Juni månads fredagsteman får vi av ByFånen och denna vecka är det Bakom knuten. Lätt! Det är ju bara kolla vad det finns för mystiska prylar bakom boden och så kan man få hjälp att identifiera dem. Men det finns ju fler knutar att välja på så jag tänkte om. I stället för att leta fornfynd bakom redskapsboden gick jag runt knuten i trädgården.
Det är en anrik trädgård som vi förvaltar. Tyvärr har vi inte haft lika mycket tid att vårda den som min farbror och faster hade, men delar av den har ändå överlevt förvånansvärt bra. Här är faster Valborg på väg med kaffebrickan till bordet under äppelträdet. 70-tal?
Och här är samma vy idag. Visserligen har grusgången blivit gräsmatta och visserligen fick äppelträdet en smäll av en grävskopa förra sommaren när brunnen måste grävas om. Men förvånansvärt mycket finns kvar av den gamla perennrabatten. Färgerna på bilden är annorlunda, eftersom snustuppor och lysing inte blommar än och astrarna finns inte mer.
Men om man går runt knuten då?
Jag testade och gick runt huset i utkanten av de odlade trakterna och vad hittar jag då, om inte en alldeles ny bekantskap.
Det bli så där ibland. Det poppar upp nåt nytt eller någon blomma som inte synts till på många år.
Undrar vad detta kan vara?
Den växer i slänten ner mot sjön, bakom en buske rosentry som verkar vara döende. Där i slänten står den och ser exotisk och ståtlig ut, sextio, sjuttio centimeter hög.
Och så vände jag och gick runt nästa knut, bakom häcken som skyddar trädgårdslandet mot nordanvindar. Där finns bara komposten, trodde jag. Men just där, i kompostkanten, har denna skönhet bestämt sig för att blomma upp. Den låg på marken och här har jag stöttat upp den lite, men stjälkarna ser horisontella ut. Undrar vad den kan heta? 
Det var ju ett lyckat tema, som gav mig två nya blommor! Tackar ByFånen!
Haha – Rabatten på 70-talet innhöll definitivt mindre ogräs än den på det senare fotot. Men jag påstår inte att den är vackrare för det!
Vackra blommor som du hittade som jag aldrig sett förr. Måste vara några speciellt för Norrland kanske. Men de är väl inte vilda antagligen. Den skära påminner lite om en akleja tycker jag.
Va, ogräs? Är det möjligt? Jag plockar bort så lite som möjligt, eftersom det KAN vara rariteter. Men lönnplantor och brännässlor tar jag i alla fall bort.
Trädgården ligger i södra Dalarna och det ska vara odlingszon fyra, men min farbror övertalade växterna att det egentligen var zon tre.
Tänk hur synen på saker och ting ändras när man blir äldre. Valborg, som jag tyckte var ett riktigt syndastraff och en surkärring på den tiden, hon ser ju riktigt trivsam ut där på den välansade grusgången.
Visst fick väl Erland (och Valborg) något prestigefyllt pris för sin trädgård? För ganska länge sedan.
Valborg var nog rätt rar egentligen, men väldigt noga med allt och ordentlig på det där sättet man kan vara när man inte har barn. Och visst fick dom trägårdspriser. Sveriges finaste amatörträdgård, eller vad det hette, som delades ut av någon trädgårdstidning, och lite annat också tror jag i amatörodlarsammanhang. Letar fortfarande efter en artikel i ämnet som jag tror ska finnas i Karlshem, eller kanske Tvåbo…
Vilka skönheter du hittade bakom dina knutar! Jag har ingen aning om vad det är men det vore roligt om någon kunde identifiera dem.
Det måste vara spännande med en trädgård där gamla klenoder plötsligt kan dyka upp efter många år. Det går ju mode i vad folk har i trädgården så det kan bli en aning trist när alla odlar likadant.
Ja det är märkligt hur en del växter kan ligga och vila i många år i jorden, för att sedan plötsligt överraska en. Det varierar väl med varma/kalla/våta/torra somrar antar jag. Eftersom min farbor var bra på att få precis allting att växa här och dessutom hade odlarvänner på många håll, som han bytte växter med, kan det finnas det en hel del ovanligt på tomten.
Kompost ska man inte förakta. Av kompost är du kommen… eller hur det var.
Och frodigt är det på och kring den. Blir jobbigt att frigöra kompostjorden till det den var tänkt för.
Oj, nog är det besynnerligt, att den där vita skönheten förföljer mig…och inte hittar jag namn på den. Jag har flere gånger kommit i kontakt med den på olika sätt men….här måste forskas. Den rosa är sagolikt vacker…en klematis? Du har sannerligen intressanta saker bakom knuten
Förföljd av en vit skönhet – det låter ju riktigt spännande! Den har små gråsvarta fläckar längst ut på kronbladen. Först trodde jag det var knott eller någon annan liten insekt och försökte schasa bort dem, men de sitter fast.
Den rosa kanske är mer akleja än klematis, men jag ska försöka gå i närkamp med den i morgon för artbestämning.
Visst ser i alla fall den första ut som någon sorts cikoria? http://www.google.se/search?q=cikoria&hl=sv&client=firefox-a&hs=LbN&rls=org.mozilla:sv-SE:official&prmd=imvns&tbm=isch&tbo=u&source=univ&sa=X&ei=yATuT6uWIqWL4gT5ovGODg&ved=0CF0QsAQ&biw=1253&bih=585
På vår tomt i Årsta Havsbad blir vi alltid överraskade av var och om kungsängsliljan ska dyka upp :-)
Ja, på bilden skulle det kunna vara vit cikoria, som tydligen finns. Jag trodde annars att cikoria alltid är blå. Men tittar man noga är bladen spetsigare än på cikorian och framförallt är växtsättet och de gröna bladen (vad de nu heter, ack varför var jag inte mer uppmärksam på biologilektionerna!) är mer som smala liljeblad, eller nåt.
