Karin på Pettas föreslår Världens nav som dagens lördagstema. Och då måste man ju kolla vad det heter eller har hetat i olika delar av världen. Om man läser de kryptiska beskrivningarna i Hellquists etymologiska ordbok hamnar man snart i både fornhögtyska (naba) och sanskrit (nabhi). Och eftersom man kan spåra ord för både nav och vagnsaxel till de riktigt gamla indoeuropeiska språken måste man ha använt hjul och vagnar i språkens dimmigaste forntid, menar Hellquist. Intressant. Vilket kom först, hjulet eller språket?
Nej då, jag skojade bara. Människans språk anses ha minst 150 000 år på nacken och hjulet kanske 3 500 5 500 år. (Förklaring: Det gick lite fort där. De första bevisen på att hjulet uppfunnits är från 3 500 år före vår tideräkning.) Men ändå, rätt spännande att tänka sig de där första personerna som kom på att fixa till ett hjul, en hjulaxel och ett fäste. De måste ju kalla det för något och så uppstår en diskussion om vad uppfinningarna ska heta. Och eftersom man kanske inte har så värst många ord att välja på blir det samma ord för navel, nav och sköldbuckla… företäller jag mig. Jodå, ”navle m. fl. är att betrakta som en avledning av nav med grundbetydelsen ’det nav- el. bucklelika’”.
Här har vi ett hjul med nav, en sköld (eller bucklare som den här modellen heter) med mittbuckla, framifrån och bakifrån, samt en samtida navkapsel.
Vattenhjul Uppfordringsverk i Indien, fotograferat på 1970-talet
Vattenhjul i troligen Horndal, fotograferat i början av 1900-talet.
De övriga lördagstemabloggarna är Byfånen Gnuttan Helena Karin på Pettas Livsrummet musikanta Olgakatt. Nästa lördag skriver vi om Konsumtion.
Du tycker kanske att jag är småaktig som påpekar en smärre oegentlighet. Men sån är jag. Som bekant: Det indiska hjulet är inte ett vattenhjul i vedertagen bemärkelse utan ett uppfordringsverk. Ganska fint ihopkommet med de små krukorna som hämtar upp vatten från den lägre nivån och tömmer det i tråget när de kommer upp. Genom att tråget är ganska långt och brett kommer det mesta vattnet att hamna där det ska.
Ett grovt borr för timmer och andra kraftigare uppgifter kallas NAVARE. Där skulle det verkligen vara intressant att höra lite om ursprunget. Det går säkert att borra ett nav med en navare. Eller också finns det inget samband överhuvudtaget.
Naveln som håll i kroppens mittpunkt. Nav igen? Franskans nombril låter avlägset. Men börjar ju på ”n” – så varför inte?
Det brukar ju pratas om allehanda konstigheter när språks utveckling ska förklaras. Tycker mig ha hört sådant som glidning, skärpning, assimilation, emuljering, elimination, kondensation och en massa annat som utan vidare kan göra om vilket ord som helst till vad som helst. Till skillnad från ekonomi är detta med språkforskning förmodligen ganska ofarligt. Men grunderna verkar i stort sett lika osäkra.
Hellquist har med NAVARE som borr för nav: ”navare – fsv.: borr, ombildning av äldre nävar = isl. nafarr, da. näver, av urnord. *naba gaiita-, med bortfall av j o. övergång av ai till ä i svagare betonad stavelse, motsv. det urgamla finska lånordet napakaira = fsax. navu-gér, nevegér, never, fhty. nabagér (ty. dial. naber, näber)” osv, tills han kommer fram till ”alltså egentl.: borr för hjulnavar”.
Uppfordringsverk, uppfordringsverk, uppfordringsverk var det ja. Men även ett sådant har väl ett nav av något slag, eftersom det roterar?
Och jag tycker det är bra med alla korrigeringar, kompletteringar och kondenseringar som jag kan få!
Jag ville verkligen inte dra igång någon diskussion kring sånt som egentligen är ganska oviktigt. Men det är ju lite skillnad på skillnad.
