Valdag i USA. Som om det vore självklart. Hur många människor lever i demokratiska länder i dag och hur många i icke-demokratiska? Jag kollade med Nobelstiftelsens informationssida där man presenterar en världskarta över världens demokratiska, icke-demokratiska och delvis demokratiska stater. Enligt den lever knappt hälften av jordens befolkning i demokratier. Och så här ser deras karta ut.
Väcker en del frågor, tycker jag och har skrivit till dem och bett att få lite mer definitioner.
Men USA var det, där man också väljer kongressledamot, guvernör, domare, sheriff, skolstyrelse och mycket annat, samtidigt som man väljer president. Men först måste man ha kommit ihåg att registrera sig i god tid före valdagen. Och man får inte sitta i fängelse (48 stater) eller vara dömd för något allvarligt brott. Och man måste ha gott om tid på valdagen, för köerna kan bli långa, eftersom valen är många och svåra. Valet sker på en arbetsdag och det finns lagar och regler i olika delstater, om hur man ska söka ledighet.
Annat var det förr. Vallokalen var ofta en bar, med sheriffen som valförrättare. Man ropade namnet på sin kandidat högt och ljudligt – ingen valhemlighet där inte – och om kandidaten var närvarande var det bara att ställa sig bredvid honom vid bardisken så fick man en drink.
Under de första 50 åren med ”allmänna” val i USA var det ungefär 15% av den vuxna manliga befolkningen som hade rösträtt och i det allra första valet 1788 röstade 11% av de röstberättigade. Från början var det bara de som hade egendom som fick rösta. Egendom definierades lite olika: i Pennsylvania räckte det med att betala skatt. I New York kunde man rösta på ledamot till delstatsparlamentet om ens ägor var värda 20 pund, men om de var värda 100 pund kunde man rösta på guvernör och senator. I Connecticut fick manliga vita män rösta, förutsatt att de kunde förete ”a quiet and peaceable behavior and civil conversation.”
Thomas Dorr hette en framsynt man som tyckte att även egendomslösa skulle ha rösträtt, vilket verkade rimligt med tilltagande urbanisering. För det hamnade han i fängelse för förräderi på 1840-talet.
Återkommer om demokratifrågan om jag får något svar från Nobelsajten om hur det gått till väga när de sorterat in länder i olika demokratikategorier.
Uppdatering: Redaktörn bidrar med länkar liknande demokratikartor. Ja, inte bara liknande, utan identisk i ett fall. Jag ville ju hitta en svensk källa till demokratikartan, till exempel Utrikespolitiska institutet, men där fanns inget, så det fick bli Nobelsidan i stället. Vilket visar sig vara precis samma karta som Freedom House i USA tagit fram. Vill man fördjupa sig i ämnet kan man jämföra med engelska Economists karta över demokrati-index, som återges i Wikipedia, eller det österrikiska Global Democracy Ranking.
Mera uppdatering: Och hej och hå, nu fick jag svar från Nobelmedia som bekräftar att kartan är från Freedom House och hänvisar dit för demokratidefinitioner. Så då hänvisar jag i min tur till länkarna här ovanför.