Jag har en karta uppsatt i min hall, strategiskt placerad mellan vardagsrum och kök, bredvid bokhyllan med kokböcker. Det är en vägledning till alla undanflykter som man kan ta till när man vill prokrastinera, dvs skjuta upp något man inte har lust att göra.
Där finns till exempel ”Napland”, för en liten tupplur och ”Sudden Urge to do Laundrey Valley”, där det plötsliga behovet att börja tvätta tillgodoses; där finns också dagdrömmarstranden, sociala mediaskogen och många fler platser att rymma till när man vill slippa göra något.
Nu har kartan fått en annan innebörd. Den är helt enkelt bra att kliva in i när det inte längre är aktuellt med de vanliga sysslor, som även fyller en pensionärs almanacka, som dagishämtning, stallet, kören, familjeträffar, kurser, styrelsemöten, gympapass, luncher med ex-kolleger … Allt det där är ju trevliga verksamheter, som man inte behöver någon prokastineringskarta för. När de försvinner ur vardagen tar prokrastineringssysslorna vid: det är plötsligt möjligt att damma böckerna i bokhyllan, skriva ett eller annat protokoll, städa bland alla mappar i datorn och laga de sedan länge utslitna kappfickorna. Tvättkorgen är ständigt tom.
”Lake of coffee breake” har blivit en välbesökt plats och jag är mycket hemtam i ”City of Closet Re-organisation.”
Mina krukväxter mår bättre än någonsin. Alla är omplanterade i nyskurade krukor. De får näringstillskott och de vattnas regelbundet. Kanske lite för ofta.
Det är som att en och annan krukväxt värjer sig lite:
”Tack, men nej tack! Det är bra, du vattnade mig ju faktiskt i morse, så jag klarar mig till i morgon. Eller rentav till i övermorgon.”
Jaha. Nähä. OK. Suck. Vad ska jag hitta på då? Jo, jag vet! Då målar jag av dig i stället. Ha!
Jag som ju inte gillar pelargoner, måste säga att den DÄR, den gillade jag skarpt!
Tack, vad kul – du kan få den! (Ingen fara, skoja ba’)
Pelargon är en av mina favoritblommor, den andra är gullviva den gula ”vanliga” sorten. Varning dock för att vattna pelargoner för ofta. Det gillar dom inte, de vill gärna ha ordentligt torrt runt rötterna någon dag. Som ett extremt exempel på en pelargon som kunde ha platsat i ”The Petrified Forrest” kan jag nämna den pelargon som vi döpte till ”Lagersbergarn”. Vi bodde en tid i en lägenhet i Lagersberg, Eskilstuna, men då vi ofta och ibland ganska länge vistades i Granbergsdal blev det dåligt med bevattningen av våra krukväxter. De dog de flesta efter ett tag men inte Lagersbergarn. Den stod där likadan som den alltid gjort, sköt inga nya skott förstås och såg med tiden ut som om den var konstgjord. Jag vill minnas att vi aldrig vågade vattna den. Hur skulle den då reagera efter så många månader? Den fick följa med i flytten till Lundemo i Ärla socken men dog på grund av miljöombytet.
Åh, jag tror jag har några släktingar till Lagersbergarn i Tvåbo! de överlever och överlever, ibland flera månaders ensamhet, vanvård och torka. Vill du ha?
Jag gillar pelargoner för att de kan blir så erbarmligt skruttiga, men sedan kan man med lite omsorg, ans och puts få dem att bli alldeles prunkande. Tack för övervattningsvarningen. Jag tror det var det som den här blomman försökte förmedla till mig. Det KÄNDES att den inte ville ha mer vatten.
Härligt och roligt inlägg! Känner igen allt på kartan. Jag bor för närvarande i the City of closet reorganization. Kanske i morgon? Men då måste det ju vara lika soligt som idag så jag kan hänga ut kläder till vädring. Korsordslösning och patiensspel på datorn kunde ha varit med på min prokrastineringskarta. Underbar pelargonakvarell.