Vilken lycka att ha kungsängsliljor! Jag har några stycken som dyker upp vissa år, men inte andra. Alltid lika fina i sina rutiga kjolar.
Tror att jag är lösningen på spåret. När det gäller så här viktiga saker måste man gå grundligt tillväga och göra en betraktelse om vad som hänt på den tomten under de senare åren. Dessutom verkar det som att fröet såddes för väldigt många år sedan en tidig söndagsmorgon. Det var två amatörfiskare som gjorde ett försök att fiska på Rossen men det var dåligt med napp och alltefter som morgonen ljusnade tilltog kaffetörsten. De upptäckte att Erland var ute på tomten och pysslade om sina växter så ett försök att snika åt sig en kopp kaffe föddes hos fiskegubbarna. En snabb rodd till bryggan och ett inledande samtal med Erland om alla fina odlingar som han hade på tomten. En antydan om att det kanske fanns någon kaffebuske också var ingen ledtråd som Erland nappade på. Han förnekade detta bestämt och inte förstod han vinken heller. Det var ju tidig morgon så den kan vara ursäktande för Erlands del.
Men nu när jag ser blomman så tycker jag mig minnas att den har ett drag av kaffeblomma över sig och ett tidigare inlägg var ju inne på att det kunde vara cikoria eller nåt sådant. Enligt vad jag kommer ihåg så har jag hört berättas att cikoria var vanligt som ersättning för kaffe under kriget så sannolikheten ökar att blomman är en kaffeblomma. Då återstår frågan hur kan den ha kommit dit. Lösning på den gåtan finns nog i ett tidigare tema på sidan. Jag tror att det är lekstugan som är smittokällan. Den kom ju ursprungligen från Östafrika där de odlar kaffe och det har med all sannolikhet gömt sig något frö eller kaffeböna i packlåren som blev lekstuga som till slut hamnade på sjölandet. Förmodligen ramlade fröet ur sitt gömsle vid senaste flytten härom året och därefter har det börjat gro efter all bearbetning som varit med jorden när avloppet grävdes om. Skogsgurra kan säker komplettera historien om fiskarna. Ser fram mot att få njuta av en kopp närodlat kaffe under sommaren.
Intressant teori, Storfiskaren! Jag sätter blomman under hårdbevakning och när (om?) det blir kaffebönor lovar jag att handrosta dem, mala dem försiktigt och servera dig en kopp nybryggt Rossenkaffe! Under tiden är du välkommen att ta del av det sedvanliga sortimentet!
Jag hade tidigare lite problem att identifiera Storfiskaren. Men nu är jag helt säker på identiteten. Jag vill minnas att jag deltog i just den där fisketuren.
Det ådagaläggs en rent sherlocksk observationsförmåga och slutledningsförmåga när packlåren/lekstugans ursprung kopplas samman med cikoria och Erlands förmåga att driva tropisk växtlighet i nordiskt klimat.
Imponerande!
Jag tycker att den vita skönheten påminner om hur snustupporna ser ut innan de blommar. Jämför hur knopparna ser ut och sitter på respektive växt. Lökväxt?
Det är synd att jag inte kommer ihåg så värst mycket av det som Erland berättade för mig då på 80-talet då jag var som mest intresserad av trädgårdsskötsel. Han måste ha varit väldigt glad att hitta nån att leda runt i planteringarna, att få visa och tala om vad allt hette det som där växte.
”Bakom knuten” kan förresten betyda väldigt mycket annat såsom att slå en drill eller att göra upp om något eller förstärka berusningen.
Och bakom våra knutar på stora huset utbreder sig ett panorama med
1. en igenväxt grusplan där blommor från den en gång så prydliga stora rabatten glatt skuttat ut och förökat sig i nyodlingen
2 nedanför denna plan den stora gräsmattan med ”puddingen” dvs f d fontänen senare stenpartiet numera beväxt av kirskål. Gräsklippningen blir alltmera reducerad ytmässigt sett,då de från alla håll inströmmande vilda grisarna gör sitt bästa att sköta markberedningen och sålunda reducera klippytan. Så stora åkklipparn är snart ett minne blott, den förvandlas till jordfräs om man inte passar sig.
Man sparar i alla fall bensin när klipptiden blir kortare och kortare.
Ja, det var synd att man var så förströdd när Erland presenterade alla sina fina växter. Den brinnande busken minns jag förstås, för det var så spektakulärt. Och näsduksblommorna. Turligt nog hann Valborg och jag med en tur runt perennrabatten och då antecknade jag ordentligt. Så nu vet jag i alla fall vad som fattas…
”Lurviga” trädgårdar är högsta mode, så jag tror att ni är på god väg!
Fina bilder! Får mig att fundera på att lämna datorn och gå ut i trädgården, haha.
Tycker er perennrabatt är vackrare nu i sitt något mer förvildade tillstånd, måste jag säga. Vilket säger mig att man inte ska rensa ogräs för flitigt.
Jag skulle ha tagit ”före-bilder”. Förra året alltså, då jag verkligen jobbade med rabatten. Ett tjugotal kärror oönskade växter körde jag bort. Så i mina ögon är den hur välansad som helst, även om jag inser att jag inte riktigt kan tävla med min ständigt pysslande och ansande farbror. Men som sagt, lite lurvigt kan det få vara.
Tycker jag känner igen den vita från trädgårdar på Gotland. Men närmre än så kommer jag inte.
Den rosa är en akleja – Aquilegia vulgaris variation stellata, finns i olika färger.
Den vita ser något liljebetonad ut, men liljor har inte så många kronblad.