Utsatt för utpressning

Jag hittade ett e-postmeddelande från mig själv i spam-korgen. Så här ser brevet ut i sammandrag:

”Jag hälsar dig! Jag har dåliga nyheter för dig. Jag hackade in i ditt operativsystem och fick full tillgång till ditt konto.  Jag tror att 4222 SEK är en mycket liten summa för min tystnad. /-/

Om jag inte får det angivna beloppet från dig kommer din enhet att blockeras och alla dina kontakter får ett foto med dina ”glädjeämnen”.  Var inte arg på mig, alla har sitt eget jobb. Farväl.”

Jag fingranskade avsändaradressen och den ser verkligen ut som min adress. Det är ju lite jobbigt om någon kan skicka meddelanden i mitt namn. Så jag konsulterade kunnigt folk som sa att det bara är att slänga. Bluff-mail.

Utpressningsbrevet hävdar att jag gjort pinsamma sökningar på webben. Då måste jag ju ändå kolla vad det är jag har tittat på den senaste tiden. Historiken visar sökningar på: järnhandel och gångjärnsriktare (balkongdörren är svårstängd), bandet ”The Congos” (dom är bra!), Gotlandsbåtarna (dags för en hösttur), Zygmund Bauman (som jag drömde om häromnatten och ville veta mer om), USA-podden (alltid lyssningsvärd), samt bibliotekets öppettider. Ser ju väldigt ospännande ut, men jag tröstar mig med att jag har ett liv utanför nätet också.

Sedan krånglade parkeringsappen. Betalningsproceduren för att parkera är numera lika komplicerad som att köpa en bostadsrätt. Och värre blev det när appen ändrades från den 1 oktober till det mest användarovänliga man kan tänka sig.

Jag vet mycket väl vad jag har för lösenord, men  parkeringssystemet känner inte igen det, så det var bara att leta upp en lugn vrå och gå igenom hela ritualen för att bli godkänd på nytt av parkerings-appen. Det intressanta är att de skickar meddelanden som är ännu sämre formulerade än utpressarbrevet. Och en utpressningssituation är det ju. Om jag inte betalar parkeringen blir det dyrt!

Det här inlägget postades i Att tolka, kaoskordinator, Planering och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

20 svar på Utsatt för utpressning

  1. Karin Eklund skriver:

    Jisses ja, de där utpressartyperna som tar sig ton nu och då, t.om då de ligger i spamkorgen. Jag har också fått sådana men med adressen från en av mina andra bloggvänner. Jag såg genast att det inte stämde men om man inte är observant är det lätt att klicka på länken. Undrar hur deras hjärnor ser ut, de som håller på med sånt här skräp.
    Nå, det är tydligen inte meningen att livet ska vara okomplicerat.
    Hoppas i alla fall att parkeringsappen inte får fnatt flera gånger.

    • Karin skriver:

      Säga vad man vill om livet, men långtråkigt blir det sällan!

      Parkeringsappen får fnatt hela tiden och det känns som om man genomför en större affär varje gång men betalar, med alla verifieringar och avstämningar som måste göras. Sa jag varje gång?

      • skogsgurra skriver:

        Detta. Plus Slusseneländet. Gör att mina besök i Huvudorten (i Östra Mälardalen) numera kan räknas i enheten ”decibesök/år”).
        Just nu är noteringen 0,5 dV/y (utrikiska, decivisits/year)

      • Karin skriver:

        Tänkte väl det. Men min respekt för ditt matematiska kunnande är för stor för att jag skulle protestera!

  2. Brorsdottern skriver:

    ”jag hälsar dig” känns väldigt dramatiskt och goggletranslateat. Släpvagnshandlarn fick ett väldigt goggletranslateat mail som började ”Bästa herr bordellmamma”. Ahaaaa, tänkte jag, är det därifrån kosingen kommer!!

    Han vinner en hå-vetes massa euro hela tiden också, bara att klicka på länken…

    • Karin skriver:

      Men VAD kan det ha stått i originalversionen. Undrar man ju.
      I mitt fall är det mest avlidna släktingar i olika utländer som efterlämnat varierande antal miljoner till mig.

      PS. Alltså jag menar ”bordellmamma”. Vad heter motsvarigheten på engelska månne? *kollar* Aha! ”Madame”! Korvspadet klarnar.

