Bilderna i blogginläggen har jag oftast tagit, målat, eller ritat själv. Om jag lånar bilder från nätet brukar jag försöka komma ihåg att uppge det. Skulle jag råka få med en bild som inte är fri för publicering, är det bara att höra av sig så tar jag förstås bort den omedelbart.
Egna bilder lånar jag gärna ut; berätta i så fall var du hittade bilden. Om det någon gång skulle handla om att använda dem i för publicering, i tryck eller på annat sätt, i reklamsammanhang eller annat kommersiellt syfte vill jag bli kontaktad först. Kontaktinformation finns under rubriken ”Om” under sidhuvudet.
Alltså, man vill ju ha bra väder under älgjakten, men helst inte en massa flanörer i skogen samtidigt. Jag har en tidigare karriär som drevkarl. Tyvärr slutade det ofta med sök efter drevkarlen … Och jag kom aldrig ut på den vägen som jag blivit lovad att komma ut på: ”du kommer ut 100 meter bort från avfarten till Perssons stuga!” Jomenvisst!
Om det var Anders Perssons stuga så är nog förklaringen att det var länge sedan som den stod i ljusan låga.
Det är nog rätt vanligt att man driver med drevpersonen (obs PC) på det här sättet. Jämför skykrok och trynklämma.
Du får be jägarna sluta ljuga om stuga.
Samt rumpdrag, ej att förglömma.
Men kolla, SG, du hann före mig med en modernisering av drevkarlen. Jag funderade på andra varianter också: drevmänniska, drevare, drevhen, men fastnade precis som du för drevperson.
Haha, det var lättare att sluta som drevperson (tack, trevligt ord!)
Pysse, du är verkligen en ovanligt mångsidig människa! Drevkarl (drevperson?) ser ju snyggt ut på CV:t.
Men har du tänkt på att det där med att hitta vägen till vägen, det kan i viss mån bero på åt vilket håll man går…
Alltid dessa riktningar. Det är på dem jag stupar! Förresten har du tänkt på hur lätt det är att bedöma avstånd på höjden men nästan omöjligt på längden? Varför är det så? Eller skulle jag månne ha lättare att hitta på en vertikal karta?
Det är skolans fel! Minns du geografilektionerna? Stora vägghängda kartor. Hur ska man då få någon uppfattning om horisontella riktningar och storleksförhållanden?
Solklart! Vi skulle haft kartorna på golvet.
Ojj! Är det så det fungerar?
Kommer att tänka på ett besök i Vatikanens museum. Där finns en massa kartor över när och fjärran nejder. Inte många som hade norr uppåt. Det blev lite som det blev. Var tacksam för att ni inte behöver använda de kartorna.
Eller – det kanske är sådana ni skulle behöva?
Norr uppåt är ett resultat av kolonialismen. Innan dess var de mäktiga rikena lite slumpvis fördelade i olika väderstreck. Med västerlandets anspråk på att behärska världen föll det sig naturligt att lägga Europa ”upptill”.
Kan det inte vara så att kartografen mer eller mindre utgår från sitt eget område och därför lägger det överst eller synligast?
Jo, så är det nog för det mesta, historiskt sett. Min kolonialistiska teori ska nog ses som en stundens ingivelse och improvisation.
Kartorna på golvet är klart mer pedagogiskt, Pysse. Allra bäst vore att lägga ut dem i geografin, på marken, skala 1:1.
Precis! Orientering utan dom små rackarna i fel skala.
Alla dina foton är fina, men det översta är helt underbart! Det var bara det jag ville ha sagt den här gången!
Tack Mia! Ja, hösten är verkligen fotogenique.
Visst så kan det se ut! Härliga bilder!
Tack! Det finns tusentals höstmotiv – solnedgången över sjön, just nu, till exempel. Svårigheten är ju att begränsa sig.
Första hösten jag slipper oroa mig för att jag och hästen – frid över hennes minne – ska misstas för älg. Under många jobbår var det bara på helgen jag kunde rida ut i skogen och vissa jaktlag trodde att de hade ensamrätt alla dagar. Andra var jättetrevliga och ansåg att vi kunde samsas. Nu lever jag på minnen från klara höstdagar med alla färger och dofter, knarr i sadeln och en yster häst som älskade att själv hitta nya stigar.
