När jag försökte få till en målning av mitt Websterlexikon i går fick jag ta till gamla perspektivkunskaper från förr. Sånt man kämpade med på teckningslektionerna, som det hette då. Den här sortens upplägg, ni vet. Om taket hade varit platt hade det varit ett ganska bra porträtt av Webster. Minus fönster, förstås.
Hursomhelst, perspektivskissandet fick mig på hustankar. Jag har ju en hel del skisser från Gotland, förra sommaren. Vi brukar åka dit under påskveckan, men nu – ja nu kan man ju alltid måla lite Gotland i stället. Fast det blir inga hänförande landskap, inte hav eller kust, inte ens ruiner eller kyrkor, utan dasset och ladan.
Syrenbuskar är nog det svåraste man kan ta sig an. Den där lite för massiva grönskan på högerkanten är ännu mer massiv i verkligheten. Jag glesade ut buskaget lite på målningen.
Träden mellan uthusen är två olika träd. Ett som växer som en en, trots att det är ett lövträd och så står det ett lite spretigare bakom. Jag är så van att se dem så där. Men målningen hade onekligen blivit bättre om jag bara valt att måla ett av dem.
Och så har vi den där mystiska formationen längst upp till höger, där det blivit för blött och vattnet har ätit sig in i himlen. Blomning, kallas det, eller blomkål som engelsmännen säger, cauliflower. Det kan vara en bra effekt ibland. Men här är det mindre lyckat. Lösningen är förstås att skära bort en bit till höger, så blir jag av med både blomkål och en bit syrenmassiv.
Fast ladans nedre del är ju inte grå utan kalkstensfärgad. Och gräset är inte så där välklippt… Och dassdörren är svart. Och … Hej och hå, här kommer två!
Hänförande dass och hus blev det ju hur som helst.
Allt en sommardag då värmen dallrar eller hur?
Tack för Gotlandsperspektivet!
Precis! En riktigt varm dag mitt under sommaren.
Men sedan började jag fundera. Den där ladan, vägg i vägg med dasset. Den har ju en ljusare bas, typ gotländsk kalksten. Och det där gräset är sällan sådär välklippt just där. Det är mera äng. Och… och … och så målade jag dit lite rufsigare gräs. Och en ny målning med rätt grund på ladan. Men det blir sällan samma känsla när man målar ett motiv en andra gång. Kanske tredje, fjärde, eller så. Men andra blir ofta lite stelt. Men jag lägger ut det till beskådande ändå!
Så bra, jag var lite orolig för uthustaket men nu blev ju det också bra. Bra med breda dassdörrar, dom kan ju vara lite trånga ibland.
Ja, bodtaket blev lite skruttigt på första målningen, men det är ingen (större) fara i verkligheten (tror jag).
Jag gillar din tanke om att måla Gotland när du inte kommer dit – just nu.
När jag kommer in och möts av översta bilden blir jag glad. Platsen ser lockande ut. Självklart går det att både lägga till och dra ifrån. Om det inte är ett beställningsarbete till någon som vill ha det exakt som sanningen.
Lycka till med nästa utmaning.
Hälsningar från ett soligt Visby
Ja, det känns lite som det enda temat i mitt hundramålningarprojekt: jag målar mycket sånt som jag längtar efter, natur, barnbarn …
Beställningsarbete är det ju inte, mer att jag själv inte känner mig ”hemma” med fel färger osv. Och jag har ju tid att göra nya försök!
Beställningsarbete, nej det kan man väl inte säga att det är. En riktig gåramålare brukade ju vara noga med flaggstång och flaggan i topp alldeles oavsett om det var ”lagligt” (fanns flaggningsregler i almanackan, kanske fortfarande finns) eller ej. Och givetvis slog den friskt ut för vinden. Även om det verkade vindstilla i övrigt.
Kan man hoppas på en gåramålning inom snar framtid? Lite Jirlowskt stuk kanske. Om det går att få till med akvarell?
Tänk vad lycklig jag blev när jag som barn upptäckte att det fanns ett yrke som gåramålare! Det måste jag ju bli! Sen blev det allt vanligare med sådana där flygfoton av gårdarna och yrket försvann innan jag hann försöka mig på det.
Men det är klart att jag gärna tar mig an sådana uppdrag. Any time! eller i alla fall så snart jag blir utsläppt igen.
Du och dina målningar hamnar i min Gladbok – tycker mycket om dem och gillar motivspridningen – den lilla vita lappen i bokhyllan är närmast perfekt!
Tack Margareta! Motivspridning var ett trevligt ord (i stället för spretigt, utan linje, lealöst…)
Lappen är jag också lite nöjd med.