The Fiskargubben story fortsätter, för via honom hamnade jag hos den engelske sjöräddningskaptenen Henry Blogg.
Det var han som räddade det svenska fartyget S/S Fernebo i svår sjönöd utanför Englands kust. Via den historien hittade jag den svartvita bilden av en målning som fångar den dramatiska situationen, som jag skrev om i förrförra inlägget. 
Eftersom flaggan på bilden är ljus med ett mörkt kors – i stället för tvärtom – drog jag slutsatsen att det måste vara en gammal bild. Det handlar (har jag lärt mig) om färgernas våglängder och att det äldre svartvita filmmaterialet var känsligare för kortvågig blå färg än för långvågig gul. Det blå orkade ”lysa upp” mer är det gula och därför är det gula korset i flaggan mörkare än den blåa bakgrunden.
Då vill jag ju gärna ha tag i en färgbild av målningen, med rätt flaggfärger, så jag skrev till museet i Cromer, där sjöräddningen ägde rum och frågade om de hade tavlan hos sig, eller kanske en färgreproduktion av den.
Cromer-museet svarade att de tyvärr inte har tavlan hos sig, men de skickade en länk till en sida där det finns reproduktioner av olika marinmålare, bland andra Tim Thompsons och hans Fernebo-målning.
Bilden på den sidan är mycket lågupplöst och blir inte större än så här. Men nog sjutton ser det ut som om flaggans kors är mörkt även här? Mystiskt.
Jag började leta efter själva tavlan och tänkte att det borde gå att klura ut vilket museum den finns på. Men då upptäckte jag i stället att Tim Thompson inte alls levde för hundra år sedan, som jag trott. Han föddes 1951 och är såvitt jag förstår fortfarande fullt sysselsatt som marinmålare. Tavlan är alltså från 1970-talet eller senare.
Varför målar han då den svenska flaggan med mörkt kors? Kan han ha utgått från något gammalt foto på Fernebo? Kan det vara så att den svartvita bilden verkligen är en bild från räddningen och att han haft den som förlaga? Nej, så bra var väl inte fototekniken på den tiden, eller? Mystiken tätnar!
Den snälla intendenten på museet i Cromer skickade några bonusbilder som tröst för att de inte hittade en bra färgbild på Thompsontavlan.
Här har vi Henry Blogg i mitten, med alla sina mannar i samband med någon medaljutdelning. 
Och här är halva Fernebo, som drivs av stormen in mot land i Cromer.
Jag fortsätter försöka hitta svaret på flagg-gåtan.
Uppdatering: Men kolla här! Här finns färgbilden i bättre upplösning och vad ser man då? Jo att Fernebo seglade under åländsk flagg! Ska man verkligen tro på det, eller är det en smula konstnärlig frihet som varit i farten?
Jag hittade en artikel på BBC om S/S Fernebo. Man kan fortfarande se
vrakrester vid lågvatten. Det står också att Henry Blogg räddade livet på nästan 900 personer under sin karriär som livräddare.
https://www.bbc.com/news/uk-england-norfolk-50760553
Brittiska sjöräddningssällskapet skriver om Henry:
https://rnli.org/magazine/magazine-featured-list/2015/june/henry-blogg-a-lifesaving-legend
Ja, Henry Blogg har verkligen gjort sig förtjänt av beteckningen ”legendarisk”. När han fick frågan vad han jobbar med brukade han inte bry sig om att dra upp det där med livräddandet, utan sa bara att han var fiskare. Ibland preciserade han: ”Krabbfiskare”. För det höll han också på med, lite vid sidan av livräddandet. Alla medaljer som han fick stoppade han i skrivbordslådan.
Tack för länkar!
Jag tycker nog att flaggan ser ut som engelska flaggan.
Det vore ju lika konstigt som om svenska S/S Fernebo seglade under åländsk flagg! Lite svårt att se, som sagt, men det där engelska diagonalkorset verkar saknas.
Den engelska flaggan har inte ett diagonalkors, viktigt att skilja på engelska flaggan och på Union Jack.
Jag kan se fel, men tycker flaggan ser vit ut med ett rött kors.
Flaggan kan möjligen vara blå med rött kors, tycker dock att den ser lite för ljus ut. Dessutom verkar det gula från den åländska flaggan saknas, är dock svårt att se.
Jamensåklart!
Lite blåaktig verkar den nog vara och jag tycker mig ana en liiiiten strimma gult vid sidan av det röda, men det är ju nästan omöjligt att se. Tror jag måste leta upp konstnären och fråga honom.
Ja ha, du bloggar loss igen. Bra. Blev nästan lite orolig en tid…
Ja det körde ihop sig lite. En av mina USA-kompisar brukar klaga att ”Work cuts into my day.” Jag vet inte riktigt om det är en parallell, men life cuts into my blogging. Eller nåt.
Hur vet man säkert att det är S/S Fernebo på bilden? Det syns ju bara en pytteliten bit.
