Och nu är det dags för målgång med akvarell nummer hundra! Hundragubbejubileum, liksom, men inte gubbar (jo, fiskargubben förstås!) utan akvareller.
Det blev inte riktigt som jag tänkt, men det hade jag kanske inte tänkt heller. Jag håller på med ett nytt slags motiv – interiörer – men det får ta sin tid. Idag blir det i stället ett försök att fånga något kring begreppet Källa. Och det har faktiskt med fiskargubben att göra.
När jag målade min gråtande fiskargubbe försökte jag ta reda på lite mer om målningens ursprung och hittade utöver Wikipedia-artiklar och några konstsidor en artikel i Bohuslänningen, både om vem konstnären är och vem fiskargubben var.
Idag fick jag en i intressant kommentar till det inlägget:
Fiskargubben är målad av Harry Haerendel och föreställer Dorus Rijkers (1847-1928). /-/ Det är en skröna att målningen föreställer en Karl Axel Rydberg. (Liknande skrönor finns även i Danmark och Norge, som gör gällande att porträttet föreställer en dansk respektive norsk fiskare.) Även om porträttet inte föreställer en fiskare från vår västkust, så tycker jag att målningen är en fin symbol för sjöfarten och fisket på Nordsjön. Mvh Erik
Lärorikt. Tankeväckande. Man kan aldrig kolla källorna tillräckligt noga och det är alltid värt en extra koll. Vilket innebär att akvarell nummer hundra på sitt sätt blir fiskargubberelaterad. Även om fiskargubben inte är någon fiskargubbe utan en känd och omtyckt nederländsk kapten.
I stället för någon av de interiörer jag kämpat och kämpar med får det helt enkelt bli en källa. Den kanske ser lite disig ut på ytan efter regnet (tack för det!) men tar man djupa tag i källan är den ren och klar.
Akvarell nummer 100!
HURRA! och Grattis.
Fin 100-årsbild, dimmorna lättar, lite oktoberkänsla.
Tack! Ja, kanske jag fantiserade lite om oktober när jag målade under en av årets varmaste dagar, precis innan det kom en störtskur!
Nä, inte 100-års, Hundradebild, är det så det heter? Eller 100-dagarsbild kanske.
Hundradebild är ett bra ord, så nu heter det så.
Grattis till målgången! Kanske kan kalla den målbild (målfoto går ju inte).
Mål-arbild!
Just precis!
Du har väl kontakt med en bra hjärnskrynklare? Du kommer nu att känna samma tomhet som man känner vid muck (Militär Utryckning Civila Kläder), när de två lägerveckorna tar slut och det är dags att riva lägret – eller skolavslutningens eftermiddag.
Mitt tips: Undvik psykologerna. De gör mera skada än nytta i såna fall. Jobba på i stället! Så kan vi se fram mot tvåhundrabild framåt oktober. Du säger ju själv att du tänkte oktober :)
Tack för omtanken! Jag mår bra.
TAR TAG i saker. Farmors cykel är under behandling, snart i mint condition! Ett och annat har liksom blivit liggande. Men visst ska färger och penslar fram alltsomoftast.
Då kan vi ta lilla Grodan då?
Ingen cykelfrakt?
Lilla Grodan blir bra!
PPF, dvs Post projekt feeling, känt fenomen i slöjdbranschen.
Same, same, men jag mår som sagt bra än så länge. Och alternativa projekt finns det gott om.
Jag kanske rentav ska ge mig lite semester? Någon som vet hur man gör då?
Halvår? Kan bli duurt. Är det inte extra skatt på sånt?
Halvårs semester? Nu tar du väl i. Jag tänkte mig kanske en halv vecka eller så.
Var nog inne på ursprungliga betydelse…
https://sv.wikipedia.org/wiki/Semester#Ursprunglig_betydelse
Mycket intressant och rörig etymologi för ordet semester. Hur kom vi på att använda det ordet för ledighet, när det ursprungligen betydde ”tjänstgöringsperiod”? Här behövs mer forskning. Mycket mer!
Ingen aning! Du är nog bättre på sånt, välkommen!
Men, ”i dessa tider”…
Hundra akvareller… Och nu bara tomhet! Färglöshet! Ett intet!
Nej, jag vill inte skrämma upp dig men jag förstår skådespelares skräck när pjäsen har spelats för sista gången. Då återstår bara vardag utan applåder, en väntan på…
Målningen skiljer sig från de tidigare jag sett av dig. Den är verkligen abstrakt. Påstår jag. Men det tycker kanske inte du. Ska bli spännande att se hur kursen blir framöver – för dig, inte för fiskargubben som helt avvek från det manus ”vi” var så eniga om… ;)
Fast nu var han ju inte ens fiskargubbe visar det sig, utan en nederländsk nationalhjälte, med rockstjärnestatus som fick en närmast kunglig begravning när han dog. Så det är klart att han avvek, på många sätt.
Strålande! Grattis! Vilken fantastisk prestation.
Nu är bara frågan var dina akvareller ska hängas för beskådande?
Tack Pysse! Ja det gick ju att ro i land så att säga. Nu tar annat vid, sånt som blivit lite uppskjutet. Men för säkerhets skull låter jag färger, penslar och papper ligga lättillgängligt.
För de hundra målningarna har jag till vidare hittat en tom hylla i ett skåp till.