Karin Englund

… och etsad!

Postat den 17 januari, 2013 av Karin

Sydd i går och etsad i dag; undrar vad det ska bli i morgon. Man skulle kunna tro att jag behandlades på sjukhus i går och var föremål för konstnärlig behandling idag, men det är precis tvärtom. Etsning är, fick jag lära mig idag, den korrekta termen för att ”bränna av” ett blödande blodkärl som inte låter sig hejdas på annat sätt. Så efter fyra dygn av ganska rikligt näsblod frågade jag min husläkare vad hon tyckte jag borde göra. ”Stoppa det”, var hennes bestämda order och så fixade hon omedelbart en tid på Rosenlunds sjukhus.

Och om jag nu vore gjord av bättre bloggvirke än jag är, skulle ni naturligtvis få se lite bilder av den blodiga hanteringen. Ni får försöka föreställa er den i stället. För att hjälpa er fantasi på traven kan jag nämna att det hela började med att läkaren drog på sig ett heltäckande plastskynke och så gav han mig ett likadant. Tänk plastburka.

skoskydd

Här kommer i stället en väntrumsbild. Om mottagningen tillhandahåller fräscha skoskydd precis vid ingången, hur svårt är det då att ta på sig ett par? Det gör folk alltid snällt på lägenhetsvisningar, men på läkarmottagningen klafsar man in med joxiga skor vilket innebär att småbarn kryper omkring i hundbajsblandad geggamoja på golven. Jag torkade upp det värsta med pappershanddukar.

Publicerat i Livet, Ord | Etiketter bränna av blodkärl, etsa, Näsblod | 4 kommentarer

Jaha, nu är jag sydd!

Postat den 16 januari, 2013 av Karin

Jag har blivit sydd. Helt utan bedövning och många stygn är det. Tusentals, troligen. Jag fick ett e-postmeddelande från sykunniga systerdottern om att jag är stygnsatt, (alla syintresserade – nej, alla – bör titta in på hennes kunskapsfyllda vackra hemsida). Det är inte hon som har gjort det, för hon ägnar sig åt mer traditionell sömnad, men hon hittade mig på en sysajt.

Stygnsättning betyder ungefär maskinbroderi och det tycks gå att få en symaskin att förstå hur den ska tolka ett foto och omvandlade det till broderi. Jag har letat lite på nätet, men hittar bara olika tips och råd om hur man kan fixa en bättre stygnsättning, ingenting om grunderna. Så är det ofta när man ska göra något textilt, har jag märkt. Grunderna ska man bara kunna.

Här är i alla fall ett litet utsnitt från Sysidan där en stolt stygnsätterska visar upp sitt broderi som hon kallat ”Tös med kid”.

Någon som känner igen bilden? Det är ju min älgkalv Miranda som jag skrev om för länge sedan. Och tösen är alltså jag. Originalbilden finns här.

Jag skulle väldigt gärna vilja se en lite tydligare bild på broderiet. Men jag misslyckas med att logga in mig på sysidan. Förr eller senare kanske den dyker upp i mitt liv i alla fall, tänker jag.

Publicerat i Att tolka, konst | Etiketter stygnsättning, sydd | 23 kommentarer

Kränkt

Postat den 15 januari, 2013 av Karin

Jag försöker att inte ta det som en personlig förolämpning och jag inser att det är naturligt att det snöar i mitten av januari. Det är faktiskt nu det verkligen borde vara högsäsong för snö. Men när vintern tjuvstartar redan i november och slår köldrekord (hoppas jag!) två månader för tidigt och dessutom har sammansvurit sig med snöröjningen för att göra gatorna ofarbara och trottoarerna oanvändbara, då kan det inte hjälpas att jag får lust att plocka fram den här Berglinteckningen igen. Senast jag fick lust att göra det var i april, förra året.

Publicerat i Livet | Etiketter Berglin, snö | 23 kommentarer

Några veckor kvar!

