ett mänskligt liv mycket bra. Det kunde ha varit mitt.
Det tröstlösa arbetet med att få båten i skick – där har jag likartade, om än mera fastlandsbetonade projekt. Oförmågan att fatta att det faktiskt går att leva gott på diverse statliga och kommunala sysslor som samhället kanske hade klarat sig bättre utan. Illusionen att det skulle vara bra att inte jaga bidrag utan försöka arbeta ”som förr i tiden”. Allt detta, plus kornas aptitsänkande förmåga när de står och idisslar grön saliv ner i lunchen när man lägger till vid kanalkanten för att brassa käk och den stackars brovaktens havererade kärleksliv eftersom det alltid tutade en båt som krävde broöppning när han och hustrun skulle till.
Som sagt, en absolut favorit. Och ingen dålig illustratör heller.
Gå med i Folke Dahlbergsällskapet! Besök Brostugan i Karlsborg! Där finns det böcker i nyutgåva. Och ett urval av hans litografier/teckningar till rimligt pris.
Mej oj vilket fint bokskåp i Hjo! Sådana borde det ju finnas överallt, i varje kommun!
Little free libraries finns på massa ställen i världen; här finns en väldigt söt video om dylika. Och en karta över världen! Bara två registrerade i Sverige, Hjo, borde ju vara med!
http://littlefreelibrary.org/
Så behändigt! Alla borde vara med. Funderar på en hylla i vår gemensamma tvättstuga.