Jag har ju utlovat en rapport om min benlösa klotgrills vidare öden. Klotgrillen ingår i min sommarprojektsamling och så här kan man göra om man råkar ha ett huvudlöst symaskins-underrede till hands:
Man tar ett par kättingar som klotet kan vila på och på dem lägger man något runt som är lagom stort för klotgrillens runda buk. I det här fallet fick det bli ett gammalt mått för runda knäckebrödskakor. (Jag har fler sådana, om jag skulle få lust att baka knäckebröd.)
Jag funderar på att säkra den runda ringen med ståltråd. Sedan är det bara att sätta dit klotgrillen och grilla! 
Jag hittade en stor rund järnskiva i boden och tänkte att den passar fint under grillen, som någon slags extra säkerhetsanordning.
Sen tog jag itu med nästa projekt, en bordsskiva till en gammal gjutjärnsfot. 
På loppis hittade jag en sån där snurrmojäng, med två skivor, som man kan ha på matbordet och snurra på den övre, för att skicka runt kryddor eller såser eller nåt. Jag skruvade loss den övre skivan som passade rätt bra som bordsskiva till gjutjärnsfoten. Här är den grundmålad. Planen är att försöka måla den så att den ser ut som en marmorskiva.
Men när jag skulle skruva fast träskivan var det något som verkade bekant med de där fyra skruvhålen i själva foten. Precis samma fyra hål, med samma avstånd, finns ju på den runda järnskivan under symaskinsfoten!
Och visst, det är järnskivan som är järnfotens bordsskiva! Lite rostborttagning och kärlek bara …
Jahapp. Då återstår att leta upp en ny lämplig fot till den där träskivan. Alternativt skruva ihop den igen med den andra skivan och använda som serveringsnurra. Jag vet dock av tidigare erfarenhet, från restauranger som använder snurrskivor, att barn (med dålig koll på hur centrifugalkraften fungerar) kan tycka att det är VÄLDIGT kul att sätta snurr på sådana. Så det får nog bli ett litet bord i stället.
Vi har stenskivor här, sådana med snurrmöjligheter, bara så du vet ;)
Din grill är verkligen unik, charmig och helt underbar!
Du kan du Karin!
Hoppas du har flera roliga projekt att visa…
Snurrande stenskivor? Måste vara sådana där som man malde säd med förr i tiden:)
Tack för pepp! Jodå, sommarens projektkatalog är välfylld och innehåller också ett nytt barnbarn endera dagen, vilket kanske kommer att medföra lite omprioriteringar.
Klotgrillen Singer! Fast hans tråkiga böcker ger jag just inget för ….
Hade jag nu fortfarande haft tillgång till vinden i gammelpörtet hade jag troligen, inspirerad av dina övningar börjat dra fram diverse gamla saker att renovera, bland annat ett gjutjärnsunderrede till ett bord som haft en bordsskiva av sten. Och så tar man botten ur ett gammalt träkar putsar den, borrar hål och använder som bordsskiva.
Gör man….. men nu är hela lagret av roliga prylar kvar i GBDAL. Suck.
Får nöja mig med att med intresse och en smula avund följa dina bemödanden.
Singer ska den så klart heta! Undrar om jag har något gammalt träkar i gömmorna, vars botten kan bli bordsskiva. Troligen inte, men det kan ju dyka upp på någon loppis eller auktion.
Ja vinden i gammelpörtet var mycket innehållsrik! Det kan ju vara skönt att inte ha så mycket att hålla ordning på, men å andra sidan är det lite kul just att kunna gå på upptäcktsfärd i huset eller inom den egna tomtens gränser. Du tror inte att det kan finnas något trevligt projekt att sätta tänderna i om du letar lite runt i nypörtet och dess bod?
Nja här är det inga överraskningar direkt. Boden köpte vi ju själva för sex år sedan så där är inga hemligheter. Tyvärr.
Hittar du en trefot nånstans är jag spekulant. Den vore fin att ställa i öppna spisen och ha stekpannan på. Om det skulle bli kris i vinter. Det finns ju att köpa på nätet men jag skulle vilja ha en sån där liten trevlig stadig begagnad av gjutjärn som kolaren hade i sin koja.
De brukar ju finnas på alla hembygdsmuseer runt om i landet. Du kanske har nån i din bod.
Tänkte att brorsan eventuellt hade stoppat in ett och annat som kunde överraska, men det kanske inte är så lätt att återbruka den sorts elektroniska prylar som han hölls med.
