Den här bilden har valsat runt på sociala medier och lockat fram mycken munterhet och mer eller (mest) mindre fyndiga kommentarer. Jag tycker den är fånig och framförallt ser den manipulerad ut. 
Det är något konstigt med händerna. Vinkeln på den barska damens hand. Kanske också handens storlek i förhållande till mannens. Och ljuset på den förmodade mamman är på något sätt gråare.
Hursomhelst förundras jag över den allmänna acceptansen av detta foto. Jag har inte hittat någon som ifrågasätter äktheten, men å andra sidan har jag inte letat särskilt mycket heller. I den kommentarstråd som jag följde var det vara idel kommentarer om de framtida kraftmätningarna mellan de två kvinnorna. Ett harmlöst skämt? Jovars, men lite källkritisk uppmärksamhet skadar inte.
Bilder som väckt desto mer kritik för att vara manipulerade, är dessa. De finns överallt på stan och det är reklambilder för ljudböcker, men ingen bryr sig om böckerna. Det är handen som är i fokus.
Alla som kämpat med att få en jämn och kraftig solbränna (här handlar det om 60- och 70-tal), vet att det är lönlöst att sola handflatorna och hur brun man än blir på översidan av handen så förblir man lika ljus som innan under naglarna. Om man spretar med fingrarna kan man bli brun på fingrarnas sidor, men inte på handens insida.
Tro mig, jag har kämpat i solgasset med äggklocka för att få en jämn och fin solbränna. Att bli brun bakom öronen var till exempel ett bekymmer, men det löste vi med att vända profilen mot solen och tejpa fram öronen. Även baksidan av öronen fick lite färg på det sättet.Men att satsa på handflator och fotsulor var absolut ingen idé.
Företaget bakom annonsen har sagt att det var ett misstag. Den annonsbyrå som utformat annonsen har sagt att det var ett misstag. De hade bara tagit en av de färdiga bilder som går att köpa på nätet, lagt på färg och klippt in mobilbilden i handen. Tänk om alla bildmanipulerare kunde vara så ärliga. Eller tänk om bildmanipulationerna kunde minska!
Uppdatering 1 Februari:
Nejmen hallå, Bookbeat, ta det inte så hårt! Inte behöver ni plocka bort alla annonserna bara för att ni klantat er lite med redigeringsverktygen.
Idag var alla annonserna med den där förmörkade handen bortplockade i tunnelbanenedgången. Det var inte en allmän omaffischering, för alla andra affischer satt kvar. Men på den här längan satt det i förrgår en radda bokbeataffischer. Till exempel som den ovanför till vänster, som jag tog just här. Den till höger tog jag i tunnelbanen vid Slussen. Undrar om den sitter kvar?
Jag reagerar knappt på sånt här, runt jul var folk upprörda över nåt staket i julkalendern (den i papper som man öppnar luckor på) som var felritat. Jag fattade ingenting och sen såg jag ”felet”, jahaja!
Sen har jag tänkt många gånger när det har blitt ”hatstorm” över nån bild att är den äkta? Jag brukar inte lägga mig i men tänker desto mer :)
Jag blir grisrosa i solen, sen trillar huden av.
Ja, det mesta fladdrar förbi. Men den där bröllopsbilden irriterar mig på ett sätt som jag inte riktigt förstår. Och då har jag i alla fall hittat en grej att reta upp mig på: möjlig manipulation!
Nog kan jag undra över en del bilder, men är för lat för att ta reda på hur det verkligen förhåller sig.
Jag tillbringade många timmar, högt upp i aloerna, med håret och hucklet, bakom öronen — om jag blev brun bakom öronen, vet jag inte, men jag vet att blåsorna var jättestora och ömma!
Margaretha
Aj, aj, det där med mycket sol på tidigare oexponerade ställen är jobbigt! Jag minns när jag bodde vid ekvatorn – det tog inte många dagar innan mina fötter hade brännblåsor på ovansidan. Med solhatt, lätt långärmad skjorta, kjol, solskyddsfaktor 50 på händer, ben och i ansiktet trodde jag mig vara helgarderad. Men jag slarvade med fötterna – i flipflops är ju fötternas ovansida oskyddad och solen kommer rakt uppifrån …
SGs stora irritation var under alla år felritade skruvar, alltså gängorna åt fel håll så att det inte gick att få i skruven. Och han hade rätt det fanns och finns många som inte vet åt vilket håll en gänga går men jag blev aldrig bli så uppbragt över detta som han blev, varenda gång. Och jag törs väl knappast säga vilket kön
han ansåg att den tecknare hade, som ritade fel. Jodå det kan ni nog lura ut ni som kände honom.
Det påminner om ett konstverk på vårsalongen som jag gillade, en stor skiftnyckel i någon slags textil applikationsteknik. Det var bara det att den där biten som reglerar skiftnyckelns ”gap” var tvärrandig och alltså inte hade någon fungerande gäng alls. Jag tror Gunnar fick huvudvärk av det, något som jag inte noterade alls, förrän han påpekade det. Den textila konstnärens kön förbigår jag med diskret tystnad.
