Jahapp, dags igen. Jag är nyvaccinerad mot Covid, men eftersom jag brukar reagera kraftigt på olika vaccin ville jag inte ta influensasprutan samtidigt:”Jag kommer tillbaka om några dagar, när reaktionen på covid-sprutan lagt sig.”
Men det gjorde jag inte, för influensan (är det nog) hann emellan och nu har jag varit däckad i hög feber, halsont och hosta ett par dagar. Då är det bara att leta upp lindring i medicinskåpet och tröst i bokhyllan och ställa in diverse trevligheter de närmaste dagarna.
Om bara halsontet försvinner kan det vara rätt mysigt att vänta ut en influensa.
Feber har jag inte något emot. Jag får lätt hög feber och då känns det att kroppen jobbar hårt på att bränna bort de där inkräktarna, vilka de än är, bakterier eller virusar. 
Tur att jag har lite böcker att välja bland. Jag vill ha verklighetsflykt och då är Hjalmar Bergman en bra idé. Hans samlade verk står där i bokhyllan, högst upp i mitten. Jag har läst många av dem tidigare, men jag gillar att läsa om böcker. Man får alltid syn på något nytt. Dessutom läser man liksom om sig själv, eller möter den man var förra gången man läste boken. Trettio – fyrtio år senare drar man ofta andra slutsatser och hejar på andra personer än ens yngre jag gjorde. Så nu blir det läsmys några dagar framöver! Men tyck gärna synd om mig i alla fall, eller som den danske författaren Piet Hein har uttryckt det:
Jeg er så forkølet, forpint og besværet,
og det er så synd og så trist,
og jeg er så syg, som ingen har været –
siden jeg var det sidst.
Uppdatering 16 november.
Eftersom det kan bli lite långtråkigt när man inte får träffa folk, roar jag mig med vad jag har. Till exempel ett covid-test, som jag hittade när jag egentligen letade efter halstabletter.
Och ser man på! Covid-positiv för första gången. Det är väl på tiden, kan jag tycka och det verkar bli lindrigt, tack vare vaccin, nyligen. Då får jag kanske planera för att hålla mig hemma ytterligare några dagar och fortsätta att ställa in trevligheter.
Syndast att missa är nog Lilla Akademiens konsert på lördag i den fina konsertlokalen på Norrtullsgatan.
Ojoj! Man känner sig rätt eländig när man är angripen av sånt där.
Det är mycket sjukor i farten, Här är en snuvig gubbe som just testat negativt.
Idag skjutsade jag en kompis till vaccinering och eftersom det stod i hennes kallelse att hon kunde ta med sig en kompis för vaccinering så hängde jag med och är nu dubbelvaccinerad. Brukar inte reagera på det.
Krya på dig men kom ihåg att använda konvalescensen ordentligt, blommor, choklad och lite ompysslande måste man ju ha.
Kryar så gott jag kan, men börjar faktiskt bli såpass pigg att jag funderar på att möblera om. I morgon. I kväll blir det först Hjalmar Bergman och sedan Kulturfrågan. Chokladen lyser med sin frånvaro. Jag kanske skulle kunna baka något? Chokladkaka, till exempel.
Skönt att du är ordentligt vaccinerad!
Jag smällde i mig båda sprutorna samtidigt. Man är väl man. Man är väl tuff. Man är en hårding. Jag blev inte det minsta sjuk. Men – vänligen – tyck synd om mig ändå!
Jamen oj, hur går det? Börjar det göra lite ont i överarmen? Det kan nog bli svårt att sova på den sidan. Jättejobbigt! Hoppas du klarar natten!!
Snuva, hosta, huvudvärk, yrsel, inget smakar speciellt gott.
Hinna läsa, ligga i sängen på dagen, från början bli uppassade men sen kroknar även mannen i förkylning, tiden rinner iväg på ett rätt behagligt sätt. Som vi längtat efter detta livet på gott och ont.
Efter 3 veckor rejält på bättringsvägen. Idag liiite sol. bara det!
Jag vågar knappt läsa om böcker jag en gång älskade, lika lite som jag vill resa tillbaka till platser jag har fina minnen av. Allt kan ju ha utvecklats och exploaterats till oigenkännlighet. Pessimisten har talat.
