Bored Panda heter en plats på nätet som presenterar ibland knäppa, ibland tänkvärda inslag. Jag kan inte riktigt bestämma mig till vilken kategori deras lilla konsthjälpreda hör.
Den har rubriken ”A Silly But Accurate Guide On How To Recognize Famous Painters By Their Art”.
Som till exempel att konstnären är den holländske 1400-talskonstnären van Eyck om många, såväl kvinnor som män, ser ut som Putin.
Och hur ska man veta om det är en Rembrandt man ser? Det är bara att hålla utkik efter hobbits, eftersom de är rätt vanligt förekommande på Rembrandts målningar.
Jag kom att tänka på den här lilla konstguiden när jag lyssnade på radioprogrammet ”Stil” häromdagen, där de som vanligt sakkunnigt och grundligt avhandlade veckans stilämne. Denna gång var det den italienska konstnären Michelangelo Merisi da Caravaggios stil. Det handlade både om hans livsstil och hans modellers framtoning på målningarna.
Bored Pandas konstguide konstaterar helt kort att man kan vara säker på att det är en Caravaggio om de avmålade modellerna är mörklockiga koögda unga män, som ser ut som kvinnor.
Radioprogrammet Stil koncentrerade sig i stället – som ofta – på kläderna. Caravaggios modeller har ofta en enkel vit skjorta, eller ett vitt skynke, som liksom halkar av här eller där.
Med detta vill jag egentligen bara säga att Stil är ett radioprogram som det är väl värt att lyssna på eftersom de lägger ner arbete på att hitta intressanta ämnen, som de också tar hand om på ett bra sätt.
Ska kolla i sommar, Zornmuseet en utställning som heter Från Manet till Gauguin.
Ser fram mot rapport! Om Gauguin hade Bored Panda inga tips, men du får väl hålla utkik efter vad som är Gauguin-typiskt.
Vilket roligt och givande inlägg.
Jag har sett Stil bland poddar, men aldrig lyssnat på det, trodde nog mer det handlade om mode. Bra info, ska lyssna i eftermiddag. Jag är alltid på jakt efter bra poddar.
Ha det bra!
Tack Lena! Ja, Stil är oväntat intressant. Mer kulturhistoria än mode och alltid spännande infallsvinklar.
Ja, innehållet i Stil är ofta intressant, men jag har svårt för alla konstiga röster – för att inte tala om betoningar, det låter som de berättar sagor för mindre vetande.
Margaretha
Jag håller med om att intonationen är lite svårlyssnad. Min teori är att Susanne Ljung (som pratar konstigast) har ett förflutet som flygvärdinna. Flygvärdinnor betonar vart femte ord, oavsett vad. En slags betonings-berg-och-dalbana som man lätt blir åksjuk av. Men jag förlåter henne, eftersom innehållet är lyssningsvärt.
Tycker nog att där finns fler än Susanne som är förfärliga att lyssna till. Men jag har hört henne tala utan manus några gånger, och då låter hon nästan normal – men jag är grinig, det finns många radioröster jag stänger av.
Margaretha
Rösten är nog det mest personliga vi har, så det är inte konstigt om man reagerar på hur folk låter. Jag menade inte att racka ner just på Susanne Ljung, mer än att hon har en mycket speciell intonation, som man dock vänjer sig vid med tiden. (Lustigt att hon talar annorlunda utan manus!) Övriga röster i just det programmet har jag inte noterat särskilt.
Så skönt att läsa! Har länge tyckt bra om programmets ämnen men inte om Ljungs betoningsspektakel. Står ofta inte ut ända in i kaklet…
Det är viktigt att vara ”rå” när man sätter folk vid mikrofonen. Andra exempel på ”mikrofonmissar” är vissa författare som envisas med att högläsa sina egna böcker. Blir ofta rätt misspinkat.
Är man rå blir det bättre. ;)
Det verkar dessvärre som om trenden är på väg åt andra hållet, dvs att en ”karakteristisk och personlig röst” premieras, exvis radions Torehammar och SVT:s Luuk. Tagga ner, vill man säga till dem. Ta inte så förbenat mycket PLATS! Fast det hjälper nog inte. Jag noterade att Luuk i en intervju berättade att det var många som hörde av sig om hans härjiga stil i På spåret, vilket han och övrig produktionsledning beslöt att strunta i. De förmodade att de flesta gillar det eftersom programmet hade så många tittare. Det föll dem tydligen inte in att det var många tittare trots Luuks skrikande.
Kan tänka mig att många av de typer vi talar om är posörer, eller med ett krångligare ord, exhibitionister.
Instämmer i ordern: Ta inte så förbenat mycket PLATS!
För länge sen blev jag helt bergtagen av röstens möjligheter. En ”röstvårdare” på SR läste en text på tio olika sätt. Han var nästan trollkarl. Man uppfattade texten på tio olika sätt. En text blev tio. Rent magiskt.
Jag kan ibland föredra en bra talsyntes, framför en alltför entusiastisk uppläsare, som liksom låter sin röst stå i vägen för texten. men en bra uppläsare däremot, slår ju allt annat. (Jo, jag inser att åsikterna går isär om vad som är en bra uppläsare!)
Det slog mig nu, efter en rejäl tankevurpa, att det är något kamelaktigt över Putin. Förlåt kamelerna!
Jag läste på lite om Caravaggio, verkar varit en lugn och sansad kille!
Det har du rätt i! Snäva näsborrar och liiiten haka!
Det var något Caravaggio-fan som försökte hävda det i Stil-programmet, att han var lugn och sansad, jämförelsevis. Efter alla hans bråk och skandaler och mord undrar man lite vad det var som fanset jämförde med.
Kejsar Nero kanske!?
He, he, någon sådan huligantyp, troligen.
Den kursen verkar vara på precis rätt nivå för mig. Nu sparade jag länken för nu är det ju miss-i-nassen och dags att sussa på söta örat. Så stort tack, lite lekfullt ska det vara
Du tittar förmodligen på Kontrapunkt? Jag älskar programmet, gillar frågesporter överlag, men dessa genier! Igår kunde jag Dan Andersson (haha född här i bygden) o Kristin Lavransdotter (fast det bara var en gissning). Men tavlorna och musiken är för mig helt omöjliga att svara på. Men jag lär mig lite varje gång…
Ja, Bored Panda får gärna fortsätta genom konsthistorien, tycker jag.
Kontrapunkt missade jag i förrgår, men ska titta ikapp idag, tänker jag. Givande program, även om det är glest mellan rätt svar för min del. Jag tar dock en och annan konstfråga, mest genom rena gissningar. Och visst lär man sig! Public service och folkbildning när det är som bäst!