Postat den 13 januari, 2013 av Karin

På 1930-talet bodde Helene Schjerfbeck i Stockholm och äntligen började hennes konst uppskattas efter förtjänst. Konstkritikern Gotthard Johansson skrev om en utställning 1937: ”Inför Helene Schjerfbecks konst tystnar av sig själv frågan om gammalt och nytt, ja, till och med gott eller dåligt. Här står man inför den stora konsten, här är heligt rum.”

Lena Holger har skrivit ett par böcker om henne och citerar ur hennes brev till olika vänner: ”Min väg har varit mörk och… först när hoppet var borta gav livet något. Detta liv var inspiration och arbetsglädje. När man målar är nästan allt omedvetet”. Till vännen Einar Reuter skriver hon: ”Intet tänka när man målar är bäst, bara det som för stunden vill fram, vill utan ens vilja.”

På Waldemarsudde finns nu en fin utställning med många av hennes mest kända verk. Men har hängt målningar med samma motiv bredvid varandra, motiv som Schjerfbeck återvänt till med många års mellanrum. På så sätt ser man hur hon arbetar med att förenkla, samtidigt som ytorna, färgens struktur, blir allt tydligare. Och grunden, målarduken, verkar bli en allt viktigare del av verkligheten.

Skuggan på muren åren 1883 och 1927.

Självporträtt 1885, 1915 och 1944

Utställningen visas på Waldemarsudde fram till den 24 februari.

Dubbskor är förbjudna, även sådana med ”smarta” dubbar som drar in klorna inomhus. Ta med egna inneskor om du har dubbkängor, för det går inte att se utställningen med bibehållen värdighet i de tofflor som museet tillhandahåller.

Publicerat i konst | Etiketter Helene Schjerfbeck | 21 kommentarer

Värsta sortens pekfinger

Postat den 12 januari, 2013 av Karin

Karin på Pettas har givit oss en fingervisning (ursäkta!) om denna veckas tema, nämligen Pekfinger. Lördagsbloggarna finns här ovanför under rubriken Lördagtema.

Pekfinger heter Index på latin. Och det var också det ord som påven valde för sin lista över olämpliga böcker. Man kunde råka riktigt illa ut om man ägde eller förmedlade böcker som fanns på listan över förbjuden läsning.

Index Librorum Prohibitorum utarbetades under 1500-talet och som avskaffades först 1966.

Bacon, Balzac, de Beauvoir, Defoe, Descartes, Diderot, Flaubert, Galilei, Hobbes, Hugo, Hume, Kant, Locke, Machiavelli, Milton, Pascal, Rabelais, Rousseau, Zola, Sartre, Spinoza, Swedenborg, Swift, Voltaire… och många, många andra.

Där finns i stort sett alla större författare som blivit lästa genom århundradena och filosofer och veten-skapsmän (samt någon kvinna) som bidragit till att förändra vår världsbild. Marx, Nietschze, Schopen- hauer och Darwin står dock inte på listan, men var förbjudna ändå, eftersom de var ateister.

Shakespeare klarade sig konstigt nog från påvens klandrande pekfinger, men har råkat illa ut på senare tid. En Midsommarnattsdröm har plockats bort från vissa skolbibliotek i Texas, eftersom det förekommer crossdressing och annat olämpligt beteende, som skulle kunna uppfattas som att man tycker det är OK för män och kvinnor att klä sig tvärtom.

I USA uppmärksammar man problemet med förbjudna böcker under Banned Books Week och mer finns att läsa här, på det tyvärr nedlagda nätantikvariatet Litteretro, som har några inlägg om bokcensur på sin blogg. Och här flimrar det förbi hundra böcker som mött restriktioner av olika slag under 1900-talets USA.

Tintin i Kongo och Lilla hjärtat då? Ja, jo, det förstås, men det känns som om det är rätt genomdiskuterat redan. Men om någon vill ta upp den debatten igen är jag gärna med!

