Knappt hann jag hem från fina dagar i Skåne förrän det var dags att dra vidare till Gotland. Det var sommarvarmt och fint på Gotland under nationaldagshelgen, vilket det nog inte var överallt i landet. Tydligen är det denna helg man åker på skolresa också och då väljer många skolklasser att åka till Gotland.
Jag träffade en grupp som skulle söka upp ett antal platser som fanns på en karta och så skulle de skriva vad som fanns där. Vi stötte ihop framför den här byggnaden, Helge Andshuset och diskussionen blev livlig om vem Helge And kunde vara. Någon menade att älgen Hälge nog hade något med saken att göra. Det förslaget röstades ner. ”Då kunde det lika gärna vara Kalle Anka, för han heter Anders And på norska!”
Jag tyckte jag kunde tipsa dem om den heliga ande och det var de tacksamma för.
Rosorna avvaktade fortfarande, men syrenerna och kaprifolen tokblommade. Det blåste friskt så det var svårt att fotografera dem och längs vägarna stod brevlådorna och gapade med uppblåsta lock.
Och så såg jag massor av en syrensort som jag inte sett tidigare, Lite annan färg än bondsyrenen, mindre blad och större klasar som är liksom tredubbla. Fin! Undrar vad det kan vara för sort?
Skåne är fantastiskt. Gotland är också fantastiskt. Liksom Stockholm och Dalarna. Jag börjar tro att Sverige är fantastiskt.
Sverige är fantastiskt! Ett enkelt svar från åländskt håll!
Tokblommar gör de ju. Ett bra verb för syren och kaprifol just nu.
I år mera blommande än någonsin. Och jag som trodde att kaprifolen
tog stryk efter den märkliga vintern med ömsom regn, ömsom köld på isiga grenar
men tydligen är det precis så den vill ha det.
Fina bilder!
Visst blir man ofta förvånad över växternas preferenser. När man tror att de dukat under på grund av extrema väderförhållanden, vanvård eller annat – jag då prunkar de som aldrig förr!
Helge And och Torsten Kaja. Två aktuella varelser.
Jag anar att Helge And är skinande vit. Torsten Kaja har vi hittills inte sett, bara hört där han ligger i skorstenen och kraxar argt när pappa och mamma Kaja inte levererar mat tillräckligt fort.
Vi anar att Torsten är svart. Vi tror också att både arv och miljö spelar in.
Det är trivsamt med en liten kompis i skorsten. Vi pratar med Torsten genom det stängda spjället och måste nog sätta upp en skylt som varnar för att öppna det. Kajberikad soppa kanske är fint som fanken, men inte på polarn Torsten.
Torsten är ett ovanligt kaj-namn. De brukar heta Maja-Kaja, Majken, Kaj, eller möjligen Kajika.
Men det kan ju bero på att Torsten är en ovanlig kaja, vad vet jag.
Jag har en kvinnlig kollega i Norge som heter Kaja.
Och då undrar man ju förstås om kaja heter kaja på norska…
Eftersom jag är en petimeter kan jag upplysa dig om att Kalle Anka heter Anders And på dansk. På norska heter han något så fantasilöst som Donald Duck. Och Kajsa Anka heter Dolly Duck, vilket var ganska fräckt. Anders And kunde jag sedan gammalt, men övriga kunskaper är inhämtade från Wikipedia. Låt inte mina pekpinnar förstöra din söndag.
Inte ens regnet förstörde denna underbara söndag, då jag erövrat en garderob som varit belamrad till oanvändbarhet. En walkin’ closet (som det står i lägenhetsannonser ibland, vilket måste vara lite nervöst: ”vandrande garderob”…). I alla fall har jag röjt upp, sorterat och flyttat undan, satt upp takpapp för att slippa det evinnerliga ”herrgårdsdammet” som strilar ner genom takbräderna, trots att detta är en gammal arbetarbostad och ingen herrgård, samt lagt ny korkmatta. NÖJD med dagens bräda.
Det var skolungdomarna som trodde Anders And på norsk. Själv hade jag bara svårt för att hålla mig för skratt när de spekulerade som värst!
Walk-in skriver vi i våra husannonser. Men då gäller det ju en herrgård. Eller åtminstone bergsmansgård. Tror att det är samma damm oavsett titulatur.
Utkörda idag igen. Tillbringade större delen av dagen på Sveriges största miljökatastrof medan ett trettiotal personer vandrade runt i vår privata katastrof.
Förutom Konst På Hög finns det fortfarande heta områden där man kan grilla benen om man har otur och det luktar gammal råoljemotor om hela högen. Men utsikten är fin och som hög betraktat är den imponerande.
På torsdag kommer det ytterligare ett gäng. Men då flyr jag landet.
Blä, jag är inte avis på dom där ”utkörningarna”! Vi hade en höst där vi med jämna mellanrum fick släpa runt ungarna på diverse nödintressanta utflykter. Och all städning däremellan … Hoppas processen blir kort!
Jag skulle nog gömma mig i en sån där walk-in och tjuvlyssna på spekulanternas kommentarer, tror jag. Spännande!
Ingår bananskal i priset?
Ja. Det omnämns speciellt i en klausul där köparen förbinder sig att inte avlägsna det. Det har åtminstone diskuterats att ha en sån skrivning i kontraktet.
Du har nog rätt! Jag kan meddela att även Ångermanland och Östrgötland har mycket att bjuda på och är fantastiska!
Det finns ganska många ställen i Sverige som jag vill besöka. Borde nog göra en lista och rita ut en färdrutt för sommaren.
Glöm inte att rita in den idylliska bruksorten Horndal i rutten!
Bruksorter ligger mej varmt om hjärtat!
:-) Som Sandviken till exempel, som inte alls är någon stad utan en rejält tilltagen bruksort!
Du skriver inte hur gamla skolbarnen var som inte begrep helgeandshuset. Jag minns en tidningsintervju med gymnasister som gick på Jörgen Kocksgymnasiet i Malmö. De hade ingen aning om vem deras skola hade namn efter. Den hette väl så eftersom där fanns restaurangutbildning, trodde någon. Inte visste de att Jörgen Kock var rik affärsman och borgmästare i Malmö på 1500-talet och betydde mycket för stadens utveckling. Dessutom finns hans pampiga hus kvar vid stortorget…… Jag lärde mig om huset och mannen (och en massa annat) när jag gick i första klass och vår fröken tog oss på en orientering i vår hemstad.
Att dagens ungdomar inte haft den turen är ju inte deras fel men litet nyfikenhet kunde man väl vänta sig av skolans elever, eller?
Vilken bra fröken! Mycket pedagogiskt och väldigt ovanligt. Vi hade bara lite hembygdskunskap i småklasserna, vilket innebar att vi fick lära oss att Dalarna var det vackraste och viktigaste landskapet. Och så var det Siljan och Städjan och Njupeskärsfallen och annat uppe från från Gördalarna. Den egna orten nämndes inte alls.
Jag har dålig koll på ungdomars ålder nuförtiden, men jag fick för mig att det nog handlade om en högstadieklass. Nian, troligen.
Tack för helga ands läsning och kommentarerna, tror jag kan bidra med att på norska heter kaja kaie ….
Glad midsommar önskar jag dig!