Gårdagens akvarell var nummer nittionio, av de hundra som jag planerat att måla i mitt en-om-dagen-projekt. Då är det alltså dags för akvarell nummer hundra, men den dröjer lite. Jag har en plan. Men den kanske är för svår. Jag hade tänkt måla en interiör. Gärna ett rum där solen skiner in genom fönstret och en stol, eller kanske ett litet bord kastar skuggor på brädgolvet. Alternativt – och det är ännu svårare – ett rum som man ser in i genom ett fönster, där det samtidigt finns lite speglingar av himmel och kanske lite grenar i glaset. Man ser alltså både in genom och speglingar i samma fönster, men speglingar upptill och insyn nertill. Krångligt? Jajamensan! Det är därför det inte blev någon akvarell idag. Ingen som jag kan visa upp, alltså. Den där planen kan ta ett tag att förverkliga. Det kanske blir en annan akvarell som nummer hundra, men det där med interiör vill jag inte släppa helt.
Nu får ni i stället nöja er med en bild på nittioåtta av målningarna (den nittinionde låg på tork när jag tog bilden). De är i storlek ungefär A3 och några A2 och jag har ingen aning om vad jag ska göra med dem.
Välkommen till en ganska stillsam blogg
Här bloggar jag då och då om det som faller mig in. Försöken att göra det regelbundet har jag givit upp, men ungefär en gång i veckan kan det bli. Eller var tionde dag. De senaste åren har det blivit en hel del om akvarellmåleri och det kommer det nog att bli även i fortsättningen.
Läsvärt på andras bloggar
- Äventyret framtiden 0
- Beskrivarblogg 0
- Den skrattande språkpolisen 0
- Embryo 0
- Eva Swedenmarks värld 0
- Frostflickan 0
- Kära blogg 0
- Lena i Wales 0
- Lövestam 0
- Nillas medelålderskrisfrågespalt 0
- Om livet runt alvaret 0
- På livets trassliga bastmatta 0
- Paulas pörte 0
- Professorns ultradrömmar 0
- Timmer och masonit 0
-
Som jag sagt tidigare: Välj översta bladet på bilden (ur ”båtresan”), komplettera med flera i samma stil och skriv en barnbok – på vinst och förlust. Genren är spretig; ingen vet vad som slår. Du sa i en tidigare kommentar att konkurrensen är stor. Men ingen frisk konstnär vad vad det konstiga ordet betyder. Vet man det inträder förlamningen.
Målandet är inga problem. Men att ge mig in i bokbranschen … Vad jag sett hittills förskräcker!
Jag tror att du kan ha en liten auktion här på sidan och sen skänka pengarna till nåt bra eller köpa glass för dom. Jag skulle lätt lägga bud på akvarell 79 och 98, mina två favoriter. Jag har redan två av dina på väggen och alla tycker de är så fina! Jag tycker alla är superfina så jag skulle kanske ruinera mig på en auktion, dum idé dum idé!
Annars skänk dom till nåt ställe där de kan glädja sjuka människor med medföljande historia om Fiskargubben. Jag tror också att Fiskargubben kan bli en liten fin bok och vem vet var deras resa slutar egentligen. Kanske t o m så att historien ska hänga på Fiskargubbens alldeles egna museum!! Ja, bra idé bra idé!
79 och 98, noterat!
Och den gråtande skepparn pryder sin plats i Pörtet. Tack!
Saknar signatur på den.
Äsch, signatur är sååå 1900-tal. men om du envisas så går det säkert att ordna.
Inget fel på nittonhundratalet. Du är själv född däri.
Gör en bok om fiskargubben!
Sen kan du väl ha nån utställning nånstans. Antingen till egna kassan eller donerad till något behövande.
Och blir det något över så kanske det finns nån institution som vill få nytt på väggarna.
Kom just på en grej idag, se kommentar längre ner!
Älskar dina bilder och dina texter – de gör mig glad varje dag, också när jag inte kommenterar. Och visst ska du göra något med alla dina fina akvareller – ställ ut, gör en bok, lägg dem bara inte på någon hylla!
Tack Margareta! På hyllorna är det rätt full, så nåt hittar jag på. Kanske ”promenadloppisen” i nästa kommentar.
Nu har jag fått fyra finfina förslag i ungefär samma riktning – tack för snälla och uppmuntrande kommentarer!
Idag dök det upp ytterligare en möjlighet som går lite åt samma håll: På somrarna hålls det kollektivt loppis i min hemby, sista söndagen i varje månad. Ett välkommet tillfälle att träffa folk och kanske rensa boden eller vinden. Eller kanske handla något trots att jag ålagt mig köpstopp i sådana sammanhang.
I år går det dock inte så bra att ordna den sortens arrangemang, som drar några hundra deltagare. Men då kom en snillrik person på att vi kör med ”Promenadloppis”. Var och en ställer ut det den vill sälja i närheten av hemmet och så vandrar intresserade spekulanter omkring och handlar. Enklare för den som säljer och lite motion för den som köper.
Jag skulle kunna tänka med att delta med hundra akvareller. Kanske några som kan tänka sig fiskarhustrun eller barnbarnet på sin vägg. Tål att tänka på …
Jag håller med brorsdottern ovan. Nr 98 är verkligen jättefin.
Tack! Den var rolig att måla, så det kanske är det som syns?
Behåll bokillustrationerna ett tag till. Låt dem inte förfaras på en loppis!
Då är det bara det där med boken som fattas, då:)