Det råder Valborgsmässoförvirring i landet. EU:s avfallsdirektiv, som innebär en hel del nya bestämmelser från 1 januari i år, har tolkats på strängast möjliga sätt av Naturvårdsverket. Många av reglerna är förvisso bra och skärper olika industriers och storskaliga verksamheters ansvar för sitt avfall. Men i Naturvårdsverkets version av direktivet ska allt trädgårdsavfall levereras till den kommunala återvinningsstationen. Det är alltså förbjudet att bränna ris i den egna trädgården. Och löv. Vem bränner löv, undrar jag. Svårt att elda upp, men utmärkt kompostmaterial.
Visst händer det att det eldas på ett miljöovänligt sätt. Som senast när jag kom till stugan och trodde att det var skogsbrand. En vägg av tjock rök dolde skogspartiet vid grannen. 
Jag funderade på att ringa brandkåren, men kollade för säkerhets skull och det visade sig vara grannen som eldade. När vinden vände och landade på min tomt var jag tvungen att ge mig av därifrån, för den kraftiga röken gjorde det omöjligt att andas. Kanske de försökte elda upp blöta fjolårslöv? Den sortens eldning kanske det är bra att förbjuda.
Naturvårdsverket har lämnat vissa möjligheter för kommunerna att utfärda lokala regler, men jag hittar inget om detta på kommunens hemsida. En regel om ansvarsfullt eldande skulle väl kunna räcka? Och återvinning förstås.
Man komposterar löv och annat som går att kompostera, man kanske sågar grenar till ved och flisar en del kvistar till täckmaterial. Men det blir alltid ris över som man kan elda upp när det inte är för torrt i markerna eller inte blåser för mycket. Jag har löst det så att jag brukar lägga över en presenning över min riskase när det är regn på gång efter en torr period. Sedan eldar jag efter regnet, när riset är torrt och det är blött och bra på marken. Då får jag en så gott som rökfri brasa.
Jag har svårt att tänka mig att svenska folket stillatigande finner sig i att avstå från sina lokala vårbrasor. Tidningen Norra Halland rapporterar:
”Efter att Norra Halland skrivit om eldningsförbudet kom flera reaktioner, bland annat på tidningens debattsida. Nu skriver kommunen att Nämnden för Miljö & Hälsoskydd fattat ett beslut som innebär att man kan elda torrt trädgårdsavfall som inte går att kompostera, till exempel ris, kvistar och grenar. Nämnden bedömer att de nya EU-reglerna inte påverkar de lokala föreskrifterna i Kungsbacka.
– Det är acceptabelt att elda i sin egna trädgård i en omfattning som inte stör andra, säger Niclas Nilsson, ordförande i nämnden för Miljö & Hälsoskydd.”
Jag kanske ska chansa på att det går bra att elda upp riskasen i år också. OM jag skulle åka fast för detta tilltag kan jag kanske försöka hävda att jag trodde att jag befann mig i Kungsbacka.
Ja vem bränner löv, kör över några gånger med gräsklipparen istället Mumma för maskar och gräsmattan. Ekologisk och närproducerad näring.
Bra tips att låtsas att man tror sig vara i Kungsbacka, man kan ju vifta lite förvirrat med gpsen för att göra det ännu mer trovärdigt.
Jag har ju dessutom min långa karriär som dysdirektiker att falla tillbaka på, så jag tror att jag kan framstå som mycket trovärdig i min förvirring. Undrar om man kan få läkarintyg på att man är lokalsinneshandikappad?
Löv bränner man inte! Kvistar, grenar och sådant bränner man när det blir Valborgsmäss. Brandkåren brukar man ha med om det är en bamsestor allmän brasa, annars vattenslang och betryggande vått avstånd till torr mark. Det har min son brandsäkerhetsingenjörn lärt sin mor och det fungerar alltid och så får man inte lämna brasan obevakad. Sunt förnuft tycks saknas på de högre höjderna. Jag skulle absolut se till att bli lokasinneshandikappad, utan minsta tvivel. Fara runt än hit än dit och elda brasa så det sprakade om det. Hur ska det annars bli vår?
