Favorit i repris
Trevlig midsommarafton önskar jag alla och grattis till alla grodor som slipper känna sig som mobboffer denna midsommar.
Den lilla fina gröna grodan, som vi lärt känna som Kermit, dyker upp på allt fler ställen i Sverige, med början i Skåne. Den är ätlig, men jag tycker man ska avstå från att äta dem. Så här trivs den bäst, med lite gräs omkring sig och en damm att plaska i. Enligt grodinnehavare är den ett underhållande sällskap vid dammen i trädgården.
Fiskarfamiljen har jag för tillfället förlorat ur sikte. Men det är inget att oroa sig för, dom har det bra i sin båt och kommer nog att angöra en brygga innan kvällen.
Alternativ midsommarstångsdesign:
Jättefin groda!
Den får gärna hälsa på i plastplaskpoolen. Vi har sjövatten i – gratis är gott – eftersom det utmärkta grannskapet lät installera pumpstation med en kran på varje tomt och den faciliteten ingick i köpet när vi flyttade in.
Halvljummet sjövatten blir vårt midsommarfirande. Och om grodan skulle dyka upp så hoppas jag att Hyttis inte pussar på den. Jag tror att jag skulle stå mig slätt i den konkurrensen…
Vilken utmärkt grannsamverkan!
Grodregler: Inte äta gröna grodor och inte pussa dem heller. Bara beundra dem när de hoppar runt dammen och sjunger.
Fin groda, saknar min bruna växthusgroda (vanlig åkergroda) kallad Göran.
Den där majstången väcker en hel del frågor.
Ja, först såg jag inte ens att det faktiskt är en klassisk majstång. Men sedan insåg jag att den är en tidig Josef Frank-modell.
Gott ”utanmåsten förlängt veckoslut”
Det är det nog. Kan beundras i Tyskbo.
Detsamma!
Hos Smörjarn/Kraftverksägaren/Smeden/Whiskymannen?
Nej hos konstnären.
Grodan Göran kanske kommer tillbaka, Kicki. Tänk vilket glatt återseende det blir.
Glad midsommar till dig också Karin och alla andra också så klart.
Tack och jättemycket detsamma!