Vad härligt det låter med höstritter i skogen! Men jag förstår din nervositet för höstjakten. Kan man av misstag skjuta en traktor så ligger nog hästarna illa till! Även en vit häst, som jag vill minnas att du hade.
Malena var faktiskt svart eller rättare sagt mörkbrun, enligt sitt pass. Jag brukade alltid förse oss med massor av gula reflexer på benen, runt halsen, i svansen och på hjälmen. Och alltid röd eller gul jacka. Blev ofta hånad av andra ryttare och kallad julgran. Men vi syntes bra både i trafiken och bland jägarna.
Jag kom på det i går kväll när jag lagt mig! Mindes en bild med Malena och Olga. Det är ju katten som är vit, för katten!
Själv har jag en ljusslinga till julgranen som är batteridriven. Det händer att jag lindar om mig den när jag ska ut på kvällen på landet. Kommunen spar på el och längs vägen vid vår stuga har man släckt vägbelysningen. Då kan det vara bra att uppträda som illuminerad, vandrande julgran.
Jag förstod att lördagstemat skulle generera många fina höstbilder – men att de skulle vara så underbart vackra att man blir tårögd visste jag inte. Asplöven och lönnlöven är favoriterna…
Ingrid
Tacksamt ämne! Och som sagt gott om motiv, bara man ger sig ut ur huset.
Visst ser det ut som asplöv, runda och gula som guldpengar, men det är klätterhortensia i det här fallet. Lika fina som asplöv, lite större.
Hösten är fantastisk! Härliga bilder här hos dig.
Känner mig lite glad att jag slipper bestyret med innanfönster… minns hur det var…
Önskar dig en fin vecka!
Tack Anki! Visst är det jobbigt med många innanfönster. Ut på våren in på hösten. Jag har bara några kvar, lite av nostalgiska skäl. Det känns ombonat och trivsamt när man satt in dem på hösten. Och på våren när man tar ut dem igen känns det öppet och härligt och man hör fågelkvittret mycket bättre!
Fina foton!
Ankis tankar har fått mig att bli sugen på att gå med i detta lördagstema. Anki sa att jag skulle säga till om det så att du kan lägga in mig i din lista. Vet inte om jag är hemma nu på lördag för vi ska kanske till stugan och har ingen dator där/ kram
Ps Du ser min bloggadress i min kommentar eller hur?
Välkommen! I detta anarkistiska gäng har vi varken regler eller ordförande, så det är bara att hoppa in såvitt jag förstår. Historik finns här (tidigare teman och längst ner på sidan lite bakgrund). Och denna månad är det Musikanta som står för teman, så hör gärna av dig till henne också om att du deltar (om du inte redan gjort det).
Oki och tack för svar och uppdatering/ kram
Ds Du glömde att lägga in mig i lördagstema historik :-)
Så kul att vi blir flera i temagruppen!
Och visst kan det se ut precis så där med ljuvliga varma färger. Det ser ju ut så där en tid till förhoppningsvis.
Drevkarl har även jag varit…jag gick inte bort mig, tack och lov. Värre var det med drevhunden som inte hade någon som helst ordning. Hon tyckte att det var mycket roligare att bada i alla vattenpussar än att jaga fram villebrådet. Jag kom på att jag hellre ville vara som hon jag också så vi byttes ut till mera driftiga drevkarlar när tillfälle gavs.
Förstår den hunden. Mycket roligare att leka fritt i skogen!
Njuter bilderna!Innanfönster har jag haft och visst var det mycket jobb, men så mysigt göra fint där och varmare blev det ju.
Väldigt effektiv isolering med innanfönster, fönstervadd emellan och fönsterremsor som effektivt håller allt drag borta. Men det vill till att de igenklistrade fönstren har vädringsluckor, för annars blir det jobbigt när man steker fläsk!
Angående hösten och älgjakten. Kan väl säga som så att man får passa sig nu när man är ute i skogen och älgar. Vi som har länga ben.
Hej Andra året i Hjo! Jag undrade just när första året skulle bli andra.
Jo en får passa sig på passen…