Jotack, jag kämpar på. Målet är att komma bort från det där alltför fotografiska och måla lite friare, mer akvarelligt. Dit är det en lååång väg och det kanske är så att jag måste gå via verklighetsliknande målningar för att komma dit. Inga jämförelser alls, verkligen inte, men nog är det den vägen många konstnärer vandrat.
Så jag börjar acceptera att jag är inne i en hyperrealistisk lärofas. Såhär.
Och såhär.
Jättefina bägge två, speciellt det övre motivet! Jag tror jag förstår vad du menar. Jag brukar lägga in foton av motiv i en powerpoint presentation och sen mixtra runt lite med färgskalorna och filtren för att få en idé om hur motivet kan upplösas lite och handla mer om färg och ljusfält och strukturer och mindre om själva motivet när jag ska måla en akvarell av det. Kanske kan vara en idé…
Ja, kanske… Eller också kan man kisa lite. Bäst blir det och lättast är det om man kan göra skisser i verkligheten – utomhus. Det är som om pennspetsen är bäst på att utforska motivet. Mycket bättre än kameran Men då verkar alla tro att det är någon slags offentlig föreställning och flockas kring skissblocket. Varvid jag får akut ritkramp. Men det vore kanske en idé att testa, det där med att mixtra runt lite… Tack för tips!
Realistisk ja, jag trodde först att den nedre bilden var ett foto.
Skulle det ju inte vara, nej. Men kolla lite på söders höjder. Där har jag bara lyft bort lite färg här och där och vips har vi både belysta plåttak och annat!
Men oj oj oj! Imponerad är bara förnamnet! Själv kan jag bara rita gubbar och färglägga, men det är roligt det med. Skeppet är helt fantastiskt, hoppas den där arga inte kommer och säger nåt annat!
Den där arga verkar ha tagit långledigt, så jag vågar visa upp lite vad som helst just nu!
Och att färglägga gubbar är skitkul!
Fantastiskt så skicklig du är Karin! Jag är imponerad och applåderar så du borde höra klappandet över havet om du går ut på din balkong och ställer örat mot det här hållet!
Jag förstår precis vad du menar med friheten i måleriet, akvarellandet!
Läste först akvarell-landet :) Men i och för sig så är det ju ett akvarell-land, akvarellandet.
Japp, jag tror jag hörde applåderna – eller också vad det en av dessa hackmaskiner som bit för bit knackar ner Slussen. Men tack och bock i alla fall! Varma hälsningar från Akvarell-landet!
Ja men den där realistiska fasen har allt sin charm! Jag gillar bilderna. Nu undrar jag om du har ett inlägg om hur man ska tänka när man hänger tavlor? Jag måste hänga om här hemma, man slår huvudet i tavlorna när man sätter sig i nysoffan. På mina väggar hänger allt från reklamplanscher till träskulpturkonst och däremellan barnens alster. Allt ska upp.
Well, sister, you have come to the right place! Jag är en framstående teoretiker när det gäller tavelhängning. Det kan man verkligen inte tro om man ser hur vi har det här hemma! (Vi lever efter principen att skomakarns kärring och smedens häst har de sämsta skorna.) Jag gillar följande hängningsidéer:
1. Många tavlor, mm, på en vägg som bildar liksom ett pussel, där ytterkanterna är jämna. Det kan vara stora och små, avlånga på höjden och bredden, fyrkantiga, olika sorters, men tillsammans blir det nåt som hänger ihop. Den sortens hängning passar jättebra för udda grejer (en snygg barkbit eller järnskrot, en kufisk mask, en gipsrelief osv.), men gärna med lite ”riktiga” tavlor här och där för att stadga upp det hela.
2. En ensam tavla på en vägg. Behöver inte vara stor, men gärna lite omtyckt.
3. ”Traditionell hängning” i rad, där underkanten linjerar. Vid behov kan man sätta två tavlor över varann om granntavlan är stor.
Ja, mer sofistikerad än så blir jag nog inte:-)
PS. Glömde ju det viktigaste:
4. Man kan leta upp finurliga ställen att hänga saker, i trappen, på toa, ovanför dörren osv. Gärna lite tematiskt, som på Naturhistoriska riksmuseet, där det sitter några vackra miniglasmontrar på väggen på toa vid den geologiska avdelningen, med gallstenar och njurstenar i.
Tar upp applåden som pettas satte i gång- nu kommer en från uppifrån stora sjön …
Det fria akvarelliska i Akvarell-landet kontra det fotografiska – allt i skaparens och sedan i betraktarens öga.
Så har jag taget del av din hängningsording – du milde så den slog an …. egentligen fick min tanke att beskriva med bilder min tavelvägg sig en rejäl skjuts … i synnerhet punkt ett gör sig gällande. Hyperrealistisk lärofas jo men visst och bra!
Tack Tove!
Nu har jag kompletterat hängningstipsen för jag glömde det viktigaste, nämligen alla dessa vrår och bortglömda ytor som kan livas upp med konstverk av olika slag.
:-) Jag med har just gjort likadan – gäller tavlor men har blivit sugen på skulpturer o. dyl – men var? Taket är helt rent…
Taket är den perfekta platsen för skulpturer. Om takhöjden tillåter, i alla fall!
Underbart fina akvareller – när blir det vernissage och var! Du är ju en fena på att måla vatten! Den övre bilden påminner lite om amerikanen som jag just har glömt vad han heter. Han som målar ensamma hus på prärien.
Ingrid
Tack Ingrid! Om du menar Hopper blir jag väldigt smickrad!
Helt makalöst vackra akvareller!
Tack Eva! Jag jobbar på…
Fantastiskt fina tavlor du gjort – jag blir imponerad och glad! Roligt att du jobbar på att utveckla ditt målande – ska bli spännande att få se flera alster.
Tack Margareta! Det är kul att ”återerövra” sånt man kunnat en gång. Jag har tagit fram färgerna då och då under åren, men gett upp efter ett försök, eftersom jag tyckt att jag helt glömt hur man gör. Men den här gången tänkte jag att har jag kunnat måla någorlunda en gång i tiden ska jag väl kunna lära mig det igen. