Varför jag börjar bråka om det här med Slussen nu? Varför jag inte brytt mig tidigare? Det är för att jag naturligtvis – som de flesta jag känner – tyckt att det är en komplicerad fråga och trott att det nog blir bra. Hanteringen av en så stor, dyr och viktig konstruktion som Slussen går ju inte att schabbla bort utan att det märks. Eller?
Det sorgliga svaret tycks vara att det går. Lite protester är det ju, men det är inget som man verkar bekymrad över i Stadshuset. Det konstigaste i hela den här historien är att det pratas så lite om pengar. Vi får veta att den planerade ombyggnaden beräknas till åtta miljarder. Men det är inte lätt att få fram siffror på tänkbara alternativ.
Till sist hittar jag en artikel i Miljöaktuellt, av Petter Hauffman, arkitekt, Magnus Norrman, journalist och Sune Sandqvist, betongexpert. De konstaterar att det numera är numera tekniskt möjligt att renovera Slussen. Det kostar en miljard i stället för åtta.
”Alternativet att renovera och bevara den nuvarande Slussen har aldrig lyfts fram för Stockholms invånare och politiker, eftersom konstruktionen har ansetts vara alltför sliten och illa åtgången. /-/Att alternativet inte har övervägts tidigare beror delvis på att när diskussionerna om Slussen tog fart på 1990-talet fanns det inga tillräckligt tillförlitliga renoveringsmetoder. Sedan dess har debatten varit helt inriktad på att en rivning och nybyggnad är det enda alternativet. /-/ I diskussionen lyfts ofta fram att en rivning och nybyggnad är nödvändigt på grund av att grundläggningen är i allt för dåligt skick. Men förutsättningarna och metoden skiljer sig inte mellan en grundläggning för ett nytt Slussen eller om man väljer att förstärka den befintliga konstruktionen. I båda fallen kommer man att behöva borra sig ner till ’fast’ mark.”
En miljard räknar de alltså med att en renovering kostar. Riva och bygga nytt kostar åtta miljarder. Är det värt det? Det verkar som om vi får en sämre lösning till ett mycket högre pris och dessutom förväntas vi stå ut med ett jättebygge mitt i stan under ett årtionde. 
Trafiken flyter bra för det mesta, med måttliga köer vid rusningstid. Planskilda korsningar anses vanligtvis vara det allra bästa. Dem vill Stadshuset byta ut mot T-korsningar.
SvD tar upp ett antal frågor. Samma som du tog upp för ett par dagar sedan. Det som stör mig, och som gör att jag undrar om SvD förstått vad saken egentligen handlar om, är att renoveringsalternativet inte tas upp till diskussion.
En simpel beräkning kan utgå från att vi har någonstans mellan tjugo och femtio funktionselement i Slussen (broar, vägbanor, trappor etcetera). Varje sådant funktionselement kostar en viss slant att åtgärda. Man kan få en uppfattning om storleksordningen om man tänker renovering av motorvägsbro eller gångbro. Där hamnar kostnaden för en sådan mellan tio och ett par hundra miljoner. Om vi antar 100 MSEK för att få en rund och enkel siffra så skulle totalkostnaden för en renovering hamna på kanske 50*100 = 5 GSEK – eller fem miljarder kronor, mera folkligt uttryckt.
Nu är siffran femtio funktionselement ganska högt tilltagen, hälften känns rimligare. Då hamnar vi på 2,5 miljarder. En sådan här beräkning är givetvis högst osäker. Men den ger ett realistiskt resultat med ganska god säkerhetsmaginal. Alla funktionselement kommer inte att kosta 100 MSEK, så där finns också en marginal inbyggd.
Hauffman, Norrman, Sandqvist har förhoppningsvis räknat mera detaljerat och deras siffra, 1 miljard, känns låg. Det gör att mina 2,5 miljarder kronor känns ganska säkra.
Men, det som är det stora problemet, trafikstörningar under ett decennium, har man överhuvud taget inte tagit med i kostnaden. Den kostnaden kan bli mycket hög. Redan vid 30 000 fordonsrörelser per dygn och försening med 10 minuter på grund av byggarbetena får man 3000 timmars samhällsförlust per dygn. Timpriset kan diskuteras – det är ju inte bara advokater med timkostnader mellan 2000 och 3000 kronor som sitter fast. Men just i innerstadstrafiken är genomsnittlig timkostnad ändå hög. Säg 300 kr/h. Det ger 900 000 kr/24h eller ca 300 miljoner/år. På tio år blir det 3 miljarder.
Jag tror att det är optimistiskt att räkna med tio minuters genomsnittlig försening. Men redan vid det optimistiska antagandet blir kostnaden för stör trafik mycket hög.
Renoveringsalternativet kan genomföras utan att trafiken störs i någon större omfattning. Det kommer att krävas detaljplanering för varje funktionselement. Men den kostnaden handlar om hundratusentals kronor per objekt – inte tiotals miljoner.
Rättelse: Tio minuter ger total tidförlust med 5000 timmar per dygn. Den totala kostnaden blir då inte tre miljarder utan fem miljarder – 5 000 000 000 kronor.
Tänkvärda siffror. Jag tror som du att en miljard är lågt räknat för renoveringsalternativet. Men det är å andra sidan de åtta miljarderna för ombyggnadsalternativet också. De finns de som hävdar att det kan bli det dubbla. Och den nya stora bussterminalen för Nacka-bussarna som ska sprängas in i Katarinaberget är inte inräknad i de åtta miljarderna, så lägg till fem miljarder för den.
Verkar vettigare att renovera Slussen för låt oss säga tre miljarder för att vara på säkra sidan, bygga ut tunnelbanan till Nacka och åtgärda tunnelbanan mellan Gamla Stan och Slussen för de c:a tio miljarder som blir ”över”.
Bra synpunkter från Skogsgurra. Slussen består av om jag minns rätt av 28 sektioner eller segment. Varje tårtbit kan enligt expertisen renoveras för sig. En upprustning av Slussen kan alltså ske med en minimal störning av trafiken medan den pågår. Värdet av att man slipper tio års trafikkaos i Stockholms innerstad, vilket är vad med liggande förslag förutses, kan knappast överskattas.
Om jag vore konspiratoriskt lagd skulle jag säga att de enda som tjänar på en nybyggnad är den betongmaffia som länge styrt stockholms trafikplanering.