Det är bergigt här. Och överallt går stigar över till nästa by eller stad. Man blir ju nyfiken. På andra sidan de här bergen ligger Gran Tarajal, som är en av de största städerna på ön. Den växte sig stor när tomatexporten för hela ön gick via hamnen i Gran Tarajal. I dag skeppas de fina kanariska tomaterna från Puerto del Rosario.
För att komma till Gran Tarajal kan man ta en stärkande promenad över bergen.
Den närmaste vägen till Gran Tarajal är dock runt udden, men då måste man simma eller hyra en kanot. Sedd på lite håll ser den här bergsryggen ut som en urtidsödla som lagt sig ner, med sitt trötta huvud på stranden.
Jag tog mig till Gran Tarajal på cykel. Det röda är cylekbanorna och det grå är bilvägen.
Hamnen är en rätt idyllisk plats och längs strandpromenaden finns många restauranger, men inga hotell. Stranden är vid och sanden len. Gatorna slingrar sig nedför sluttningen ner mot havet. Det verkar vara en stad som inte vänder sig till turister. En vardagsstad med skolor, kommunalhus, postkontor, sjukhus, polisstation, men också en viktig stad för för fuertoventurianerna med konserter, festivaler och marknader.
Det finns gott om skulpturer här och där. Alla verkar vara kvinnor. I alla fall alla som jag såg. En glad kvinna i parken håller upp en trasslig sol, en kvinna vid stranden vänder ryggen mot havet och tar hand om sitt barn och en spänstig kvinna är på väg till marknaden med en korg med tomater på huvudet.
Och på bästa plats längs strandpromenaden ligger Casa de Mujeres, Kvinnornas hus. Väldigt stängt, dessvärre, så jag kunde inte undersöka deras verksamhet närmre.
Oj då -där ryker kalorierna i de backarna! Det är ju inte bara nedför som på bilden…
Himlen ser väldigt blå ut – det var väl ett par veckor sen sist jag såg en sådan himmel här hemma. Och vattnet ser också inbjudande ut -åtminstone i poolen. Jag vet inte hur många grader havsvattnet håller men när jag var i Tunisien för tusen år sen i januari var det ingen människa som badade trots att vattnet väl höll ungefär samma temperatur som hemma på sommaren. Inte heller var det många i Nice som var på stranden då vi var där i juni!
Ja det var framförallt det där med himlen, ljuset och solen som lockade. Men både pool och hav är badbara. Det lustiga är att nästan ingen badar i poolen heller! Några barn ibland och så förstås proffssimmarna i den olympiska poolen som håller på, fram och tillbaka, fram och tillbaka hela dagarna. I havet är det helt OK 19 grader, snudd på tjugo, men väldigt folktomt.
Bra att någon annan kommenterade. Jag börjar bli trött på att vara den som bryter tystnaden varje gång.
Jag hade just kommit på en bra kommentar. Så jag tar väl den i alla fall då. Nu när jag kommit på den. Alltså: Varför koncentrerar du på en gammal båt som ser ut att ha strandat på en grushög? Kommer det kanske en skröna om att Noa navigerade åt helvete och fastnade på Kanarieöarna?
Jag menar, här har du i blickfältet en alldeles charmerande övergång från luftledning till jordkabel. Och inte ett ord om den. Inget om systemspänning. Inget om kabelmuffarnas utförande – kan det vara siliconplast med halvledande potentialutjämning? Det är ju sånt vi vill veta! Inte glo på nån gammal vrakeka. Sånt kan man göra i Blekinge.
Det minsta du kan göra för att reparera fadäsen är att uppsöka regionens energibolag och få alla fakta. Sedan ska du ta närbilder på isolatorer, kablar, rubbet. Skriv sedan en initierad rapport och publicera den i denna blogg.
Mångårig(?) läsare.
Kära mångårige SG. Jag förstår att du undrar. Jag har själv funderat lite kring de olika stolparna och alla olika dimensioner på ledningarna som går lite kors och tvärs i landskapet. Ska fråga någon.
Båten fastnade jag för eftersom den fastnat.
PS
Jag tror att det kan vara 11 kV. Men bilden är ju så erbarmligt dålig att det faktiskt skulle kunna vara 30 kV. Men det tror jag egentligen inte.
OK, nu har jag plåtat den igen
Det blir väl en intervju också? När dom öppnar i morgon?
Självklart!
Tackar! Så bra att ha en agent på plats!
Nu har vi ett litet problem. Jo, eh, det är ett litet problem som ska fixas på Nya Zeeland. Vi har inte tid just nu. Kanske, om det inhämtas nödigt kunnande vid intervjun i morgon? Eller…
Jag tycker båten är vacker där där den ligger. Dessutom undrar jag vilka färgpigment man använder för att få fram den vackra blå färgen som köl och bordläggning invändigt är målad med. Undrar om den skulle bli lika vacker i svenskt solljus. Påminner den för övrigt inte om dalablått?
Eftersom båsvärdinnan troligen sitter i en lång intervju med Energiverkets cheftekniker så tar jag mig an din fråga.
Jag tror att pigmentet till stora delar är ett vitt pigment som brutits med ett intensivt blått pigment. Får några decennier skulle jag ha sagt blyvitt och berlinerblått. Idag kanske jag säger detsamma. Eller titanvitt och berlinerblått.
Jo, visst påminner färgen om dalablått.
Malin, det är möjligt att SG har rätt om båtfärgen. Men jag tyckte framförallt att det var intressant att den strandat på en hög av slaggsten. Det måste ju också utredas.
Jag tror båten lagts upp i protest på land av en besviken fiskare som gett upp hoppet om EU:s fiskepolitik, som ju inte gynnar småskaligt fiske.
Ungefär som man här och där på landsvägarna här hemma kan se mjölkpallar med målade mjölktunnor, som minner om tid när mejeriet även hämtade vid de små gårdarna.
Apropå färgen ger jag mig för sakkunskapen. Men vacker är den.
Just så! Såg ett gigantiskt norskt fiskefartyg i hamnen i Rosario idag. Hon verkade hungrig.
Och här sitter jag och fryser! Ur led är världsordningen.
Ack ja, så är det. Skulle vilja tippa lite på jordaxeln så att det blir lite kortare vinter därhemma. Giv mig en fast punkt får vi se vad jag kan fixa!
Jag drar på yllesockorna och undrar vad de har för sig på Kvinnornas hus. Kan du kolla upp det, de textila traditionerna är väldigt mycket intressantare än ledningar och kablar, skit i dom.
Va!? Hon har ju lovat, ju!
OK, OK, mañana, eller kanske übermañana.
Fast, Kicki, det där med textil verkar lite glest. Har inte sett något alls faktiskt. Det finns inga får på denna karga ö, bara getter.
En ö utan fibrer? Kan det va nåt?