Min pappa var, liksom jag (och du?) lite hobbypyroman. Han hade flera säkerhetssystem när han eldade: en blöt gata runt brasan, några fyllda vattenhinkar och – framförallt – blöta gamla trasmattor som var extremt effektiva om någon gnista hade kommit på avvägar.
Klart det inte går att förbjuda glada vappen-eldandet!
Vi bränner då inget löv det komposterar vi. Eller fyller ut i någon håla. Ett omöjligt hitte på som skapats :(
Så knäppt att förbjuda att bränna löv, för det är det knappast någon som gör – hittills. Men om det är förbjudet kanske det blir en motreaktion. Typ: ”Ingen ska förbjuda mig att bränna mina löv på min egen tomt!”
Det är inte första gången som Svenska myndigheter tolkar EU-regler på ett galet sätt. Det har de gjort sedan vi gick med i EU 1995. Läste i någon tidning här om dagen att en svensk EU-politiker inte hört talas om något beslut i EU om eldningsförbud. Det verkar vara ett påhitt av Svenska myndigheter. Frågan är varför en del myndigheter jämt och ständigt hamnar fel i tolkningen av regelverk som skapats i Bryssel. Min erfarenhet av att söka regionalstöd från EU:s olika program för utveckling inom unionen är att det är lättare att söka direkt från Bryssel än de fonder som Svenska myndigheter administrerar. Mitt tips är att kolla med din egen kommun de har troligen aktuella regler i sina ordningsstadgor.
Undrar hur Naturvårdsverket kom på idén med att förbjuda att bränna löv. Hoppas de på ett uppror mot hela idén kanske?
Jag har letat lite på den kommunala hemsidan men inte hittat något. Jag vågar inte riktigt fråga för då kanske jag väcker sovande björnar. Men det finns en inbjudan från Bruksparksföreningen att forsla kvistar och ris till parken till Valborg, så det finns hopp om en brasa då i alla fall.
Kommer att tänka på Hasse Alfredsson och hans bok om att bränna löv, kvistar och annat avfall i trädgården.
Ska dom ta bort den boken nu då ifrån biblioteken?
Här vid nypörtet räfsas inga gräsmattor längre utan gräsklipparn får tugga i sig löv och små kvistar vid första klippningen på våren. Dessutom ska jag låta gräset och blomstren få växa fritt i sluttningen ovanför våra postlådor. En äng åt fjärilar och bin och andra småkryp blir det och ett fågelbad för mina små rara s(k)atungar har vi planerat. Det ska stå på underredet till en urgammal (född 1940 som jag) fräs ”fabrikat” Köping. Det är återbruk det förstår ni!
Ja den boken ligger nog risigt (ursäkta!) till om EU får sin vilja fram! Jag letade lite efter den i bokhyllan, men kan inte minnas att jag sett den på mycket länge. Möjligen var Alfredson mer teoretiker än praktiker – det där med konsten att bränna löv känns ju lite off topic, till skillnad från kvistar. Jag vill minnas att han också noga går igenom allt man kan drabbas av när man eldar i trädgården, som ståsår, ledförskjutning, kontusioner och annat otäckt.
Fint med ängssluttning och förtjusande installation med fågelbad!
Hua, så jobbigt det är med alla fanatiker. Naturvårdsverket är en av många. Inser att jag måste skaffa trädgårdsadvokat! Så här skriver verket på sin hemsa:
”Bioavfall som samlats in separat ska i första hand materialåtervinnas (3 kap. 1 c § första stycket).
Kommunen får enligt 3 kap. 13 a § 2 avfallsförordningen meddela föreskrifter om undantag från kraven på val av behandlingsmetod i 3 kap. 1 c § första stycket. Sådana föreskrifter får endast avse avfall där hanteringen annars inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 3 kap. 16 §.
Naturvårdsverkets bedömning är att kommunen i sina avfallsföreskrifter kan tillåta eldning av trädgårds- eller parkavfall under vissa förutsättningar.
Om kommunen anser att fördelarna överväger nackdelarna så att kraven i 3 kap. 16 § avfallsförordningen är uppfyllda kan avsteg göras från kravet på att trädgårds- eller parkavfallet ska materialåtervinnas. Detta framgår av 3 kap. 13 a § 2 pkt. avfallsförordningen.”