Trefot, säger du. Rund ring med tre ben som man kan ställa i elden? När det svalnar lite (i morgon, ser det ut som) får jag ge mig ut på trefotsjakt i boden. Nu blir det nog stranden nästa. Det är skuggigt och nästan svalt vid sjön.
Ja just precis en sån. Jag kan ju inte gärna åka till GBDAl och göra inbrott i kolarkojorna där. En snabb rush in på nån hembygdsgårds museum i förbifarten kanske.
Nä skojar bara.
DET skulle ge intressanta rubriker i lokalpressen, eller kanske rikspressen också: ”Oförklarlig smash and grab-kupp i hembygdsgården.”
Vilken tusenkonstnär du är. Jag önskar att jag hade lite av din talang i blodet.
Svettiga sommarkramar från Visby
Dussinkonstnär möjligen, på sin höjd. Om sanningen ska fram skriver jag ju inget om allt som jag inte kan. Och det är mycket mer än det jag kan.
Mycket varma Dala-hälsningar!
Så mycket spännande mojänger och grejer du är ägare till! Med dem lyckas du ju nästan trolla! Klotgrillen är den snyggaste jag sett! Du skulle kunna vinna pris i en inredningstidning med den! Sen är det lite fuskigt att du dessutom är så himla händig och inte har tummen mitt i handen som en annan…
Beundran är stor ska du veta
Min far ansåg att inget får förfaras och allt kan nog komma till användning någon gång. Dessutom var han mycket förtjust i auktioner. Min mamma suckade ibland uppgivet när han kom hem med ytterligare ett lass auktionsgods. Men jag börjar inse att han nog hade lite rätt. Så värst händig är jag nog inte – det handlar mest om att inse vilka pinaler som kan funka ihop.
Jag skulle vilja smygtitta när hyttfogden och du gör eran smash and grab, vore det inte ännu roligare om man tänker på rubrikerna i tidningarna om ni använde en åkgräsklippare!? Gärna en lila. Jag ser det framför mig…
Vilket får mig att tänka på en bok om ett gäng pensionärer som tröttnar på nedskärningar och tristess på äldreboendet och ger sig ut på en rånarturné: ”Kaffe med rån”. Den kanske kan tjäna som inspirationskälla …
Ja visst, som en handbok
Har läst dina senaste inlägg och gläds – både åt din blick när det gäller att återanvända gammalt och dina fina akvareller; måla mera säger jag. Och lycka till med ännu ett barnbarn.
Tack Margareta! Det där med att allt kan användas, frågan är bara hur, har jag nog från min far. Ofta blev det bra, ibland blev det helt knäppt – ungefär som för mig.
Målandet finns alltid där som en möjlighet och innebär att jag nog aldrig kommer att bli sysslolös, eller göralös, som vi brukar säga.
Barnbarnet ”officiella” ankomstdag är i övermorgon, så spänningen stiger …
Vilken unik grill du skapat dig. Så smart att återanvända saker.
Tack Hanna! Ja, det kändes ju lite onödigt att köpa ny grill bara för att den tappade benen. Och när jag skulle ställa in den i boden tills vidare fanns ju underredet där, som på beställning.
Wow, sådant här gillar jag starkt.
Att återvinna något och göra något av detta. Toppen!
Det är alltför mycket slängande av saker man kan göra något av. Med hjälp har jag gjort 2 stolar av tre dåliga, sedan målat dem. Återanvänder också mycket textil till olika saker.
Ha det bra!
Stolar är svårt – respekt! Visst är det tillfredsställande att fixa till fallfärdiga prylar. Det riktigt känns hur nöjdhetshormonerna far runt i kroppen.
Spännande projekt, fyndigt att bygga på det gamla symaskinsunderdet. Det här med snurr på kryddor är inte dumt, det saknar man många gånger…
Det fanns de som tyckte att symaskinsunderredet var skrot, men så kan man ju inte se det. Stadigt och rejält, som det är går det sökert att använda till mycket.
Så synd att det är långt till dig. Jag skulle behöva en ny snurrbricka till mina hällor. Den jag har nu skevar och gör så att färgen rinner ut på ena sidan.
Du skulle publicera dina projekt på Youtube – är säker på att du skulle få många tusen följare. ”Vad man kan göra av…” :-)
Ingrid
Jag skulle gärna skicka snurrskivan till dig Ingrid, om det inte vore så att den är rätt skruttig och skev och lite svårsnurrad. Tror tyvärr inte att den skulle funka som häll-snurra.
Tack för din Youtube-uppmuntran! Ska fundera på saken. Men jag trivs ju rätt bra i min lugna blogg-vrå …