När jag skrev om mitt akvarellande senast, var det någon som läste det som akvarell-landet och det kan man verkligen kalla det. När man sitter med färger, papper, penslar och vatten försvinner resten av världen; det händer lätt att timmarna går och man ska bara försöka en grej till… och en till. Och om man gör så här i stället… Eller testar med den här bakgrunden…
Jag vill inte påstå att det går framåt med mitt målande, för det går i rakt motsatt riktning mot vad jag tänkt mig. Men jag börjar acceptera att det är den väg jag måste ta. Så nu blir det noggranna, detaljrika, lite för fotografiska målningar ett tag. Sedan ska jag så småningom kunna måla lite friare, hoppas jag.
Här är trappan upp till ateljén där jag går en akvarellkurs på tisdagsförmiddagarna. 
Och här. Ledstång eller inte ledstång, det är frågan. Man kan ju göra lite som man vill när man målar.
Ibland är det kompisar som fyller år eller ska grattas av annan anledning och det är välkomna tillfällen att få måla en blomma eller fler. Höstanemoner, till exempel. Och alla höstlöv som vill bli porträtterade. Lite ironiskt att jag faktiskt försökte plocka bort ett höstlöv från bordet. Inte ska det ligga här och skräpa, tänkte jag, innan jag insåg att det inte var lövet, utan den målade varianten. Apropå det där med alltför fotografiskt. 
Ett sommarminne som blev en födelsedagshälsning häromdagen. Det gäller att ha skissblocket med sig i alla lägen, för annars blir det svårt att återskapa en sådan här ljus julikväll då ytterdörren står på glänt. 
Här är hemläxan till i morgon. Om jag hinner ska jag försöka göra en ”slarvigare” version också.
Det blir bäst när du inte duttar.
Helt enig. Men dit är det tydligen en låååång väg.
Så med andra ord: Hur vet du det – jag är ju inte där än!
Just så, hur veta?
Åh! Vackert!
Tack!
Akvarell-landet som du befinner dig i visar att du håller på åt ett håll tills du ändrar kursen åt det andra hållet. Skapandet är en process som troligen innebär att hjärnan behöver tid till att skicka ut till händerna det som föreställningsvärlden – och det önskade resultatet ger .Men oj var kom alla dessa ord ifrån :-)
Måla på du , bilden av fönstret och trappan med ledstång och näst sist bilden är talande och går att gå in i … ljuvliga!
Hälsningar från hon i Akryl-landet som irrar runt i abstraktionens värld :-)
Hej Akryllandet! Det är svårt, ju, det där akryllandet. Man måste bestämma sig, färgen torkar, det är bara att hänga med… I Akvarellandet är det ungefär likadant. Bortsett från att det är svårt att ändra sig…
Mycket snyggt. :)
Man tackar!
Fn kan jag se dina bilder i två olika färgskalor beroende på vilket öga jag betraktar dem med …… Kall skala respektive varm. Vet inte vilken som är bäst men det kan vi ju lämna därhän. Om en vecka ska det bara bli den kallare.
Samma här, på torsdag blir det ny lins och den gamla gulnade byt ut.
Så från fredagen kommer du att se verkligheten i ett kallare ljus. Är det verkligen vad vi behöver i dessa tider?
Ja valet mellan en tätnande gul dimma och kallare ljus är inte så svårt. Men det var rätt fint med gulfilter ett tag.
Det funkade alltså med operationen, Monica, tolkar jag det som. Vad skönt!
Man kan ju ta in bilderna i ”Bilder” och lägga på eller ta bort gulfilter för att se hur det blir med olika ögon. Det måste jag testa!
Jag gillar ditt trapphus, med eller utan ledstång. Den utan är nog finast ändå. Lars Lerin målar ju nästan fotografiskt. Folk gillar det, jag med. Duttar gör han inte.
En får tacke!
Det där med Lerin är lurigt. Det SER fotografiskt ut, men så kollar man lite till och ser att det är en blandning av exakthet och mycket frihet.
Tycker mycket om ditt nuvarande akvarelland!
Tack Margareta! Jag lovar att landskapet kommer att förändras mycket långsamt! Knappt märkbart…
Duttande eller inte … kan bara säga att jag gillar dina fotografiska akvareller – bra jobbat!
All uppmuntran mottages med största tacksamhet!
Jag river ner alla tavlor vi har på väggarna och lägger dem bakom soffan för jag vill ha dina hängande här istället. Bra jobbat är bara förnamnet!
Men kära nån vad jag ställer till det!
Hoppas verkligen kunna komma till Åland och måla nåt fint i era hemtrakter och skulle du sen vilja hänga upp målningen på väggen bleve jag ju jätteglad!
Är det nån som har koll på vem som tar hand om november?
Noll koll här. Du kanske?
Ok ….? Återkommer inom kort.
Såhär förslagsvis:
5 nov Ögon
12 nov Fiber
19 nov Sits
26 nov Grått
Så bra! Det sprider vi i morgon när vi kommenterar ev lördagsbloggares – mittåt, veckans temabloggares – inlägg.
Underbara akvareller! Lyckliga dig, som målar så fint. Jag har försökt, men det blir inte bra.
Du få gärna lägga till mig, Pensionären på ön, som deltagare i Veckans rubrik. Jag är med på tåget även om jag inte är så flitig och skriver varje vecka. Hälsningar Birgitta
Tack! Jag har också försökt och det har inte blivit så bra. Nästan varje sommar har jag plockat fram akvarellfärgerna, bara för att konstatera att resultatet blir mer än pinsamt. Men den här gången tänkte jag att det nog bara är att envisas och vara lite mer uthållig. Och så småningom blir det ändå lite bättre.
Kul att du hänger med på temaskrivandet. Jag lägger till dig i listan.