Lev livet och krya på dig!!!
Lyxen att låta en influensa ta tid och att kunna koppla av under tiden på något bra sätt är nog underskattad i våra dagar, tror jag. I mitt fall är sjukdomsvinsterna kanske lite magra, men det är i alla fall skönt att inga plikter kallar och att jag kan ta det lugnt tills jag blir bra.
Nu visar det sig dock att det är covid som jag har fått, för första gången och då har jag sämre koll hur det brukar vara.
Intressant vinkel på omläsning av böcker! Visst överraskas jag ibland, vid omläsningar, av att boken inte alls är så bra som jag tyckte första gången. Men det tolkar jag som ett tecken på att jag nog hade en rätt osofistikerad smak då. Till skillnad från nu… Optimisten har talat!
Tack och detsamma!
Jaså där ligger du för ankar. Känns det inte lite onödigt när du klarat dig så länge!? Läste Kickis rekommendationer om blommor och choklad, du har ingen sån foodora eller nåt som kan komma med kilovis med choklad? Då flyttas ju dessutom fokus från feber och hosta till illamående. Men tänk så deppigt om chokladen inte smakar nåt för att du har covid!? Huh vad tragiskt!
Den risken vågar jag nog inte ta, att beställa hem choklad som sedan inte smakar något! Bäst att testa först med en kopp mjölkchoklad. Om det går bra kan jag be något av mina barn i grannskapet att förse mig med ett lämpligt urval.
Nu har jag varit på Vårdcentralen och där konstaterade man också att jag har lunginflammation. Hej och hå! Men jag mår rätt bra i alla fall och kommer att få svårt att följa läkarens ordination att vila minst en vecka. Men man kan ju alltid möblera om här hemma, när rastlösheten sätter in. Och måla akvarell när jag tröttnar på att läsa.
Här krävs verkligen choklad, håller tummarna att du är på benen snart
Jag är nog rätt illa däran. Sonen undrade om jag behövde något och jag sa kaffe och mjölk, som han kom hit med nyss. Men jag GLÖMDE choklad!!! Är jag dum i hela huvudet, eller?
Lunginflammation är ju inte nån diagnos som man ställer i första hand. I våras klagade jag på att det var svinkallt, jag frös så jag skakade och det ryggonda skyllde jag på vävning. Ja man blir nog dum i huvudet av att vara sjuk, Sen tog jag tempen… Penicillin botar det mesta.
Det finns vaccin mot lunginflammation, och bältros …
Må bättre!
Ja, man är lite trögtänkt ibland.
Det kan nog vara dags för en påfyllnad av det där vaccinet mot lunginflammation, som jag tog för åtta år sedan. Då sa de på vaccinations-kliniken att jag var för ung(!) och borde vänta lite. Men eftersom jag inte ville utsätta mina medmänniskorna för smittrisker tog jag det ändå. Det har nog klingat av vid det här laget. Och bältros, ja. Kostar som en bättre begagnad bil…
Hoppas du får en skön helg och känner dig friskare fort! Tog båda sprutorna samtidigt, så här har ingen influensa hunnit ikapp mig – än…
Tack Margareta! Hoppas du klarar dig!
Covid verkar härja alldeles förfärligt just nu! Du får verkligen krya på dig och hoppas att ditt halsont försvinner snart! Omläsning är ju faktiskt trevligt; speciellt när man inte läst boken på ett tag, som du säger. Lite rädd kan jag bli att de böcker jag verkligen blev tagen av som 20-åring ska tråka ut mig nu; som när man åker tillbaka till sin barndoms platser och upptäcker att den där gigantiska pulkabacken som man dödsföraktande kastade sig utför med pulka eller skidor bara var en liten slänt….
Jag tar som sagt risken att läsa om böcker och upptäcker ibland att mitt unga jag understundom hade rätt simpel smak … Men ofta tvärtom, böcker som jag gillade då står sig oftast bra. Det KAN bero på det sparsmakade utbudet på ortens bibliotek. Ingen skräplitteratur där inte!
Barndomens bravader, däremot… Lustigt ändå att man fortfarande minns den där hisnande känslan när man första gången lyckades stå hela vägen utför den där skidbaken, där lutningen idag är knappt märkbar och som slutar efter ungefär tio meter.