Ingrid
Tak Ingrid! Det finns många trevliga platser på den där kartan! Och nu kan man ägna sig åt dem precis så mycket man vill.
Om du skulle råka ha någon pelargon därhemma kanske du ska testa att måla av den? Den här är mitt första försök och det visade sig lustigt nog vara mycket lättare än till exempel tulpaner.
Den kartan skulle jag behöva gå efter lite ordentligt, jag har faktiskt blivit väldigt stressad av att ha så mycket tid! Jag kan inte skylla på möten och konserter och annat för att ha lov att skjuta upp alla påbörjade handarbeten och textilexperiment.
Ja ta en rundtur, för sjutton! Många fina ställen att slå sig ner på.
Härligt inlägg, vacker blomma, intressant karta – känner igen det mesta
Visst är det mycket igenkänning där! Den kom upp på min vägg när jag hade ett större skrivprojekt. på gång Jag tror det är då man är särskilt benägen att prokrastinera.
Vill minnas att du var lokal prokrastineringsmästare vid något tillfälle. Eller om det var världsmästare? Måste ha varit rätt så länge sedan.
Tävlar du inte längre i den grenen?
Världsmästare var det faktiskt. Eller … OK, bronsmedalj, kanske. Här kan man läsa om den bravaden.
Det är nog egentligen mest när man har något uppdrag, som att skriva en artikel eller så, som man behöver ta till prokrastineringen för att bygga upp tillräckligt mycket press. Just nu kan man ju lalla runt i prokratineringslandskapet precis hur mycket som helst. Om man då lägger till en dagens bräda (eller akvarell) blir det någorlunda balans. Fast et vore ju kul att kunna träffa lite folk också.
Kul karta! Man har ju en inre dylik (fast lista) med ställen för prokrastinering, så kul att se en i pränt. Min fick tillagd en gammal plats: trädgården. Det börjar bli ordning i rabatterna och jag har till och med satt lite frön!
Galet projekt att måla en akvarell varje dag …en paintstrike! Jag jobbar på att få till en runstrike, 6 dagar avklarade hittills.
Pelargonen var bedårande!
Helt galet projekt, ja. Men hittills har det gått bra (som han sa som ramlade från nittonde våningen, när han passerade den åttonde …).
Runstrike låter bra. Jag tror jag ska lägga till något sådant till mitt dagliga schema. Bikestrike, kanske?
Pelargoner är mycket medgörliga modeller, visade det sig. Plättlätt!
Vacker målning igen!
Skrev i en kommentar till ett tidigare inlägg (som är så långt tillbaka att du kanske inte ser den) att jag tycker du ska ha en utställning när corontänen är över! Det skulle jag uppskatta mycket.
Själv känner jag märkligt nog inte av några lugna stunder. Har påsklov, men dagarna fylls snabbt med saker jag vill göra, och jag hinner omöjligt med allt. Kanske blir det skillnad när jag går i pension (om ca sju år) men det vette fan …
Tack!
Kanske ett bra tecken ändå, att du har fullt upp? Men du ska nog inte räkna med att det blir annorlunda när du går i pension. Det har jag inte märkt något av. Men nu, när det är corontän som gäller, har det faktiskt blivit lite luftigare i schemat. Alla mina mer storstilade projektplaner stupar på att det inte går att åka till byggvaruhuset eller järnhandeln som jag brukar.
Upptäckte just dina tidigare kommentarer, som jag svarat på så gott jag kan. (Utställning känns lite jobbigt, faktiskt.)
Jättefin pelargon Karin! Jag envisas med att odla mängder av dem men hinner inte sköta om dem som jag borde. Ser fram emot dagar när jag kan skura krukorna.
Tack Dieva! Ja, det verkar som om det ska till en coronakarantän för att man ska hinna fram till den sortens finlir. Jag hade fått in sorgmyggor bland krukväxterna och även om jag tror att just pelargoner klarar i stort sett allt, ville jag inte riskera att myggorna skulle finnas kvar och ge sig på klenare sorter. Det verkar ha funkat med min totalsanering.