Hanteringen av slussenombyggnaden är inte bara är en fråga för stockholmare, eftersom området klassats som riksintresse. Min inställning var till en början ”Det blir nog bra” och ”Det är är ju en fråga för experter”. Men den har gradvis förändrats till ”Men vänta nu, hur blev det så här?” och ”Nej, stopp, nu ljuger ni ju”.
Och ju mer man sätter sig in i denna härva, desto mer förfärad blir man. I går hade Svenska Dagbladet en artikel om hur konsekvenserna för olika kulturvärden har hanteras. Den är mycket intressant och om man bara läser en enda artikel om Slussenprojektet är denna artikel ett bra val.
I korthet handlar den om hur man gjort sig av med de experter som anlitats för att skriva utlåtanden om kulturmiljökonsekvenser. De har tyckt fel, nämligen. Först på tredje försöket fick man tag i en expert, Carl-Gustav Hagander, som tyckte som han skulle, nämligen att det där är väl inte så farligt. Riv på bara och det där tjafset om att det skulle vara en bra idé att i stället renovera bevara en miljö som klassats som riksintresse är inget att bry sig om. Det finns andra miljöer från samma tid: ”LM-staden vid Telefonplan och Norra och Södra Ängby och Ålstensgatan i Bromma”.
Japp, det är hans allvarliga mening, att den som är intresserad av en trafiklösning i centrala Stockholm i stället ska åka till Bromma och kolla på de här radhusen. Visst är de fina och visst bodde Per Albin Hansson där, men det är liksom en annan sak.
Gösta Blücher deltog i arbetet när riksintressen introducerades i svensk lagstiftning. Han säger såhär till Svenska Dagbladet om Haganders bedömning: ”En helt lagvidrig tolkning. Man kan inte säga att man kompenserar rivningen av Slussen med att Telefonplan finns kvar. Det ska inte gå att godta påtaglig skada på ett enskilt riksintresse med hänvisning till att andra riksintressen finns kvar.”
Det allvarliga i hanteringen är att hela förberedelsearbetet verkar ha gått ut på att politikerna ska slippa ta obehagliga beslut. Det vore bättre, menar Blücher, att säga som det är: ”Ja, riksintressen kommer att skadas allvarligt, men det är ändå viktigt att genomföra detta för att… ” Och så motivera varför man gör det ändå.
I stället verkar stadsbyggnadskontoret vilja riva och bygga nytt till varje pris och då får man inte oroa politikerna. För då finns det nämligen risker att: ”politikerna backar från att gå vidare med vald gestaltningslösning pga tryck från meningsmotståndare, media o/e allmänhet”, som en av de projektansvariga skriver i ett internt mejl.
Ja. Det hade väl varit ett rimligt alternativ?
För en lantis verkar turerna kring Slussenbygget mycket märkliga. Vad jag förstår har en rad kompetenta och kreativa människor visat på alternativ till den destruktion som nu förestår. Men tekniken att fråga tills man får det svar man från början bestämt sig är det rätta är ju känd.
Över huvud taget tycks förstörelse vara på modet, inte bara inom stadsbyggnadskonsten. Trist.
För oss som bor granne med kaos (dvs intill Slussen) ter det sig minst lika märkligt. Helt obegripligt faktiskt. Prestige och allmän ”bloody-mindedness”? Det räcker inte riktigt som förklaring. Och om det finns en rimlig förklaring till varför t.ex. Plan B-lösningen inte skulle fungera, borde vi väl ha fått se den vid det här laget. Men det enda som finns är en lång och tämligen svårläst kritik av en anonym tillskyndare av slussenombyggnaden. Plan B har bemött den på ett övertygande sätt. Så nu återstår bara frågetecken igen. Varför vill man tvinga igenom en dyr och dålig lösning i stället för en billig och bra?
Tänkte tipsa dig om artikeln. Men insåg att det vore att vore att ge bagarbarn bröd. Återigen har vi ett unikt fall av samsyn. Fast det kan ju inte vara unikt om det är återigen. Begränsar mig till sällan förekommande.
Samsyn även när det gäller användningen av ”unikt”. Jag blir konfunderad när jag ser formuleringar som ”ganska unikt”. Eller alla annonser för hus med ”unikt läge”. Alla hus ett unikt läge, anser jag, eftersom varje hus är det enda huset med just det läget. (Ja, jag har till och med diskuterat detta med en mäklare, men hon menade att ”unikt” betyder ungefär samma sak som ”fint”.)
Finns det inte större urval av människor i Stockholm, än att man måste anlita dom man har band och relationer med? Rena rama maffian.
Hörde på radio i veckan om bygget vid Wenner-Grens Center, som skakat om Carl Eldhs skulpturer på museet intill. Konservatorn har fått laga och laga … (Museet nyöppnades i lördags efter att ha varit stängt i 6 år pga bygget)
Det är en anda av ”Kör på bara!” i det som sker i stan. Det kanske blir galet, men då får vi väl kompensera och betala skadestånd, tycks man tänka. Men ibland hjälper ju inte det.
Eldhs museum har jag försökt besöka ibland, när jag tänkt att nu måste det väl vara klart. Nu äntligen. Sex år!
Återigen får vi ta del av hur stan och beslutsfattarna tänker kortsiktigt.
Hur kan det komma sig att det är på mode att inte bry sig om hur det går sen?
Obegripligt!
Fast…. när sen kommer lever väl inte vi… eller????!!!
Korkat!
ps fint inlägg! ds
Det finns cyniska röster som hävdar att svenska politiker nu lever upp till normal internationell standard och ser till att fixa fina kontrakt åt olika entreprenörer, medan de har makten, mot löfte om ett lönsamt uppdrag när de väl blivit bortröstade. Men så illa kan det väl inte vara. Och just i detta fall verkar det mera vara tjänstemännen som driver på och då blir det ännu svårare att förstå. Obegripligt och trist, är det.
PS. Tack!
Jag tror jag läser något annat. Men jag bor ju inte i närheten.
Men! Det är ju RIKSINTRESSE. Ju.