Underbart, som en bal på slottet… och det kan väl inte vara en slump?

Disclaimer=brasklapp: Som nybliven Facebook-användare kanske jag begår etikettsbrott och regelvidriga handlingar, utan att veta om det. I så fall ber jag att få klara av de olika hundraserna redan såhär inledningsvis.

Några bloggläsare har inte Facebook och då är det trevligt att kunna dela med sig även till dem av intressanta Facebook-inlägg. Jag hoppas att jag inte gör mig skyldig till något olagligt eller olämpligt. Om jag skulle ha fel kanske någon berättar det för mig.

De här bilderna måste ju bara spridas. Det kan inte vara en slump. Det där engelska prinsbröllopet (var det väl?) verkar ha haft en scenograf som medvetet eller omedvetet styrde det hela i riktning mot Disneys Askunge-upplägg. Han eller hon såg kanske filmen hundra gånger som barn och kan inte tänka i andra termer. Alternativt var det ett mycket medvetet upplägg av en scenograf som tänkte att det verkar vara ett vinnande koncept och alla kommer att gilla det utan att förstå varför. Tills någon uppmärksam person (Nicolas Ponsar) faktiskt ser vad det handlar om och en annan påpasslig person (Ulla Wikander) sprider dessa bilder på Facebook.

 

Det här inlägget postades i Att läsa, Att översätta, Att rita, Att tolka och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

17 svar på Underbart, som en bal på slottet… och det kan väl inte vara en slump?

  1. Miss Gillette skriver:

    Det var ju förbankat roligt! Tack för sprideriet!

  2. Skogsgurra skriver:

    När man ser den första bilden kan man ju tänka åt andra hållet, att så här ser det ut vid baler på slottet. Och Disney var ju noga med researchen och skickade sina spanare till en bal på just slottet. När de kom hem ritade de vad de sett. En ganska naturlig tanke – tyckte jag tills jag fick se bilden på de elaka systrarna. Där är det ju helt klart att någon måste ha varit otroligt elak – eller kan det vara en slump?
    Årets garv blev det iaf.

  3. Skogsgurra skriver:

    Den boken ska jag ta vid tillfälle. Ligger och väntar. Men just nu är jag strängt upptagen av en svensk nobelpristagare. Gissa vem?

    • Karin skriver:

      Tranströmer känns som en lågoddsare även i detta sammanhang. Kan det vara de årets Nobelpristagare som ”bidragit till att vi numera måste konfrontera ett universum som till stora delar visat sig vara helt okänt för oss. Och allt är möjligt igen”. Korrigering: svensk var det ju. Måste vara Selma.

  4. Musikanta skriver:

    Helt underbart – det KAN inte bara vara en slump :-D!

  5. Skogsgurra skriver:

    Jag börjar tro att de elaka systrarna planerade det själva. Snabb berömmelse får ju kosta numera.

    • Karin skriver:

      Mycket intressant tanke. Det skulle ju förklara de där fullständigt bisarra huvudbonaderna.

      • Skogsgurra skriver:

        Svårt att släppa detta. Till och med hårfärgerna stämmer ju! Måste ligga rätt mycket jobb bakom detta. Vad säger världen i övrigt? Du som har kontakt med den?

        • Karin skriver:

          Om du menar fejan (som den heter, den där Facebookvärlden) så säger den 1 Filmen överträffar verkligheten, eller var det tvärtom? och 2. Déjà vu… non? och sedan blåser det förbi och kommer nya inlägg, som ”Låt Ganna stanna” och rösta på bästa Ekelöfdikten och försvunnen 13-åring i Sala och bilbränder i Rom och… Känns lite konstigt att bloggvärlden framstår som reflekterande, djuplodande och mindre flyktig. I alla fall jämfört med Facebook.

  6. Nilla skriver:

    Ha ha!
    Gud, vad roligt!
    Ger mig som republikan vatten på kvarn: Kungahuset ( i England likväl som i Sverige) är ett enda stort skämt.

Kommentarer är stängda.