Japp, en trädgårdsadvokat skulle sitta fint!
Jag tycker att Naturvårdsverket kunde ha bekvämat sig att förklara lite bättre och inte bara hänvisa bakåt till förordningen. Bättre att i klartex beskriva vilka krav, vilka fördelar, vilka nackdelar etc. Väldigt få kommer att läsa avfallsförordningen och ännu färre kommer att gå tillbaka till EU-direktivet. En text som den du citerar är bara till för att man någonstans inom myndigheten ska kunna bocka av ett krav på att man har kommunicerat med allmänheten.
Så är det. Man bockar av krav på enklaste sätt. Som Batra med en lapp på anslagstavla. Färdigt!
Ja, så ungefär. I Batrafallet var det dock ingen lapp, om man ska vara noga, utan en snyggt utformad platsannons i A-4-format som sattes upp i entrén. Det hade såklart varit lämpligt att lägga ut den på hemsidan också och kanske annonsera lite vidare än så, men den mänskliga faktorn glömde det. Aftonbladet försökte få en intervju med landshövdingen, utan framgång. Då följde de upp genom att sätta upp en lapp i samma entré. Det hjälpte inte heller…
Hemma i våran by har vi en trädgårdstipp, den är låst med en grind och nyckeln ligger i Åkes byxficka som hänger vid Åkes farstutrappan. Eller låg, någon glömde lägga dit den. Hänglåset är ersatt med ett hänglås med kod och nu åker vi dit med det vi vill bli av med från trädgården. Och hämtar, t ex ganska fina stenplattor med böljeslag. Knappast komposterbart men användbart.
Låter mycket praktiskt och trevligt! Men tänk om EU får nys om det?! Jag lovar att inte skvallra.
Haar nyss varit och klippt mig. Jag undrade var och hur hon hanterade allt avklippt hår och hon sa att hon lägger det i brännbart avfall. Vi funderade en stund om man kunde kompostera hår eller täcka rabatter för att berika jorden men det går visst inte så bra. Och nu finns det ju inga hårkullor som går och säljer sina produkter.
Jamen se där något för EU att ta tag i! Vad händer med allt hår som klipps på alla EU:s frisersalonger varje dag? Hur tar man på bästa sätt hand om det?
Min farmor var mycket bestämd på den punkten: Bränn upp! Jag minns när jag satt på trappen hemma hos farmor och borstade mitt alldeles för långa hår. Det blev ju en del hårstrån som lossnade och fastnade i borsten. Dem tog jag loss och släppte i vinden. Farmor blev väldigt upprörd och sa till mig att samla ihop dem och stoppa i spisen i stället. När jag frågade varför blev hon lite svävande och sa något om att fåglarna kunde snubbla på hårstråna och trassla in sina fötter …
Men sedan sa hon samma sak om att klippa naglarna. Absolut inte utomhus! Det handlade – tror jag – om gammal vidskepelse och om att inte låta de underjordiska få makt över en genom att få tag i ens hår eller naglar. Hon varnade också innan hon slog ut hett tvättvatten på marken.
”Vakten er gott folk, akten er smått folk” är en ramsa som G sa att han lärt sig vid unga år. Den skulle man läsa när man tömde ett ämbar med något som småfolket kunde tänkas ta illa upp att få på sig. Och det vet man ju att man måste se sig för så att inte det som kravlar och kryper utomhus far illa.
Ja, precis den ramsan var det ju som farmor använde!
Haha, praktiskt att vara dysdirektiker ibland. Kungsbacka ligger ju både här och där.
Jag är ingift i en familj som älskar att elda. När ungarna var små fick dom lära sig hur man säkrar elden släcker med tex blöta granruskor. Nu har alla tre varsin bänksläckare på köksbänken. Lika viktigt att lära sig elda smart, som att lägga en presenning över lövhögen var ju en bra idé! Vi med eklöv tvekar att kompostera eländet … det blir att köra säckar till tippen.
Funderar på att bilda en Hobbypyromanernas riksförbund, så att vi gemensamt kan driva frågor om ansvarsfyllt eldande på egna tomten. I värsta fall får vi alla flytta till Kungsbacka!
Pingback: Valborgsmässobrasa i förbudstider | Karin Englund