Olgakatt är månadens temavärd och föreslår temat Värmekällor. Passar mig bra, för vikten av fungerande värmekällor fick jag erfara i går, the hard way, kan man nog säga.
Det har varit kallt i Dalarna, där fritidshusen finns, med temperaturer på minus 26 grader. Lite nervöst; vi borde titta till dem. Men snöoväder och annat gjorde att jag inte kom iväg förrän i går. Farfarshuset klarar sig bäst så jag kollade ”stora” huset först, där det möjligen kunde vara problem.
Det var det. Inget vatten. Så jag släpade in ett rejält el-element under trappan, där vattnet kommer in i huset. Hoppades att det var någon ispropp som skulle lösas upp av värmen.
Så gick jag en vända i huset och efter ett tag hörde jag det trevliga ljudet av forsande vatten. Aha, jag hade glömt att stänga någon av kranarna som jag kollat? Inte i badrummet på övervåningen, måste vara nere i köket… Eller…? Nehej, men under trappan sprutade en kraftig fontän rakt upp ur vattenmätaren.
Jag kastade mig på avstängningskranen som jag måste skruva åt många varv innan fontänen dog. Då insåg jag att en riktig bloggare förstås skulle ha fotograferat fontänen i full funktion först. Skulle jag skruva upp kranen igen? Nej, i stället bytte jag alla sjöblöta kläder till torra och ringde efter rörmokare från Avesta, som kom inom en timme.
Antik vattenmätare
Men ack, han hade med sig lagningsgrejer för en modern vattenmätare, medan vår är av det antika slaget. Efter lite konfererande kom man fram till att det måste tillverkas ett skarvrör i lämpliga dimensioner. När det väl var klart kom nästa rörmokare med det specialgjorda skarvröret och vips var problemet löst. En fredagskväll. Fantastisk service och nu har jag vatten i ordnade former, härligt!
Och så fick jag lite vägledning om värmekällor. Det där elementet i bortre hörnet av hallen gör ingen nytta. Värmen smiter uppför trappan till övervåningen och i hörnet med vattnet kan det bli hur kallt som helst.
Sätt in en frostvakt under trappan, så klarar ni er i fortsättningen var båda rörmokarnas råd. Ska bli!
För värmekällor ska ju inte bara vara effektiva, de ska placeras på rätt ställe också. Som vedspisen i köket. Den gör att det är en ren fröjd att ta itu med uppvärmningen av en kall kåk. Snabb, lätteldad och effektiv. Och rätt snygg också.
Men i sovrummet var det fortfarande rätt kylslaget och då är det dags att leta fram ett par andra värmekällor, mycket lättplacerade. Äkta engelska värmeflaskor, som den omtänksamma dottern givit huset i present.
Övriga lördagstemabloggare är:
Byfånen Gnuttan Helena Karin på Pettas Livsrummet musikanta Olgakatt Nästa veckas tema är Rädslor
PS. Kommunen kommer med ny vattenmätare inom kort.
Sicken tur att du kom dit innan det hunnit bli katastrof!
Tänk att det ska vara så svårt att få tag på vanliga varmvattensflaskor (påsar?) nu för tiden. De håller ju inte evinnerligen, jag har ett par vars korkar slutat hålla tätt. Effekten blir som under din trappa- i något mindre skala.
Margaretha
som just nu
nyttjar katten
som värmekälla
Ja, ett par dagar med töväder och vi hade haft en inomhuspool!
Undrar var man kan hitta sådana där ”flaskor”, som dottern hade med sig från England. De är ju som du skriver mer som kraftiga påsar i gummi. Engelsmännen har utvecklat varmvattensflaskan till skön konst, eftersom de ofta har så knasiga uppvärmningssystem. Lite nätsök kanske?
I Järna finns det, på Robygge – och kanske på fler ställen.
M
Vad bra, tack för tips! Årets julklapp, kanske, om vädret tänker fortsätta så här.
Hoppas verkligen att de fortfarande har dem, så jag inte lurar ut dig på vintervägar i onödan. Ring och kolla!
Och så är det bäst att du börjar sy, sticka och virka fodral till vattenpåsarna NU!
Margaretha
Kollar först, absolut. Kanske de kan skicka till och med. Och specialfodral ska det förstås vara! Nu lindar jag in dem i en kökshandduk och det funkar ungefär en kvart.
Frostvakt? Ska jag känna mig tilltalad eller ska jag prata med Pensionären?
Egentligen är det konstigt att det inte ha frusit där tidigare, men det är ju så lite snö som isolerar, eller det kanske är mera där?
Ja kan inte hela familjen Frost komma hit och hålla huset varmt!
Jag tror att en del läsare kan ha problem att förstå den bakomliggande anledningen till detta tal om frostvakt. Men om jag säger så här då (jag kör det på utrikiska för att ingen ska känna sig utpekad): The word ”frost” is sometimes used as a family name. E.g. Frost (and Sullivan). Slå upp ”frost” i närmaste eng-sv ordbok och allt ska vara uppenbarat.
(Duckar. Detta var sämre än göteborgarna.)
Här finns kompletterande förklaring till Frostfenomenet
SG: Grunnar på kopplingen frost över Göteborg.
Göteborgarnas olika varianter av vitsar, ordlekar och associationer är ökänt dåliga. Detta var ännu sämre.
Mitt försök att vara diskret var av noll värde. Hela historien veks ju ut till 200 % på Kickis site. Med smått skabrösa undertoner till och med.
Jag skyller på pappa.
Ja inte mig emot, spricker dammen så flyter vi väl upp.
Och här sitter jag igen och är varm av skratt! Det här stället är absolut en säker värmekälla, fastän jag förstås inte är glad över nyss påkomna fontäner inomhus …sådant kan vem som helst hålla sig för skratt för.
Härligt inlägg! Igen!
Det slutade ju lyckligt i alla fall och jag är full av beundran för dessa skickliga rörmokare som en fredagskväll ställer sig och tillverkar reservdelar till vårt ålderstigna hus.
Och nu har vi ingen vattenmätare. Man skulle kanske spola en skridskobana ute på gräsplanen? Nä, förresten, den lutar för mycket.
Husägaren i mig ömmar för dig. Det är alltid någonting som vill krångla. Man får liksom ta variationen som något positivt i sig. Jaså, sitter det en packning i rökröret på vedpannan? Och den kan gå sönder så det ryker in? Åhå!
Precis! ”Tänka sig att en vattenmätare kan omvandla sig till fontän. Duktigt!” Men så tänker jag också att det vore trevligt om man någon gång hann varvet runt, liksom. Eller kanske inte. Blir nog lite tjatigt att börja om igen…
Jag känner människor som efter tio år i samma hus är inne på köksrenovering nr 2. Det är möjligen ett stickspår, men tänk om man kunde ägna sig åt lyxen att fundera över rent estetiska ingrepp istället?
…
Så, nu har jag ynkat klart! Mitt skraltiga hus och jag är rätt nöjda med varandra, egentligen.
Alltför perfekta bostäder kan göra en nervös. I vårt gamla skrutthus är den risken mycket liten.
Hahahaha! Jag säger som Karin på Pettas, här håller man sig varm av glädjen att läsa:).
Det är alltid ”något” när man ”är med hus”. Skönt ändå att inte skadan blev större.
Tack! Ja, det är som min pappa brukade säga (eller citera bibeln, tror jag): ”Där mycket ägande är, där är ock mycken oro.” Men vid det här laget kan jag mina hus och vet på ett ungefär när det är dags att ingripa.