Och hur har ni firat Mickelsmäss då? Bytt jobb? Flyttat? Satt in innanfönster? Förlovat er? Tagit hem korna från fäboden? Firat med en rejäl skördefest-måltid?
Det var ingen hejd på vad man skulle hinna med kring Mickelsmäss, som förr i tiden en av de viktigaste helgerna. Jobbet på åkrarna var klart. Djuren som varit på bete på annat håll var tillbaka. Man kunde bedöma hur många djur man skulle klara över vintern. Dags att sälja, slakta eller köpa så att tillgången på foder matchade antalet djur. Dags för kreatursmarknader.
Ungdomar som arbetat på annat håll återvände och träffades på nytt efter sommaruppehållet. Lantarbetarna hade rätt till en veckas ledigt och även rätt att byta jobb och flytta under första oktoberveckan. Det firades, festades och förlovades. Eller inte. Som i den sorgliga dikten om Per och Kerstin på Värnamo marknad.
Och det rustades för vintern. I England lär boktryckare (eller papperstillverkarna – jag är lite osäker på exakta tillvägagångssättet; någon som vet?) gjort papper för att täcka fönstren mot höstkylan. Och så inleddes en säsong när man inte längre kunde arbeta i dagsljus utan behövde komplettera med fotogenlampor eller stearinljus.
Och Mikael då, vad har han då med allt detta att göra? Inte mycket alls, men det var ju vanligt att man lagrade över med kristna symboler över befintliga högtider, som jul och påsk. (Midsommar har dock inte riktigt slagit igenom i Sverige som Johannesafton och under Mickelsmäss verkar ärkeängeln Mikael hålla sig lite i bakgrunden.)
Här hemma har vi i alla fall tagit dagen på största allvar och köpt LED-lampor för våra samlade besparingar. Nu ska här bli lågenergiljus i vårt hus, strömbesparande, långlivade och med helt OK ljus.
Och så ska vi sätta in de sista innanfönstren på landet också, men det får vänta någon vecka. Jag har utlovat en instruktion om hur man gör för att få det att fungera med fönstervadden mellan ytter- och innanfönster. Kommer inom kort på denna blogg!
Varbergs museum skyltade sin Mickelsmässa förra året med frukt och grönsaker
Jag går runt och gnolar (gnölar?)” S:t Mikael hjälte stark, giv till mig din kraft och styrka”, annars har jag inte micklat. Jo, jag har satt in innanfönstren i min sovskrubb, och i morse stod jag och grunnade på om jag skulle gå till skogs och samla mossa att lägga emellan. Ser fram mot ditt fönstervaddsinlägg!
Margaretha
Jag skulle tro att du klarar fönstervaddsinlägg alldeles utmärkt utan mina råd! De är mer tänkta för ungdomar som lite hjälplöst undrar var de ska lägga rullen med fönstervadd. Som om den skulle läggas in hel och hållen mellan fönstren och inte styckas upp i lämpliga fönsterbredder…
Det var en mycket sorglig dikt som dock slutade lite hoppfullt tycker jag. De fick väl kämpa sex år till då.
Vi firar alltid Den helige Mikaels dag med familjegudstjänst i kyrkan. Det är änglarnas söndag. På den tiden jag var ordinarie kantor uppträdde alltid min barnkör, 15-20 stycken barn, med änglasånger av varierande slag. Idag finns ingen barnkör längre i Mogata, men Kyrkans barntimmar hade lyckats skrapa ihop fem barn som sjöng några sånger.
Annars är det väl snart dags att bära in trädgårdsmöblerna in i garaget och även trädgårdskrukorna, sedan vi tömt dem på jord. Vi har också tre självsådda lönnar som fäller fler och fler löv för varje år. Men att räfsa löv får vänta tills de flesta har fallit av.
Ingrid, som tycker det är roligare att vara inne och måla än ute och idka trädgårdsarbete.
Tolv år sammanlagt för fästfolket på Värnamo marknad, sex+sex. Det är rätt mycket begärt, men de verkar ju vara beredda att kämpa.
Vad intressant att ni firar Mikael. Det är nog inte så vanligt – tror jag.
Bra – måla på! Trädgården sköter sig själv, på något sätt. Det blir alltid något intressant, men det blir det inte på dina pannåer och dukar om du inte målar!
