Tillit är Annas förslag till veckotema denna vecka. Detta fina behändiga ord, som bygger både förhållanden och samhällen och som har sin alldeles egna klang på svenska. Tror jag i alla fall. Tillit på engelska blir trust eller confidence. Men det skulle jag översätta tillbaka till svenska med förtroende. Tillit är på något sätt mer förtröstansfullt. När jag letar vidare i olika språk hittar jag spanskans ”confianza” för förtroende och tillförsikt. Men bildat på samma stam finns också ””confiade” som betyder lättrogen.
Det kanske är där någonstans man ska fånga in betydelsen av ”tillit”. Man litar på någon eller något och i bästa fall fungerar det. I värsta fall innebär det att man varit för lättrogen och blir besviken.
Men hellre ett liv som innebär att man blir besviken ibland, än ett som består av ständig misstänksamhet, tänker jag. Och hittills har det fungerat någorlunda bra.
Som vuxen har man ett ansvar att förmedla känslan av tillit vidare. När ett litet barn trevar efter ens hand är det ju inte bara handen det handlar om utan om – ja om hela livet. Eller i alla fall att sätta en grundton för hur man ska förhålla sig till världen.
Jag tänker i sådana lägen ibland på en amerikansk barnpsykolog som hade teorier om människans olika åldrar. För de första två åren satte han tillit som den viktiga faktorn. Det nyfödda barnet, liksom ettåringen och tvååringen måste kunna lita på sina vuxna människor. Sedan kan man sätta igång och testa gränser och trotsa och så. Men under de första åren är tillit det viktigaste, för att det sedan ska vara lätt att tro på framtiden och det samhälle man ingår i.
Här är alla veckotemabloggare. Ny i gänget är Paula. Välkommen! Anki har lovat ta hand om februaritemat (om ingen annan redan har paxat för det): Anna Ankis tankar Jordgubbar och bubbel Livsrummet Musikanta Pettaskarin Tove Olberg olgakatt Min natur Paula Pensionären på ön Vonnevardag
Ja det är ju så rätt att tidiga barnaåren är den period då tillit liksom är självklart. Babyn tar ju för givet att den får mat, blöjbyten, ömhet etc utan att veta om vad det kallas. Och går man djupare in på det så är det kanske snarare ett ”egoistiskt” behov och överlevnadsinstikt som babyn ger uttryck för. Intressant du tog upp olika språkbetydelse av tillit samt vad den amerikanska barpsykologen uttalande.
Kram och ha en fortsatt fin måndag.
Jag tror att Erik H. Erikson, som lanserade det där med tillit som grundläggande för de första två åren, var inne på samma tankar som senare blivit teorier om anknytning. Nu kan jag inte särskilt mycket om Eriksons teorier, men jag gillar tanken att olika aspekter präglar olika åldrar. (Han har dock en del ålderdomliga föreställningar om manligt och kvinnligt är jag rädd.) Hursomhelst, uppåt pensionsåldern är det integritet och vishet som gäller. Nåväl… får väl jobba på det där med vishet lite.
Tillit är ett spännande ord, roligt att läsa om dina översättningar fram och tillbaka. Palindrom har ju betydelsen löpa fram och åter ”typ” och tillit råkar ju vara ett av di dära palindromisarna. Tillit är väl inte det man först och främst vågar banka i sina småttingar i dagsläge tyvärr. Även om man tycker det värderingsmässigt; att tillit är viktig som grund. Tillit och försiktighet i par kanske? Nä, nu har jag snart gjort ett eget inlägg om fenomenet i kommentaren här! Får jag hänvisa läsare hit kanske? :-) Jag har ju bara hunnit fram till vintervilan jag!
Men jag som är sån språknörd har aldrig funderat på vad ordet palindrom betyder! Vad det är fick man ju lära sig i skolan en gång, men inte vad det BETYDER. Nu inspirerade du mig till att kolla och jag ser att det är bildat av grekiskans pali(n) ”återigen” och dromos ”lopp”. Kul!
Önska dig etymologisk ordbok i julklapp Karin! Roligaste boken man kan ha som språknörd! Jag har förlagt min och bara MÅSTE skaffa en ny…
Jag gav mig själv Hellquists etymologiska ordbok när jag pluggade nordiska språk en gång i tiden. Den står sig bra och finns dessutom på nätet numera, tack vare projekt Runeberg. Men du har rätt i att man alltid behöver fler etymologiböcker. Tips?
Skrev Karin och vår tillitslian blev tydlig …
Att svinga sig i språkliga lianer som du brukar göra kräver verkligen tillit till språket!
Palindrom, skrev någon såg jag. Nästan lite magiskt över det hela. Som räknade man in en extra stark betydelse. Tillit låter ju fint i sig självt också.
Visst är det ett ovanligt trevligt litet ord med stor betydelse. Och nu när jag kollar på palindrom hittar jag dels detta: ”Mus rev inuits öra, sa röst i universum” dels information om att det finns genetiska palindrom. DNA-sekvenser som går att läsa från båda hållen, liksom. Tror jag.
Usaldus (tonvikt på första stavelsen, u uttalas i estniskan som o) är det estniska ordet för tillit/förtroende.
Låter rätt förtroendefullt det också, tycker jag!
Tillit? Inflammation (it/itis) i till? Vad är till? ;)
Till är… till exempel också kassakista (i alla fall på engelska). Så inflammation i kassan – det kan ju inte vara något annat än inflation!
Hej, och tack för hälsningen, grunnar redan på nästa rubrik…
När du berättar om det lilla barnet slår det mig att det ju finns en period i babyns liv när bara mamma duger, varken pappa eller vänner eller mor- farföräldrar duger, bara mamma! Minns det trots att det är mer än fyrtio år sen…
Bristen på tillit till människor kan göra att hela livet blir fel, fel värderingar, fel handlingar, förvirring och hat.
Önskar dig en skön tisdag, här skiner solen
Ja, så var det ju, en gång: ”Mamma!” Men idag ser jag unga föräldrar som delat föräldraskapet så att man ofta hör: ”Pappa!” Huvudsaken det finns någon att känna tillit till, annars kan det – som du skriver – gå ganska galet.
Fint och tänkvärt inlägg om tillit!
Ingrid
Tack Ingrid!
Fint skrivet Karin, tillit är ett av mina favoritord i vårt språk. Grunden till alla relationer. I kärlek som i vänskap.
Ja, och i hela samhällsbygget!
Mycket att tänka över. Och bra förklaringar av ordet. Svårt att beskriva, men betydelsefullt.
Viktigt och fint litet ord!