Jag var hemma i Horndal på nationaldagen och gick förstås ner till Bruksparken för att vara med på nationaldagsfirandet.
Det var musik och körsång, som det ska vara och folkdräkter av olika slag, mest Bysockens-dräkten, förstås, eftersom Horndal hör till By socken, men jag skymtade också något västafrikanskt i vimlet.
Årets högtidstal hölls av en person som presenterades som mjölkbonde från Fornby. Och här inser jag hur lätt det är att fångas av sina fördomar. Inte tänkte jag mig att en mjölkbonde från Fornby skulle se ut såhär:
Kajsa Petersson heter hon och bilden gör henne inte riktigt rättvisa, men det är den enda jag har.
Denna kloka unga kvinna talade om hur Sverige blivit så framgångsrikt tack våra naturtillgångar och tack vare alla smarta innovativa personer som förstått att använda dem väl, inte minst tack vare olika grupper av invandrare genom århundradena.
Och så berättade hon hur det kunde vara när hon varit utomlands och ville veta namnet på en blomma eller annan växt. Hennes fråga möttes vanligtvis av ett förvånat: ”Ska man veta sånt?” Hon talade om vår närhet till naturen, om vårt behov av naturen och hur det bidragit till att ge oss en roll internationellt när det gäller klimatfrågorna. Ett väldigt bra tal!
Och så var det utdelning av By Sockengilles kulturstipendium som gick till Elin Öman. Hon har varit en av de ledande artisterna i Horndalsrevyn, hon sjunger och dansar och spelar revy. Vi hade kanske tänkt att hon skulle sjunga något när hon tackade för utmärkelsen, men det gjorde hon inte. I stället valde hon – helt genialt, tycker jag – att läsa en dikt som hon snappat upp i familjen. Jag vet inte vem som skrivit den, men accepterar gärna hennes tolkning att det är en bekräftelse på att vi alla delar samma villkor…
FISEN
Fisen, en gas som kommer från magar
i historien spårad till urminnes dagar
Det är bevisat utav de visa
att det var Adam och Eva som började fisa
Ja, så fes Moses, Noak och Abel
man fes i Judéen, Gallileen och Babel
Man fes i krig och fredliga tider
Man fes i kojor och pyramider
Man fiser i frack och trasiga kläder
man fiser i solsken och dåligt väder
Man fiser om morgonen, middan och kvällen
man fiser och luktar och lyssnar till smällen
Den fis som man släpper kan stundom skänka
ett vemod som hos en barnlös änka
Men ofta till glädje för stunden den verkar
i byxor och kjolar, kalsonger och särkar
Ibland är den yr och sval som vindpusten
ibland liksom vågornas brus emot kusten
ibland likt ett prassel av buskar och grenar
ibland likt ett jordskred av klippor och stenar
Ja, så har det fisits i alla de åren
om sommaren, hösten, om vintern och våren
Ja, så har det fisits i alla de länder
och även fisits vid havens stränder
Ja, så må vi fisa tills världsaltet brinner
Ja människan må fisa så mycket hon hinner
Med aktning jag säger den man vill jag prisa
som byter dödssucken sin mot att fisa.
Jag säger bara: Heja Horndal!
Tack och lov att det finns någon som hyllar fisen också med att läsa en dikt om den.
Den hör ju till oss alla! Den har vi gemensamt.
En mycket vackert klädd bonde!
Verkligen på tiden att fisen hyllas på nationaldagen!
Och visst är bonden snygg och snyggt klädd dessutom.
Tänk, någonstans, någon gång har jag läst Fisen-dikten förut. Men jag har absolut ingen aning om var eller när, och verkligen inte heller någon aning om vem det kan vara som har skaldat den. Underbart mänsklig är den i alla händelser!
Och oooh vad jag gillar den där prickiga kjolen (det är väl en kjol), en sån skulle jag vilja ha.
Jag gillar den där fisdikten för trots sin enkla uppbyggnad är den ju rätt elegant. Vore intressant att veta om det finns en upphovsman, eller eventuellt -kvinna.
Mycket snygg kjol, ja.
Fisen är kirurgens bäste vän! Standardfrågan till patienter som opererats i buken har alltid varit: Har det gått några gaser? Ibland kan inte patienten ge säkert besked men rumsgrannen kanske kan! Tar det lång tid innan fisandet kommer igång blir kirurgen orolig att det blivit komplikationer.
DET var en ny och intressant aspekt på fisens betydelse!
Tack för mitt livs första fisdikt! Underbar – och gott att se att du skriver och är hemma igen. Skön sommar, i Horndal eller annorstädes.
Tack Margareta! Hoppas du får en fin sommar också!
Doktorinnan W-strand i Karlskoga stod i Jacobssons manufaktur och sa:
”Det är farligt att hålla sig, det har Knut sagt”, varpå en redig fis eller snarare
något mera lätthört följde.
Jag kan tänka mig att det blev ett bevingat uttryck i Karlskogatrakten!
Tänkte på det att man bara har ett enda namn på alla olika svampar. Har jag i alla fall hört. Ja, vi är nog det mest naturälskande folk som finns i världen!
Fisdikten har jag sparat till efterkommande.
Kram från Ingrid
Ja det har du rätt i! Svamp, säger man rätt och slätt på de flesta håll och vill det sig riktigt väl kan man rentav skilja på champinjon och kantarell. Och tryffel förstås. Men sedan är det nog stopp, för de flesta.
Funderar på att lära mig fisdikten utantill, som partytrick…
Kram tillbaks och trevlig midsommar!
Jag hojtar med, så vi blir en liten kör; ”Heja Horndal” Vad roligt för Elin! Horndal är en liten pärla i världen!
Jag är ju uppväxt med ett väldigt livligt kulturutbud, med en blandning av amatörer och proffs. Horndalsrevyn, körerna, livligt musicerande (men för mig funkade det inget vidare med pianospelandet), amatörteater, målarcirkeln som fick stöd och lärare från Otte Skölds målarskola i Stockholm, mm. Jag trodde det var så det var överallt, men har i efterhand insett att det nog var ovanligt mycket trevligheter att ta för sig av. Veckans höjdpunkt var dock biomatinéerna på söndagarna, med efterföljande killspaning vid korvkiosken.
”Fisen” är skriven av Stig Söderkvist till någon av de tidiga revyerna.
Men är det sant? Så bra att vi fick en upphovsman till detta fina epos! Mångbegåvade Stig!