Det kom e-post från den språkintresserade Magnus Pompejus Katakresius som först förklarar att han inte är så bra ”på katakreser och kontaminasammanblandningar” och sånt, men sedan levererar en rejäl hög av så kallade kontaminationer – sammanblandade uttryck och ordspråk i det här fallet. De kan dessutom användas till byggstenar i nya kombinationer om man vill. Tackar säger jag. Såhär säger Magnus P K:
För all del. Men ingen mening att man tackar den som frågar. Eftersom alla goda ting är tre barn i början. Det är ju inte ens fel att alla känner apan. För vi vet ju att avfall är bästa försvar. Och av skadan blir man frågvis. Av barn och Jan Myrdal får man höra sanningen, att det är inte juldagsmorgon allt som glimmar. För vi vet ju att dö är att skiljas en smula. Ty bara döda fiskar följer strömmingen (förmodligen avses surströmmingen). För det är skönare lyss till en säng som brast än att falla själv däri. Bättre stämma i bäcken än i motettkören. Bra sås reder sig själv. Bättre fly än förekommas. Bättre sent än den enes död. Den som levererar får se den andres bröd. Den som syndar sover icke utan samtycker. Det som göms i tö slutar med en silverskål. Även en blind höna kan hitta sin fläckar i öronen på små grytor. Äta bör man annars helgar ändamålet botemedlen. Vägen till kvinnans mage går genom hjärtat. Vill man bli fin får man väcka den björn som sover. Varav hjärtat är fullt talar munnen i tungor. Var dag har nog av sin egen lyckas smed. Det är saligare att taga än att mista hela stycket. Döm inte hunden där vinet går in. Egen härd kommer sällan ensam. En fågel i handen har två sidor. Finns det hjärterum är hälften vunnet. Lata svin får först mala. Gammal kärlek är ofta senvägar.
Absurda sa räven om rönnbären. Sälj inte skinnet förrän slutet är gott. Små sår och halvdöda getingar ska man inte förgäta. Ropa inte hej förrän du är över bäckenet. Som man bäddar skrattar sist. Skam den som ger sig på dem som är mindre. När nöden är som störst dansar råttorna på bordet. När fan blir gammal står han i farstun. Många bäckar små är sig själv närmast. Kasta inte ut badvattnet förrän båset är tomt. Den late bär hellre ihjäl sig än stjälper stort lass. Man har aldrig roligare än när kon är på isen. Ju senare på kvällen desto sämre soppa. Ingen rök varar för evigt.
Märkligt okänd herre, denne Magnus Pompejus.
Men google är fantastiskt snabb. Fanns två träffar. Båda på en sida nära dig.
Han kanske är lite blyg och använder sig av pseudonym? Men det skulle inte alls förvåna mig om han till exempel jobbar som redaktör åt ett bokförlag i nordligaste Sverige, eller något åt det hållet.
Jaha? Norrlänning – låter tillförlitligt. Misstänkte lite hemkört.
Gillar Katakresius – oj vilka kontaminasammanblandningar! Rolig läsning
Särskilt ”… att dö är att skiljas en smula”. Med ett sådant titelförslag måste man ju fundera på att skriva memoarer!