Så här års återsamlas man för det mesta i sina basläger och habitat, efter sommarutflykter åt olika håll. En vanlig fråga när man återses i början av september är: ”Och hur har sommaren varit?”
Ofta anpassar man ju svaret lite efter person och situation och i år har jag blivit bra på att välja svarstyp rätt omgående. När det är knappt om tid blir det: ”Lite blandat, Dalarna, Gotland och stan; barn, barnbarn och akvarell. Och du?”
Om det finns tid för följdfrågor och diskussion blir det: ”Ganska otursförföljd. Trasig fot, tillskrynklad bil, avbiten halv kindtand och – som final på sommaren – en vattenläcka i nya lägenheten.” (Ja, jag har flyttat igen, denna gång till Skarpnäck.) Så nu ska jag evakueras under den tid som det tar att riva kök och badrum, torka och återställa. Tre-fyra månader säger byggfirman.
Synd, för jag stortrivs i nya lyan. Gång och cykelavstånd till barn och barnbarn. Sju minuter med cykel till en finfin badplats. Nära till Nackareservatet, Orhem, Söderbysjön och andra trevliga platser. Två minuter till tunnelbanan. Trevlig gård. Alldeles lugnt och tyst om nätterna.
Så här såg det ut vid Lilla Flatenbadet häromkvällen.
Nu drar reparationerna i lägenheten i gång nästa vecka. Bilen är redan på sjukhus och blir klar nästa onsdag. Tanden är hoplappad. Foten är röntgad och en tå är bruten, men inga mellanfotsben. Det får bli lite sjukgymnastik och bra skor framöver.
Och ni då? Hur har sommaren varit?
Jag beundrar ditt positiva humör.
En tå är bruten, men det kunde ju ha varit mycket värre,
bilen är snart lappad och tanden är det redan.
Ett vattenläckage på det till…ja, vem har sagt att livet är tråkigt?
Inte det minsta tråkigt är det.
Min sommar?
Lite jobb bara, lite väl trött ibland och ett öga som ser lite grann halvt om halvt.
Inget att nojsa om. Allt reder sig på något sätt.
Väntar på ögonläkartid, svamp finns det i skogen och solen skiner mellan regnskurarna.
Ha det bra på andra sidan pölen.
Hoppas att du får bo någorlunda trevligt i väntan på din egen bostad.
Eller hur? Det kunde varit så mycket värre och jag tänker ofta i sådana här sammanhang på att vi ändå har rätt välfungerande samhällen. Och dessutom möter jag vänlighet och omtanke överallt, på bilfirman, på försäkringsbolaget, hos tandläkaren, hos byggfirman, hos doktorn… Det enda som inte alls fungerade var det första stället dit jag fick remiss för fotröntgen. Inget, absolut INGET fungerade, men då gick jag till ett annat ställe med min remiss och där tog hela proceduren en kvart.
Den tillfälliga lya som jag inkvarteras i är stor och trevlig och ligger centralt på Södermalm, så det går verkligen ingen nöd på mig!
Ja, allt reder sig på något sätt och jag hoppas du kan vila ikapp, få nya krafter genom dina skogsvandringar och att du får bra hjälp med ditt öga! (Själv är jag numera ganska skarpsynt efter ögonoperationer på båda ögonen).
”På andra sidan pölen”
Det väckte lite funderingar. Min första tanke var förstås att det handlar om en utvandrare till det stora landet i väster. Men ”svamp finns i skogen” (underförstått att plocka) tycker jag inte stämmer.
Det finns ju många pölar. Tillfälliga och lite mera permanenta, som Mälaren. Då skulle ju exempelvis Köping i västra Mälardalen passa in på Skarpnäck i östra Mälardalen. Ja, kanske det. Men det blir liksom lite fånigt, Västerås passar ju också, eller Strängnäs. Eller någon liten by som kan heta Fläckebyggeboda eller Övre västra Byggeboda. Eller nåt sånt.
Finns det ett bättre svar?
Många pölar är’e. Ta och titta in hos Pettas-Karin, så klarnar det nog.
Möjligen måste du läsa några inlägg bakåt för att få hela bilden, men det är bara trevligt!
Jaha? Hade det stått Pettas-Karin så hade jag fattat direkt!
En som otåligt väntat att mysteriet skulle lösas.
Lite avundas jag din centrala lya och gångavstånd till barnbarnen. Men det är nog också allt, vattenskada, trasig tand, fot och bil är bara tråkigt.
Min sommar har bestått av lin, från sådd till spinnande, och lite flängande runt om i landet och arbetsläger hos kompisar.
Nu kan det få bli höst så jag får sätta mig vid spinnrocken, men först ska jag bråka mm.
Bråka? Tänkte jag först. Du är ju inte så bråkig av dig, men så insåg jag att det handlar om lin. Bråka på!
Och så undrar jag vad du använder för dator, skrivskiva eller telefon för dina kommentarer behöver numera ”godkännas”, vilket annars bara gäller sprillans nya kommantatorer.
S(k)äkta, men alla kan ju inte ha samma röta som lillasyster.
