Jag lyssnade på Språket på P1 och det brukar få följdverkningar. Där diskuterades ordet ”fasta” och den förklaring vi lyssnare fick var att det har med ordet ”fast” att göra, alltså att man håller fast vid sitt löfte att låta bli att äta.
Nä, tänkte jag, det kan ju inte stämma. Så simpla samband är ovanliga inom etymologin. Så jag undersökte hur det förhåller sig. Det stämde! Mycket konstigt. Ordet ”fästning” är närbesläktat. Något ointaglig. Ett ställe för att skydda sig och där man har full koll på vad man släpper in.
Här är skärtorsdagens sista måltid, corona-anpassad, alla deltar via nätuppkoppling. Bilden visar ett möte via plattformen Zoom. Man ser max sex, sju deltagare samtidigt, sedan får man växla.
När jag ändå var i farten måste jag ju kolla upp lite annat. Apropå skärtorsdag kom jag att tänka på ”ren och skär” och det snarlika uttrycket ”rena rama”.
Ren och skär är ju begripligt, eftersom skär är ett gammalt ord för ren. Tänk skärseld. Och skärtorsdag, för att man då ska tvätta händerna extra noga … Eller fötterna kanske det var, som Jesus tvättade åt sina lärjungar. Men rama? Jo, det är ett fornnordiskt ord för stark och kraftig, kanske med lite kantring år något negativt.
Dagens akvarell är lite försenad, pga omedgörligt akvarellpapper, men det kommer nog förhoppningsvis att ordna sig innan dagen är slut.
Lite senare. Puh, vem kunde ana att denna dag skulle fyllas med så mycket dramatik? Nu har jag i alla fall fixat färg och papper. Jag fick tag i en bulvan, som la mina varor i en ihålig ek vid Mosebacke torg, eller kanske det var en parkbänk. Och eftersom jag tog bilen dit innebar operationen mindre fara för mina medmänniskor och mig själv än om jag tagit T-banan.
Sen gick internätet sönder litegrann, men hjälpsamma supportmänniskor på webbhotellet hjälpte mig med det. Därefter hörde bostadsrättsföreningen av sig och berättade att jag kunde få ett alldeles eget cykelgarage om jag ville. Vi inspekterade och det visade sig vara precis vad jag behöver. Så här mycket interaktion med omvärlden är jag verkligen inte van vid.
Och så var det akvarell nummer tjugotvå. Vad målar man på skärtorsdagen? Skärgård, såklart! Med rosa (skär) himmel dagen till ära.
Du får kanske börja göra ditt eget papper. Ett bra sätt att göra sig av med gamla protokoll. Och bra att måla på – om man får till det.
Margaretha
Det är just det … om man får till det. Det har hittills inte funkat så bra med mig och handgjort papper, inte ens när det varit av allra högsta (och dyraste) kvalitet. Men nu har jag tack vare hjälpsamma människor hos min hovleverantör kommit över ett litet lager av favvopappret. Det är inte så märkvärdigt, men ett papper som jag är van vid och som inte hittar på några överraskningar. Det räcker så bra med det som färgerna ställer till med!
Har du nånsin besökt pappersbruksmuséet i Frövi? Där kan man lära sig en hel del om papperstillverkning och det är ett av de utflykstmål vi lyckats besöka minst en gång per år. Kanske mest för att vi vill ha lite valuta för medlemsavgiften.
Mycket ofta (på årsbasis) arrangeras utställningar där olika aspekter på, och användning av papper visas. Ibland enstaka artister eller grupper och emellanåt tekniska aspekter på papper som sådant. Väl värt ett besök. Ta med malingsbogänget nästa gång. Det ligger inte mer än 40 – 50 km därifrån.
Där finns också den maskin, ”Dyngtvinnaren”, som flyttades från Påskallavik till Frövi för länge sedan och där visas allt i en helt öppen och lättbegriplig version. Från kyplåda och däckelremmar till kalander och pope.
Ack om dom kunde lära mig bli vän med lite olika pappersvarianter! Känns lite begränsat att bara klara av en sort. Kollar upp inför nästa Malingsbokurs. Om det nu blir något av i år.
Det där med däckelremmar till kalander låter mer åt hästtillbehörshållet. På ett ungefär i alla fall.
Men så spännande. En ihålig ek på Mosebacke…det känns som en helt annan värld, mycket roligare än den som handlar om att bara gå rakt in genom en affärsdörr och peka på vad man vill köpa. Vete gudarna vad Covid-19 för med sig. Kanske inte enbart negativa saker. Jag gillar det verkligen det där med ihåliga eken.
Och jag gillar också skärtorsdagsakvarellen!
Lycka till med papper och färger!
Glad Långfredag! (kan man säga så?)
Nej, ujuj – inte i toleranta och fördomsfria Sverige. Men lyder man (lite grann) under Finsk jurisdiktion och dessutom har självstyre så går det inte bara an. Det är till och med kommendabelt.
Jorå, det går alldeles utmärkt tycker jag. Så: Glad långfredag till er också!
Och visst är det skönt med medmänniskor som är påhittiga och hjälpsamma. ”Visst inget problem, det är klart att vi packar det du ska ha, och så ses vi på torget! Vi lägger prylarna någonstans så att vi inte kommer för nära varandra.” Och Swish, så var det hela fixat. Jag är övertygad om att Pettas-folket skulle göra likadant om det var någon stamkund som längtade efter någon läckerhet från ert bageri. Ni skulle hitta någon smart och smidig lösning även om den personen inte kunde komma och handla hos er.
Jättevacker skärgårdsbild!
Tack!