Lena Anderssons krönikor i DN är alltid läsvärda. I tisdags berättade hon att hon hittat en gammal papyrusrulle i soprummet. (Den 4 jan 11 i papperstidningen, kommer med rätt lång fördröjning på nätet.) Lite otippat innehöll papyrusrullen en hittills opublicerad dialog mellan Platon och Kefalos, där Platon bland annat säger: ”Eftersom priser är godtyckets triumf klubbar man i samma stund ner dem som ratats. Det är inte för detta vi har utvecklat vår nyansrika hjärna. Rangordning är primitivt, det är för barn, brottare och barbarer.” Hon skriver bra och hon har förstås rätt, egentligen.
Men det hjälps inte, det är ju lite kul att tävla. Det blir lättare att komma igång om det finns en tävling. Det är många som sörjer tidningen ”Vår bostad”, brokig och innehållsrik, men framförallt med en rejäl årlig novellpristävling. Nu är det ödsligt på tävlingsarenorna, med Umeå stads novellpristävling som enstaka undantag. För om man vill jämföra med idrotttävlingar hör inte Nobel- och August-priser hit, de liknar mer idrottsgalornas bragdmedaljer i efterhand
Till skillnad från Lena Andersson skulle jag nog gärna se några pristävlingar och jag hittar en liten brasklapp instucken i hennes text: ” Över en viss kvalitetsnivå är rangordning oväsentlig.” Den tanken skulle man kunna utveckla.
Själv deltar jag ofta i besynnerliga skrivtävlingar och vinner bara i de allra mest udda grenarna. ”Beskriv din värsta renoveringsmiss”, till exempel, eller ”Hur bär du dig åt för att skjuta upp det du borde göra”. Sådana utmaningar antar jag gärna och blir inte alltför deprimerad över blygsamma placeringar. Man kanske inte vinner något alls, men man har i alla fall en idé, ett material att jobba vidare med.
