Har SJ kommit på en ny affärsidé? Har de kanske fått för sig att vi dysdirektiker (alltså vi som har lätt att komma vilse) också är extremt lättlurade? Såhär tycker SJ:s reseplanerare att jag ska ta mig från Örebro till Horndal.
Start: 21:07 Örebro C – 21:27 Hallsberg stn Byte 1: 22:28 Hallsberg stn – 23:55 Stockholm C Byte 2: 00:20 Stockholm C – 00:47 Upplands Väsby Byte 3: 00:50 Upplands Väsby – 02:30 Gävle C Byte 4: 04:26 Gävle C – 05:21 Fors stn Byte 5: 06:45 Fors stn – 06:53 Horndals BrukDet tycker inte jag. Inte ens när jag upptäcker att jag kan få en kopp kaffe i halfemtiden på morgonen när jag åker från Gävle och passerar Horndal, för att kliva av i Fors, vänta en timme och tjugofyra minuter för äntligen komma till Horndal efter nio timmar och tre kvart. Vita linjen visar rutten på kartan. Det retfulla är att det finns en förbindelse, en gång om dagen, som tar en timme och fyrtio minuter på den där järnvägen som den föreslagna rutten sorgfälligt undviker.
Fors station, är inte den nedlagd för 30 år sedan? Och hur 17 fick dom till det där? Men det är väl som B Göransson säger. SJs affärsidé är att sälja biljetter, inte att transportera folk.
I Fors finns en blomstrande industri och gott om arbetsplatser och rätt många som pendlar dit, så lite motvilligt måste jag nog konstatera att tåget troligen stannar oftare i Fors än i Horndal. Hur kunde det bli på det viset, månne?
Och bilen går bra?
Jag menar så här: Om du har problem med bilen och ditt behov av resa föreligger onsdag – fredag den här veckan så kan jag svänga förbi och plocka upp dig i Örebro. Jag ska göra en kort grej på Outokumpu i Långshyttan så det är inte mycket besvär.
Oj, man tackar för generöst transporterbjudande! Nu är det så att jag redan har vuri och fare, bland annat tack vare ett annat generöst transporterbjudande. Redaktörn skjutsade mig till Krylbo i morse i sextiden och via Sala och Västerås kom jag framåt förmiddagen till Örebro. Bitvis i trevligt sällskap med kusin Klas, för övrigt (som troligen var framme i Zürich samtidigt som jag kom till Örebro). Och på hemvägen lyckades jag undvika niotimmarsturen och är lyckligen återbördad. Men titta in för sjutton på väg till/från Långshyttan!
Det här tycker jag är sanslöst roligt! Ska vi inte samla på tossiga SJ-reseförslag och ge ut en hysterisk bok?
Det är en lika kreativ som lockande idé! Jag skulle till och med kunna tänka mig att genomföra den där turen på nio timmar och trekvart, för att skriva resereportage från den.