Kan det vara så att du stör dig på framställningen av den förmodade svärmodern? Hon gör ju inte något sympatiskt intryck. Själva ordet svärmor tenderar ju att uppfattas som ett skällsord. Och svärmödrar är vi ju.
Ja, det är nog något med det där klichéartade som jag retar mig på. Och jag är osäker på om jag tycker det vore bättre eller sämre om bilden inte är manipulerad.
Uppdatering 1 februari
Tänk att de på Bookbeat läser din blogg!
Glädjande, eller hur? Men attans vad snarstuckna dom verkar!
Haha, här lever jag i både radioskugga och utan en enda affishreklam ! Visst, jag finns på sociala medier men ingen av dessa bilder har nått mitt hököga! I vilket sammanhang visades bröllopsfotot? Fadäsen med handen hade jag inte noterat, jag som aldrig ägnat mig åt att bättra på solbrännan! Men självklart vet jag om jag tänker efter att alla mörkhyade jag mött har vita handflator. Undrar om folk har hamnat i någon posttraumatisk mood i denna långa pandemi. Att man tappat all verklighetsförankring och börjar leta fel och brister både här och där?
Det där bröllopsfotot återkommer envist på framförallt Facebook och Instagram och alltid åtföljt av samma slags ”Hö-hö”- kommentarer. Tröttsamt!
Kanske jag också har hamnat i postpandemisk humörsvacka och letar fel och brister överallt? Tål att tänka på!
När det gäller solbränna så kommer ju den av solens strålning. Jag retar mig på reklambilder som gör reklam för svetsutrustning där en person har en svetshjälm på sig men håller i ett svetshantag utan att ha handskar på händerna. Det är en dålig reklam om de vänder sig till svetsare som ska köpa utrustning som de gör reklam för. Den strålning som uppstår vid svetsning är i stort sett det samma som att ha solen på nära avstånd. Strålningen är inte bra att få på kroppen. Det vet alla som kan något om svetsning. Brännblåsorna kommer fort. Däremot ska ni inte reta er på bilder där någon person sköter en ångmaskin som är i drift. De bär inte hörselskydd som många tror att de behöver då de ser en stor maskin som rör sig och då förutsätter vi lätt att det också bullrar i maskinens närhet. Så är det inte, ångmaskinen bara pyser på ett sätt och i en takt som stämmer överens med ens egna hjärtslag. Det kanske är därför som många är entusiaster och nördar för ångmaskiner, de är gamla men går i takt med människan.
Då är jag väldigt glad och tacksam att det finns folk som svetsar här i världen (försedda med behövliga skydd) så att jag slipper.
Men det där med ångmaskiner däremot. Låter ju väldigt poetiskt och lockande med en maskin som viskar lite ömt och håller jämn takt med ens hjärta. Mycket intressant, det måste ju vara därför som det finns gott om ångmaskinsnördar i världen!
Jag har inte sett bilden förut. När jag såg den hos dig var min första tanke att den är manipulerad. Ingenting passar ihop, olika klarhetsgrad, inga skuggor mer än nedanför mannens och den äldre damens näsor och kvinnans haka och de går inte åt samma håll.
Bra att du tar upp detta ämne.
Rolig text med funderingar också. Gillar inlägget.
Ha det bra!
Eller hur, min första tanke också: det här verkar inte vara äkta vara. Och det man sedan kan grubbla över är: Varför? Varför klipper man ihop olika personer till en så fördomsfull bild? Det deprimerande svaret är väl just det jag bevittnat i kommentarsfälten, nämligen att få klickar och kommentarer som fyller kommentarsfältet, som hånfulla kommentarer om denna despot till mamma och olika förslag om hennes etniska tillhörighet, föraktfulla kommentarer om denna fegis till äkta man och nedlåtande kommentarer om bruden som valt en sån mammagris. Bara onödigt och dumt det hela tycker jag. Och en bild av sociala medier när de är asociala.
Diskussionen här får mig att minnas en bildväv jag gjorde med en sol till vänster och en nymåne strax till höger om den. En vänlig man påpekade att solen satt på fel sida om månen.
Margaretha
Nu måste jag fundera lite … Även om det är ovanligt att man ser båda samtidigt kan det ju inträffa. Och båda rör sig, fast månen ser ut att röra sig mer, från jorden sett. Och kan väl befinna sig lite till höger eller vänster beroende på. Tanken svindlar och min stackars hjärna snurrar.
Jag tror att den vänliga mannen kanske hade en statisk uppfattning om universum?
Nej, herr Hellwig visste vad han talade om — månens skuggsida kan ju inte vätta mot solen.
Såklart! Nymåne står det ju klart och tydligt! Inte halvmåne, inte en måne i nedan.
Jag har just sett på tre program på TVplay, Jakten på castingbedragaren. Man blir mörkrädd hur lätt det är att bli manipulerad. Jag hade aldrig tyckt att fotot du visar varit roligt. Nu när jag blivit gammal är jag allergisk mot alla gräsliga karikatyrbilder på framför allt äldre kvinnor som finns på nätet.
Ingrid
Intressant program, låter det som, Jakten på castingbedragaren. Ska se om jag hittar det.
Visst är det irriterande det där fotot? Den som manipulerat fram det lyckas ju på något sätt håna alla tre på fotot.