Det kan man ju inte vara säker på, men på museet i Cromer, där Henry Blogg var verksam (i Cromer alltså, men inte på museet) säger man att bilden skildrar räddningen av besättningen på Fernebo. Så det får väl ses som forskningens nuvarande ståndpunkt.
Aha, okej, trodde det var nån detalj på bilden som var speciell.
Jag tror att dom kan ha fel på Cromer-museet. Alltså att det skulle kunna vara ett annat skepp än Fernebo. Alternativt har konstnären fått det där med svenska flaggan om bakfoten.
Men nu har jag engagerat den brittiska arkivariekåren i fallet, så förhoppningsvis kommer korvspadet att klarna framöver.
Konstnären kanske har gjort en klassiker och blandade ihop Sverige och Schweiz och dessutom bytte plats på färgerna. Han hade nog en dålig dag.
Spännande att se vad du får för svar!
Japp, han trodde nog att fartyget hörde till den schweiziska flottan …
Vilken forskning du gjort om detta.
Jag tror som i ovan kommentar att det kan vara den engelska flaggen, inte att förväxla med Union Jack. Den engelska flaggan, Cross of St George, är del av Union Jack tillsammans med Cross of St Andrews från Skottland och Cross of St Patrick av Irland. Wales flagga finns inte med, eftersom när den kom till ansågs Wales som en del av England, hemska tid!
En tröja med den Walesiska draken på är en god strategi när man rör sig i världen. Den har lett till ett par rundor i olika världsdelar. Inte för att jag misstogs för walesare utan för att jag som svensk hade draken på framsidan. Det betraktades som oslagbart. Och när jag försökte, och misslyckades, att uttala Aberistwhy.. (kan ju inte ens stava till det) så fick jag en stående inbjudan att när som helst komma och lära mig språket på plats. Vilket också skedde. Men då hade jag förstås glömt namnet på patriotens hemvist. Och så värst mycket språkstudier blev det inte. Men vi täckte Wales från St Govan’s Chapel (med tillhörande Inn) till Snowdon.
Skogsgurra, språkstudier kan nog också bedrivas på lokala Inns.
Puh, Lena, där fick du mig att läsa på om Wales historia och jösses vilken dramatik! Men så plötsligt, bara sådär, blir Wales en självstyrande del av Storbritannien. Och – om jag förstått rätt – är det till stor del kyrkans förtjänst att kymriskan överlevt, trots att engelska var undervisningsspråk i skolorna under den engelska tiden.
God afton fru språkpolis!
Jo jag reagerar också på skrivfel, men när det gäller byns egna invånare får jag ha lite överseende. De flesta läser ju min blogg, hihi, o skulle kunna bli väldigt sårade om jag gav mig in för att kritisera…så är det att bo på vischan…
Den färgbilden du avslutar med är jättefin. Jag läste just ikväll om Den flygande holländaren. Han visade sig vara en hon, dvs. ett skepp! Hade jag ingen aaaning om, hur obildad kan man vara som 65åring? För mig var det namnet på en opera, och jag har aldrig genomlevt en opera i hela mitt liv! Men, nu har jag lånat hem boken Sägenomspunna skatter och hemsökta platser, o i den hittar man både det ena och det andra.
Du gör helt rätt i att inte bara sluta tvärt, nej det kräver lång avvänjning. Jisses, nu är jag så orolig över att stava/skriva fel och få en skopa ovett av bloggerskan här, tihi.
Jamen så där kan det bli ibland, att polisen rycker ut lite i ogjort väder och alldeles i onödan! Jag håller helt med dig om att det kan få vara som det är så länge det är begripligt och bra tänkt!
Och den polis som ger sig på ditt välformulerade språk skulle jag se till att få suspenderad från sin tjänst.
Just den operan kunde du ha sett några km från vårt pörte. Opera på Skäret, i den gamla virkesladan vid sågverket.
Dom har hållit på rätt länge men i år blev det inställt på grund av – ja du vet vad.
Men nästa år igen kommer dom vår(a) gamla vän(ner). Även jag är rädd för poliser av olika slag.
Läser din blogg och vem dyker upp om inte självaste Henry Blogg. Du spinner trådar letar förklaringar på kors – och tvärs och allt bottnar i en fiskargubbe, ja inte vilken gubbe som helst då.
Vilken historia och vilka bilder så jag säger Karin upptäckare, lycka till vidare!
Tack Tove – jakten går vidare. I värsta (bästa?) fall blir det en resa till Cornwall för en intervju med upphovsmannen till målningen med den mystiska flaggan.
Jag hänger på till Cornwall!! Först måste vi kanske vänta ut en pandemi!
Skepp ohoj, Tim Thompson här kommer vi! Fast, jo, en postpandemisk resa måste det nog bli.
Om flaggan vågar jag inte ha några teorier. Vill bara säga att ”det är ett jädrans drag i målningen”. Man riktigt hör hur det knakar i årorna…
Ja, enligt någon redovisning som jag läst var det många av årorna som gick av – och just den kraften har ju konstnären lyckats fånga.