  3. Staffan skriver:

    Själv tröstar jag mig med att allt jag blir lurad på kompenseras – med råge – av alla plötsliga gåvor jag får på nätet från helt okända människor.

    För en tid sen fick jag mejl från Dolores Yimba i Uganda. Hon skrev att hennes mamma Rose plötsligt avlidit i cancer och efterlämnat 565 897 dollar, som hon testamenterat till mig. Snacka om givmildhet. Världen är full av altruister. Jag behövde bara fylla i några bankspecifikationer och nu sitter jag här och väntar på storkovan.

    Gungorna och karusellen!

    • Karin skriver:

      Nä, nä, stopp och belägg! Det är ju MIN släkting. Och illasinnade morbröder intrigerar för att göra henne arvlös. Bara jag kan hjälpa henne.

      Och så undrar jag om du såg nyheten härförleden om mannen i Nigeria som hittades död i en lägenhet full med pengar. Han hade förgäves försökt ge bort pengarna till olika västerlänningar, men ingen ville ta emot dem …

      • skogsgurra skriver:

        Allt för trovärdigheten.
        Det finns dom som insjuknar lägligt också. Av samma anledning.

      • Karin skriver:

        Det som förbryllar mig mest i det sjukdomsfallet är att det behövs upp till tio läkare samtidigt för att berätta hur presidenten mår. Och förstås hur sjukdomsförloppet ser ut. Fredag: ”Mår jättebra.” Lördag: ”Mår bra men ska kollas lite.” Söndag: ”Mår bra men mådde riktigt dåligt i fredags.” Måndag: ”Mår jättebra.”

  4. Fy, vad tråkigt när man får sådana mail. Dessutom på dålig svenska.
    Bra att du kollade upp.
    Jag har aldrig betalat för parkering med en app. Här i Wales har vi mest pengamaskiner. Och i nuvarande läge åker jag heller ingenstans där jag behöver betala för parkering.
    Sköt om dig!

    • Karin skriver:

      Jag tror att vi är ovanligt appifierade här i Sverige. Det händer att utländska turister står handfallna när de försöker göra rätt för sig när de parkerar. OM jag har gott om tid tar jag dem vid handen och leder dem till den vanligvis avlägsna parkeringsautomaten, där det åtminstone går att betala med kort. Om jag har bråttom betalar jag ett par timmar åt dem med appen och uppmanar dem att söka upp en betalstation för fortsatt parkering. Sedlar och mynt går överhuvudtaget inte att betala med längre. Känns lite konstigt!

  5. Paula skriver:

    Var kollar du aktiviteten, alltså ser var du surfat?
    Har inte fått något utpressningsmejl.-…ännu, men senast idag blev jag uppmanad att betala moms för ett utrikespaket (som jag förstås inte har beställt) Man kan bli galen för mindre, dessutom ringer minst 3 olika okända nummer varje dag, nummer jag inte hittar i tel.registret, alltså säljsamtal som jag inte vill ha o inte svarar på. Väldigt påfrestande tycker jag.
    Numera svarar jag aldrig i telefonen om det är ett för mig okänt nummer.

    • Karin skriver:

      Visst är det irriterande med alla dessa säljsamtal, bluffakturor och bedrägeriförsök! (Men mina barn har bett mig att inte vara elak mot telefonförsäljare, eftersom de har kompisar som haft sådana jobb och de vet hur pressade de är.)

      Om du vill kolla din sökhistorik (och använder Mac-dator) kan du hitta ”Historik” i raden längst upp. I alla fall om du har en söksida öppen. Klicka där så ser du vad du har på ditt samvete:)
      Där:
      historik

      • skogsgurra skriver:

        Det sägs att skillnaden mellan ett lyckligt äktenskap och ett mindre lyckligt är att veta hur man raderar historiken. Vad det egentligen betyder har jag ingen aaning om.

      • Karin skriver:

        Det kan det nog ligga en hel del i. Eller som det brukade stå i poesialbum och på en och annan broderad bonad förr i tiden:

        Lär dig livets stora gåta
        älska, glömma och förlåta

        Det där med ”gåta” har alltid stört mig lite; lärdom eller läxa, skulle ju passa bättre, men då rimmar det ju inte.

Kommentarer är stängda.