Kom ihåg att innanfönster är individer. De anpassar sig med tiden till just det fönster
där de hör hemma och det kan bli ett elände att hitta rätta fönstret. Skriv därför alltid
på övre kanten av fönstret var det ska sitta, exempelvis ”tamburen höger sida ytterdörren (och för säkerhets skull) riktning köket. Jag har fotfarande kvar en del
sådana små noteringar med min mormors välbekanta runda handstil men så händer det sig att huset med tiden rör sig litet och måtten blir en smula förskjutna så att man
då får hyvla av lite upptill och då försvinner ju texten och man måste komma ihåg att
skriva ny. Och jag hoppas att kommande generationer som drar in i vår stuga ska
ha glädje av dessa små anvisningar och inte göra någe dumt som att förse fönstren
med gångjärn för då blir det ju inte längre liksom en sport att handskas med innanfönstren. Vadden är inga problem; man lägger den lätt och luftigt på en tidning
som rullats ihop hårt och tejpats. Och när allt är klart sprider sig en trevlig inomhuskänsla och man känner att man med gott mod kan möta vintern.
Hälsningar från en som prövat livet
Ja, det gäller att se upp med innanfönstrens placering. Många var ju handgjorda från början, vart och ett med sitt individuella mått. Och de där markeringarna kan skapa problem när man bygger om. Om väggar rivs och två eller tre små rum blir ett, då är det inte längre självklart var fönstret till ”kammarn” ska sitta.
Visst är det en speciell och ombonad känsla när man fått in innanfönstren, med fräsch vit fönstervadd emellan. Precis som det är en befriande skön känsla att ta ut dem på våren och elda upp den lite hopsjunkna vadden, med en och annan död fluga på!
I mitt lilla hus händer det att innerbågarna vackert får sitta kvar över sommaren. Annars skulle det nog gå åt mer än Mickelsmäss för att få allt på plats igen.
hyttfogden, läser jag dig rätt; en hoprullad tidning? Det låter som rätt mycket att stoppa in mellan rutorna.
Gärna instruktion, det är ju spännande med lokala variationer.
Men så trevligt med ytterligare ett hus där ett och annat innanfönster får bli kvar över sommaren. Om det är fönstervadden är flugfri, om den ser någorlunda fräsch ut i övrigt och om det är ett rum där det finns något annat öppningsbart fönster – då händer det att jag beslutar att ta just det fönstret ”sen”.
Jodå, tidningar funkar utmärkt och absorberar lite fukt, dessutom. En DN-del en vanlig vardag är rätt lagom. Äsch, jag lägger in lite bilder…
Topp! Jo, jag räknade nedervåningens innerbågar och kom fram till att det är tjugotvå eller tjugotre stycken. Trots husets dimension tror jag inte att jag har säker förvaring till alla samtidigt. Klummerhänt är jag, dessutom.
Klummerhänt – vilket underbart bra ord!
Förr i tiden fanns särskilda små vinterfönsterförvaringsplatser (sommarförvaringsplatser för vinterfönster) där man ställde in fönstren på sommaren, men det var nog länge sedan man planerade för den hanteringen.
Men – som jag minns det rullar man väl inte papperet först utan tillsammans med vadden som en rulltårta? Och i en del stugor dekorerades vadden med eterneller, men det gjorde aldrig vi.
Det där med att rulla allt på en gång är inget för folk med svaga nerver. Men det går!
Nu är det ju så här också att det beror ju på hur breda fönsterbrädorna är och jag rullar ihop en tjock kulturbilaga hårt, hårt och den passar precis för ena fönsterhalvan. Jag kanske ska nämna att jag ingalunda plockar ut alla fönstren
varje vår för då skulle man ruinera sig på klisterremsor utan jag har ett rullande schema att gå efter. Totalt tolv fönsterlufter på övre plan och lika många på nedre,
fast dom nere ä mycket mindre finns att jobba med. När jag en gång beslöt mig för att skaffa nya gardiner till stora salen uppepå med de 6 höga fönstren gick det åt sammanlagt 36 meter gardintyg. Då går man inte på fina affärn i hufvudstaden utan man får vackert ringa till en postorderfirma i Västergötland som skickar en bal tunna spetsgardiner till ett hyfsat meterpris för att inte ruinera sig en gång till.
Stort och väl tilltaget skulle det vara när bergsman byggde hus.
Klokt och arbetssparande råd att inte byta fönstervadden i alla fönster varje år. I varannan fönsterhalva kan de kvarligga enligt mig om de är normalt fräscha. Om inte annat för att påminna att efter vår och sommar kommer höst och vinter. Men jag är medveten om att denna anmärkning inte är oomstridd.