Inlägget häromdagen, där jag skrev om Feng Shui, växte känslor. Förlåt. Det var inte meningen att någon skulle känna sig utpekad (nej inga namn!) eller få dåligt samvete (Musikanta). Tvärtom. Ville bara inspirera och trösta lite.
Under mina år i arkivsvängen hände det att jag gjorde hembesök hos olika arkivbildare, för att diskutera eventuella åtgärder, som ordningsarbeten, leverans och liknande. Då upptäckte jag att många var skamsna, oroliga och tyngda av dåligt samvete för sina arkiv. För det mesta helt i onödan. Där man först möttes av en skur av ursäkter och förvarningar om dokumenthanteringens brister och arkivets eländiga skick, kunde man sedan hitta det mest välartade och välordnade arkiv man kan tänka sig.
Fast det hände förstås också att det kunde det råda en förfärlig oordning, även om allt låg i prydliga boxar med fina etiketter. Det är de allra svåraste arkiven. Hellre oordnat än felordnat. Det kanske inte är felordnat så länge arkivbildaren har hand om det. Hen hittar nog i sitt eget system. Men om arkivet sedan ska till en arkivinstitution där också andra kan få ta del av det – ja, då funkar det inte med arkivbildarens ibland rätt associativa sorteringsprinciper.
Arkivet på bilden har inget med min pappa att göra.
Pappa var sådan. I en pärm där han samlat material om kalkbrott kunde man hitta bilder på skulpturer och artiklar om konserter i Gävle.
Om man då vet att det fanns ett kalkbrott i Valla och att en kusin till honom, från Valla, gjort skulpturerna och att hon sedermera gifte sig med en kompositör och flyttade till Gävle– ja då är ju sambandet kalkbrott-skulpturer-Gävlekonserter glasklart!
Han hittade bra bland sina pärmar och bland sina prylar. Men som generell sorteringsprincip funkar det inte lika bra.
Så vad jag försöker säga är nog att ni har bättre ordning än ni tror. Och om ni funderar på att överlämna era personarkiv till någon arkivinstitution är det lika bra att låta den institutionen ta hand om ordnandet. Det blir bäst så för dem som vill leta upp något i arkivet i framtiden!
Och så måste jag bara få visa den här fina bilden. Njutningsmedel för arkivarier. Finns det något underbarare än att ha gott om tomma hyllor?
I går var det internationella T-shirtdagen. Och då kan man fira genom att ta på sig en favvo-tischa, om det inte vore så att alla ligger på sin hylla i stan och jag är på landet. En av många packningsmissar.