Publicerat i Att läsa, Att tolka, Böcker, Debatt, Lördagstema | Etiketter cencur, Index, pekfinger | 19 kommentarer

Galleri Fredag: Ovanor

Postat den 11 januari, 2013 av Karin

Det klottras. Ibland handlar det om en trist ovana, men ibland får en dyster betongvägg en behövlig uppiffning. Andra gånger är det en vacker vägg som förstörs. Ovana ibland. Konst ibland, eller kanske ett politiskt budskap. Ibland är det vandalisering. Vilket som är vad råder delade meningar i vår stad.

Här och där på stan har herr Gårman kompletterats med fru Gårman. En ruffig sopbil har dekorerats med glada färger och en vacker blå spårvagn har vandaliserats…

Övriga fredagsgallerister finns i sidhuvudet under rubriken Galleri Fredag.

Publicerat i fredagstema | 14 kommentarer

Men, har jag inte redan läst det här?

Postat den 10 januari, 2013 av Karin

I mina morgonrutiner ingår att jag vacklar upp i halvfemtiden, när tidningsbudet väcker mig, dricker en kopp kaffe, läser igenom båda morgontidningarna och sedan somnar jag om. Ibland blir det rätt sömnig läsning och frampå dagen kan jag undra om en och annan absurd nyhet verkligen var en artikel, eller kanske bara något jag drömt.

same same

I morse blev det besynnerligare än vanligt, när jag var en bit inne i tidning nummer två. Jag fick en allt tydligare känsla av att jag läst samma sak alldeles nyss. Rentav samma formuleringar. Och bilder. Det är inte ovanligt att tidningarna använder samma bildmaterial, eller samma TT-nyheter, men det här var värre än det brukar vara. Mycket riktigt, vi har fått två Svenska Dagbladet, men ingen Dagens Nyheter.

”Tja”, sade redaktörn, ”det är ju precis som kulturministern och hennes man. Eller tvärtom. Dom hade två prenumerationer av Svenska Dagbladet, för att slippa slåss om tidningen vid morgonkaffet. Men så blev Ulf Adelsohn arg på något och sade upp sin prenumeration i vredesmod. Då konstaterade man på Svenska Dagbladets redaktion att man nog skulle bli läst ändå i det Adelsohnska hemmet.” Jag protesterade att det där väl ändå var hämtat ur P1:s satirprogram, men han vidhåller att han har andra och trovärdigare källor.

Publicerat i Att läsa | 24 kommentarer

Plan B

Postat den 9 januari, 2013 av Karin

Och hur går det med Slussen? Sedan beslutet i Mark och Miljödomstolen som jag skrev om i december har gruppen bakom Plan B fortsatt sitt arbete. Så här skriver de på sin hemsida:

”Mark- och miljödomstolens beslut att upphäva (dvs ogiltigförklara) planen för Nya Slussen gör att planen med klöverbladslösningen fortsätter att gälla. Det i sin tur betyder att man nu kan riva den svårt skadade konstruktionen och snabbt bygga upp ett nytt modernt Slussen, bara man gör det inom ramen för gällande plan. Det är just detta som SLUSSEN plan B har utrett. Vi behöver inte vänta i flera år på nya planprocesser och nya juridiska prövningar. Det går att påbörja en angelägen förnyelse av Slussen nu. Dessutom både snabbare och till än lägre kostnad, jämfört med projektet Nya Slussen.”

Här kan man se deras förslag:

Förslaget presenteras lördagen den 12 januari kl. 13:00 på biblioteket i Nacka Forum och en utställning öppnar lördagen den 19 januari kl. 12:00 på Konstakademien, Fredsgatan 12, nära Stockholms Centralstation.

Publicerat i Debatt | Etiketter Plan B, Slussen, stadsplanering | 4 kommentarer

Men, hur svårt kan det vara?