Kan man bli godkänd på den här bloggen? Generellt godkännande skulle vara smutt. Hur ansöker man?
Du är kvalitetsgranskad och såväl typgodkänd som individuellt okejad. Det gäller även Kicki, men mitt bloggprogram verkar misstro någon av hennes Mimor.
Känner mig kränkt, häcklad rent av! Men om det är så noga att skilja agnarna från vetet (vettet?) så ska jag inte bråka.
Hälsar jag från samma gamla dator som jag haft i flera år.
Mystiskt! Vi får se om det funkar bättre nu när jag hivat ut precis allt från mitt gamla bajs-Tele2-konto, som är kopplat till bloggen. Någon oförståndig person hade skickat så tunga dokument till den adressen att det inte ens gick att slänga något. (Så där som brevlådan på landet kan vara när det är så igenproppat att man inte får upp någonting alls.) Så jag eldade upp skiten: arkiv, utkast, inkommet, skickat, rubbet! Och då lossnade det! Ditt senaste meddelande slank igenom hur lätt som helst.
Annars får jag väl ansöka om visum igen
Livet är onekligen fyllt av överraskningar, tand känner jag igen från min sommar också, fötterna har fungerat som de ska, bilen också (inte min, fd makens) och veterligt inga vattenläckor. Tack för att du kom till boksläppet igår, uppskattat! Manus och vad därtill hör är nog det mesta min sommar har handlat om. Kram på dig
Ser ut som en riktigt bra sommar för dig! Slutredigering av din viktiga bok, bra mottagande av den och så en riktigt meningsfylld release på det! Jag har börjat läsa och gillar mixen, tonen och inte minst modet! Så bra – grattis igen!
Den här sommaren har jag varit hemma nästan hela tiden. Och det har varit så skönt. Dagarna har puttrat på i sakta mak, och det har varit vilsamt.
Förra sommaren var däremot väldigt tuff på det privata planet; livet går verkligen upp och ner…
Ja, upp och ner går det, men så finns också de där mer vilsamma sträckorna då man kan njuta av färden. Så skönt när det kan vara så ett tag, särskilt om man inte är så förtjust i berg-och-dalbanor. Jag såg tunnelbanereklam (glömt för vad) som frågade: ”Vill du ha mer dramatik i ditt liv?” Verkligen inte! tänkte jag och hastade vidare.
Ja, där håller jag verkligen med. I alla år har det varit ett riv och ett slit. Utryckningar år alla håll och vid alla tider på dygnet. Nu har det bara varit lite Östergötland och Fagersta. Men mest har det varit en kontemplativ lantjunkartillvaro och pyssel med Köpingen (den lilla spakfräsen som oväntat och högst överraskande kom i huset när vi åkte hem från vårt möte i Malingsbo).
Vilsamt och till och med lite harmoniskt. Rekommenderas.
En oväntad, högst överraskande, men välkommen tillökning … Det låter nåt det.
Man skulle nästan kunna tro att det handlar om något annat än en fiffig maskin.
Njae. I vår ålder…
Hela historien finns här (med färgbilder):
https://www.maskinisten.net/viewtopic.php?f=95&t=316966
Vilken fining – förstår din förtjusning!
Instämmer, hajar nada men tror att det är som att få en ny spinnrock ungefär.
Exakt! Lite tyngre bara.
Verkligen inte jag heller, ha ha! Herregud.
Två övernattningar i södra 08 har det blivit, om senaste helgen får räknas in i sommaren.
Inte alls så mycket bad som man kan tycka att en sommar ska innehålla, men det beror på dålig synkronisering av väder och möjlighet.
En tur västerupp också, vilket inte alls brukar ske.
Mycket sybingo och det är kul. En hel del stickning också.
Slutomdömet är ”bra”.
Skulle nog höja till minst ”mycket bra”. Inga brutna kroppsdelar, inget trasigt i övrigt, inga bränder och inga översvämningar, ingen skrynklig bil … Kanske till och med ”toppen”!
Personligen har jag inte drabbats av bränder, men det har brunnit på fel ställe på olika platser runt om mig i sommar. Så helt oberörd av det är jag inte.
Dock inga skrynkliga bilar eller brutna skelettdelar. Tänk, det trodde jag gick på normalkontot.
Allt blir inte som man tänkt sig, skönt att du är så positiv, trots allt.
Jobbigt med renovering, men det blir nog fint när det är klart!
En fördel (hoppas jag i alla fall…) är att det sker med hjälp av en totalentreprenad som bostadsrättsföreningen har ramavtal med. Känns lite tryggare så.
Så käckt att svara på det sättet du gör. Jag hamnar så gott som alltid i att jag trots träning och idogt intalande åt mig själv att svara fort och ge tillbaks frågan i en slags allmän hyfs istället för mina utbroderingar.
Händelserik sommar för dig må jag säga av alla de slag, drabbat men positiv med fin humor och distans
Min sommar har varit fin, måste tvärt sluta nu hihi …
Jamen det är ju så trevligt med dina broderier, så brodera på, du.
Vad fint att sommaren varit fin, om än lite hemlig!