Livet på landet handlar också om jord och djur. Så även för oss dessa majdagar. Nästan hela mitt liv har jag planerat på tre olika nivåer: mini, midi och maxi. När det gäller trädgården innebär maxiplanen potatisland, häck(om)plantering och ett nytt äppelträd. Midi innebär sedvanliga prydnadsinsatser. Miniplanen att det är bra som det är.
Jag tror jag har jobbat mig upp till midinivån den senaste veckan, dvs sedvanliga prydnadsinsatser. Det finns några områden som behöver piffas upp, till exempel locken till trekammarbrunnen och räcket till terrassen. Jag brukar satsa på en av Sveriges mest mobbade blommor, nämligen petunia. Finns i fina färger – mycket blått – den blommar länge och mycket och kostar nästan ingenting.
Men i år är allt sent och det fanns inte petunior på de närbelägna plantskolorna. Det fick bli penséer och pelargoner. Och så brukar det ingå ett nödkryddland i midiplanen. Precis vid verandadörren ska det finnas gräslök, persilja, dill, salvia och timjan, så jag satte igång med vad som fanns. Penséerna är tillväxtzoner. När kryddorna blir större, eller fler, får penséerna flytta ut i något land.
När jag plockade bort lite skräp vid foten av nödkryddlandet snodde sig en orm runt min handled och fortsatte bort mot väggen där den försvann bland krukorna. Vi blev väl lika rädda båda två, skulle jag tro och när jag sedan såg mig om vimlade det av ormar.
Någon uråldrig varningsmekanism hade aktiverats och jag hoppade högt när jag såg först en svart mamba, som visade sig vara kamera-remmen och sedan en grön mamba, eller kanske ett plastband.
Men ormen, den som var en riktig orm, hade försvunnit så jag fortsatte att plocka på terrassen och lyfte undan balkonglådorna. Och där var den!
Nu var jag bättre förberedd och jag hade till och med hunnit kolla upp om det är svart huggorm eller snok som har gula fläckar bakom ”öronen”. Det är snok. Så nu fick jag fram kameran och lyckades ta några inte särskilt lysande bilder, eftersom jag ändå höll visst respektvstånd. (Klicka på bilden så blir den större) Man kan med lite god vilja se de två ljusa fläckarna på huvudet. Och ja, jag SKA städa upp på terrassen…
Och vad hände sedan, undrar ni kanske. Tänk att det är precis vad jag undrar också.
Här smiter ormen in under huset. Och nu undrar jag var vi kommer att träffas nästa gång. I källaren?