Postat den 8 januari, 2013 av Karin

Grattis till Stephen Hawkins som fyller 71 år i dag! Det innebär att han föddes precis tre hundra år efter Galileos död. Men det är nog inte det mest anmärkningsvärda med denne man. På universitetet stod han inte ut med föreläsningarna, de var helt enkelt mördande tråkiga för en person som var så smart som han. Till sist tog en professor itu med honom och förhörde honom muntligt om allt han borde kunna. Han kunde det.

När han var tjugoett och just hade börjat studera för sin doktorsexamen fick han diagnosen ALS och prognosen var att han bara skulle leva några år till. Men sjukdomen stabiliserade sig, Hawkins blev förälskad, ville gifta sig och insåg att han borde bli klar med sina studier. ”För första gången i mitt liv började jag arbeta riktigt hårt och insåg till min förvåning att jag gillade det.”

Han ägnade sig åt universums svarta hål och vilken roll de kan tänkas spela för universums uppkomst. Han jobbade på en Stor Enhetlig Teori om Allting. Hur började universum, varför ser det ut som det gör och hur kommer det att ta slut?

Han skrev om sina teorier i en bok 1988, Kosmos : en kort historik. Hans förläggare ville inte ha för mycket matematik, det skulle skrämma bort läsare, så till sist nöjde sig Hawkins med en enda formel, Einsteins välkända E = mc². Och boken har sålts i mer än tio miljoner exemplar. Jag har också köpt den, men gav upp om att förstå. Min hjärna hänger helt enkelt inte med. Han tänker i fler dimensioner än jag klarar av.

Å andra sidan finns det områden som han medger att han har svårigheter med. Han tillfrågades för ett år sedan, inför sjuttioårsdagen, vad han brukar ägna mest tankemöda. Han svarade: ”Women. They are a complete mystery.”

Men kom igen Hawkins, hur svårt kan det vara?

Publicerat i Att läsa, Att tolka, Böcker | Etiketter Hawkins, mysterier, universum | 17 kommentarer

Lurad?

Postat den 7 januari, 2013 av Karin

night sky kit Det händer att jag köper julklappar i mycket god tid och så glömmer jag bort dem. De brukar uppdagas frampå vårkanten i någon garderobsstädning kommer alltid till användning ändå. Häromdagen tog jag fram en sådan där bortglömd sak, som egentligen var tänkt som julklapp förrförra året.

Ett planetarium, en natthimmel med alla stjärnbilder, inköpt på Tekniska museet.

Tur att den inte blev julklapp! För något så krångligt och frustrerande har jag sällan upplevt. På kartongen ser det ut som en imponerande anläggning. När man öppnar den överdimensionerade förpackningen ligger där några platta pappersark, en plastig liten lampa och… well, that’s it.

Sedan vidtar ett tålamodsprövande pillgöra, där man först måste stansa ut varenda stjärna på hela natthimlen för hand! Vi råkade ha en tillräckligt vass och smal pryl till hands, men hur många har det?

Pappersarken ska vikas och formas till en glob och den övre delens flärpar ska stickas in i skåror på den undre. Det går inte! När man kommit halvvägs runt lirkar flärparna ur sig på motsatta sidan. Det fick bli fula kompletteringar med tejp, för att hålla stjärnorna på plats.

Sedan blev det lite pinsamt när vi skulle peka ut stjärnbilderna eftersom de bara var de latinska namnen som var tryckta på himlen. Orion hittade vi överhuvudtaget inte, men att Karlavagnen heter Ursa Major på latin hade vi i alla fall koll på.

Men just den stjärnbilden hade vi missat att stansa ut. Ack ja. Både barn och vuxna hann tappa tålamodet flera gånger om och när det hela väl var klart, rummet mörklagt och stjärnhimlen tändes var det väl kul i ungefär två minuter.

På kartongen står det mycket riktigt både att den innehåller pappersark och att det krävs montering. Men de kunde väl för sjutton stansat ut stjärnorna! Tycker arg konsument.

Publicerat i Livet | Etiketter marknadsföring, Råd och rön, Stjärnhimmel | 6 kommentarer