Och då man kan ju säga att båda dina exempel var lite oturliga eftersom både vattenhjulen och uppfordringsverket har fasta axlar och inte alls nav som roterar kring en tapp.
Låter kul med de där båda lagen. Grimms och Verners. Vilken sport är det? Jag är inte så bra på bollsporter, så jag hoppas att det är något annat. Är det bara att anmäla sig? Eller blir man vald?
Vi har just tittat på stororgeln i Piteå. Vilka grejer. Söndagseftermiddagskonsert i Nôtre Dame de Paris är på något vis slaget med flera paltar. Och Nyårskonserten från Wien känns plötsligt mest som ett antal kulturlager på varandra. Stororgeln i Piteå. Rekommenderas!
Om vi ska tala om nav så verkar det som om Piteå skull kun te å bli ett nytt nav.
OK, då får vi väl uppfinna hjulet på nytt, då. Fast egentligen var det väl så att jag bara hade dessa bilder på hjulliknande företeelser och helst inte vill plocka bilder från nätet om jag kan hitta en annan lösning.
Och Piteå som världens nav, åtminstone för Facebook, passar ju utmärkt till dagens tema. Stororgel dessutom, vad mer kan man önska sig.
Jag börjar tro att din bild från Indien är så att säga självupplevd?
Självupplevt och självknäppt med någon liten skruttkamera. Nog kunde jag väl ha skaffat mig en ordentlig kamera när jag reste omkring i Indien och Afrika, kan jag tycka såhär i efterhand.
Bilden på vattenhjulet har pappa tagit, men jag har svårt att lokalisera det. Vid stockhuset?
Skogsgurras association ”kondensation” skulle jag gärna vilja ha språkligt förklarad. Det varkar dock som det indiska vattenhjulet inte har något nav, så det är kanske inte något hjul.
Annars vill jag tacka för ett intressant och mycket seriöst inlägg om ordet ”nav”. Att hjulet bara skulle ha 3500 år på nacken tror jag dock inte på. Då hamnar vi någonstans på 1500 år f.Kr. Och förkulturerna i Kina och Egypten måste väl ha haft tillgång till hjul, hur kan man annars kunna förklara hur pyramiderna är byggda tex.
Ingrid
Helt rätt, Musikanta, jag slant lite där. Första bevisen för att man använde hjul av något slag lär vara från 3 500 före vår tideräkning, alltså för 5 500 år sedan. Men man använde olika rullanordningar långt före dess och kanske till och med hjul, fast man har inte hittat några. För att forsla blocken i Stonehenge och pyramiderna tror man att man använt något system med runda stenar. Hur man sedan fick upp dem på toppen är väl fortfarande lite outrett.
Jag vet inte om kondensation är det riktiga uttrycket. Som jag försiktigtvis sa ”tycker mig ha hört”. Vad jag menar är att flera bokstäver faller ihop till en enda ersättningsbokstav. Exempel ”säkta” som Kiplings elefant brukade säga innan den fick snabel.
Solhjulet är ju en ganska gammal tanke. Och för att den skulle uppstå bör det ju ha funnits hjul IRL som förebild.
Om man vill gå loss på ljudförändringar i språken kan man roa sig med Grimms lag och några kompletteringar och undantag till den i Verners lag. Have fun!
I have had fun !:) Det har jag alltid här!
Mycket intressant navinlägg! Man lär så länge man lever
Undrar om inte runda stockar var föregångare till hjulen.
Man använder ju ännu stock för att skjuta ut båtar på vissa ställen
Samma här. Hos oss har runda trärullar alltid varit i bruk när något ska flyttas, som till exempel lekstugan för ett par somrar sedan. Men de stora stenblocken som man byggde pyramiderna skulle nog ha krossat trästockarna, så där spekulerar man om man kanske använde runda stenar i stället.
Åh! vilket inlägg och vilka kommentarer! Mycket roligare än i skolan:D. Tack tack, jag har lärt mig många nya saker här idag. Väldigt intressant! och jättekul!
Tack! Det är kommentarerna som gör’et…