Helgförvirringen tilltar. Kidsen som hoppas på påskgodis ropar ”Bus eller godis”, det önskas Glad påsk på långfredagen och påskkärringarnas flygtider är det ingen som har koll på längre…
Vill man vara bibeltrogen är det ju först i dag man ska vara glad. Vi som varit med ett tag, vet ju att långfredagen är en dyster dag. Men påskafton måste ju också ha varit jättesorglig, enligt bibeln. Jesus dog på fredag eftermiddag, snabb-begravdes lite slarvigt, innan sabbaten började klockan sex. Vakterna välte en sten för graven och gick hem för att fira sabbat.
Jesus närmaste måste vänta till söndag morgon, då sabbaten var över, innan de kunde återvända för att fullfölja begravningsritualerna. Då hade en ängel vält undan stenen och Jesus var uppstånden.
Och det var ju glädjande. Men jag tycker det är OK med en Glad påsk lite när som helst, eller med en påskkärring på långfredagen. Jag har mest sett berättelsen om påsken som en helhet, med lyckligt slut, så att säga, i den mån jag alls tänkt.
På det hela taget är ju påsken en lyckad helg, som även i sin förkristna form måste ha varit rätt trevlig. Våren på väg, hönsen har börjat värpa igen och livet är lättare att leva.
Den fina buketten har min mamma broderat, en liten detalj på den vackra duk som kom fram varje påsk under min barndom. 
Här sitter hon och läser i gungstolen. Påskduken ligger på bordet och på den står en påsktårta, som jag glömt namnet på. Valnötter och grädde är viktiga ingredienser.
Sammanfattningsvis: Fortsatt Glad påsk, förhoppningsvis med lite våraktigare väder!
Tänk så mycket god mat vi har stoppat i oss runt det där bordet!
Oxrullader och syltade päron med chokladsås bland annat. Greta var en mästare att få till maten och efteråt var vi så trötta så när vi åkte hem till gampörtet måste vi ta oss en sovpaus redan i Norberg och resten av vägen fick vi hålla igång med gissningslekar som
t ex ”Vad tänker jag på nu, tjugo frågor?”
Ja, så mycket gott hon lagade, mamma Greta. Jag är rädd att vi inte riktigt insåg vilka läckerheter vi serverades under uppväxten, särskilt på helger och särskilda tillfällen. Hon bakade också gudomligt goda kanelbullar. Jag tyckte trots det att de platta trista köpebullarna från Konsum var mer spännande. Så korkat!
Oxrulladerna är i ljuvt minne bevarade. Jag har försökt, men får aldrig riktigt till dem som Gretas.
Igår fick jag frågan om ”hur har påsken varit”? . Den har väl inte varit svarade jag, den börjar ju nu! Lite förläget skyllde frågeställaren på att han hade shorts på sig…;) vad nu det har med påsken att göra.
Inte ens här i detta katolska land är det ordning på påsken och det känns riktigt bra. Huvudsaken är att ljuset är tillbaka igen.
Fniss! Det var en mycket originell och kanske användbar ursäkt: ”Ja, förlåt, men jag har ju shorts på mig …” Påminner lite om Fawlty Towers, TV-serien där hotellägaren ständigt ursäktade kyparens missar med ett: ”He’s from Barcelona!”
Och ja, ljuset är tillbaka – hurra!
Oxrulladerna kommer jag också ihåg.
Helt apropå, har jag nånsin berättat att jag trodde att chips var från Indien? Första gången jag åt chips som jag minns var några lättsaltade som kusinernas pappa bjöd mig på. Det var i Uppsala (tror jag) och han ställde en skål chips framför mig. Alltså måste chips vara indiska. Det var ren logik i min värld! Kan ha varit nåt annat, nån annanstans men kusinernas pappa är jag helt säker på att det var!
Visst är det spännande hur ens hjärna alltid är på jakt efter samband och förklaringar! Jag minns några sådana där ”logiska” slutsatser, som dina indiska chips, från barndomen. Men brorsan var bra på att upptäcka dem och tala om hur det egentligen var. Som när jag tyckte att det blåste så förskräckligt och sa att man borde hugga ner skogen, så att det slutade. Jag hade ju sett hur träden stod där och svajade och tänkte att det var de som skickade iväg luftströmmarna. ”Men åh…” suckade Gunnar, och förklarade hur det låg till.
Jag trodde även att man rörde om i bensinen när man växlade i bilen .
Det här med träden hade jag nog också kunnat lista ut:) Jag riktigt hör honom
Brorsdottern ju… I alla fall hos dig…
Alltid! Men du är ju mångsidig.
Ja, vad annars skulle man ha den där pinnen till, om inte för att röra om i bensinen – smart!
Gunnars kommentarer till mina funderingar började ofta just så: ”Men åh … ” Oftast med ett ganska plågat tonfall.
Så var det ju! Det var träden som viftade iväg luften!
Eller hur? Lika logiskt som självklart.
Den där tårtan, visst har den ett namn? Typ Pavlova, fast det är ju en annan tårta. Men något egennamn? Jag har försökt hitta den som ”Valnötstårta”, eller bland ”Klassiska tårtor” mm sådant, utan framgång.
Minns inte men jag minns att jag smakade av valnötterna i skafferiet och fick bannor.
Va! Norpade du från tårtdekorationerna, direkt från tårtan?! I så fall kan jag först om någon tyckte att det hade varit bättre om du väntat på det hele, så att säga. Jag vill minnas att valnötter ansågs som ofattbar lyx så det blev kanske helt oemotståndligt.
Nej det var en påse valnötter i skafferiet och och jag kunde inte motstå att smaka. Pilla på tårtan var otänkbart.
Så pass! Hoppas att du i alla fall tyckte det var gott!
Tack för kul att trevligt inlägg.
Jag minns denna hemska lååååånga långfredag då man inte fick vara ute och leka. Tur att det har ändrats.
Så fin bild från ditt hem och din mamma. Känner igen gungstolen. Jag har en i mitt hem från min mammas hem.
Påsken är över och den har varit god här och hoppas det är samma hos dig.
Ha det bra!
Hej Lena! Plötsligt hamnade du i mitt spamfilter, så jag måste lirka loss dig – konstigt! Vad kul att du har en likadan gungstol från din mamma. Gungstolen på bilden finns nu hos mig på landet och duken förvaltas av min dotter.
Påsken var fin, bortsett från vädret. Som du förstår av nästa inlägg är jag mycket missnöjd med det.
Vilket vackert ombonat hem din mor sitter i!
Ja många tvistar om när ungarna ska ut och påska! Men det finns visst olika skolor om detta, läste jag någonstans, beroende på vad man liksom valde att fira vilken dag. Men jag har redan glömt det då det inte hade någon betydelse för mig.
Ja, hon var bra på att göra det trivsamt, även i detta hem, som pappa och mamma fick hyra för 25 kronor i månaden, ”på grund av bostadens bristfälliga skick”.
Det går nog inte att förstå, det där när man ska fira vad. Påsken FLYTTAR sig ju och det skulle innebära att alla dessa händelser, som det är så noga med att de förläggs till rätt dag, äger rum på ett helt annat datum nästa år. Jag har också gett upp!