Alla som väntar på lösningen på redaktörns julnötter får hålla ut lite till. Vi knäcker så mycket vi orkar och kommer säkert att ha alla lösningar klara på söndag.
Håller ut gör även ladan som jag brukar fotografera. Den har stått och förfallit de senaste åren på en åker norr om Möklinta. Det var med viss bävan vi tog den vägen idag. Tidigare under vintern har det varit för snöigt och halt för att ta småvägarna genom skogen, men idag tyckte vi det var dags att inspektera hur ladan mår efter alla tunga snöfall och stormar. Jag fruktade att den skulle ha förvandlats till en brädhög, men det ska mera till innan den ger upp. Finns det tapperhetsmedaljer för lador?
Men sedan måste vi vända och ta en annan väg än vi tänkt oss. För vart tog vägen vägen?
Det känns ju riktigt vårlikt!
Hyttis och jag ser att ni varit i våra trakter igen. Utan att ger er till känna. Ni kunde väl ha ringt så kunde vi ha gått ner till vägsjöns andra strand och gestikulerat och ropat?
En sak förstår vi inte – hur kom ni åt att fotografera sekrutthusets baksida? Då måste ni ju ha passerat vägsjön först.
Vi hade lite brådis. Nästa gång! Och då kan du kanske hämta med den där båten/kanoten?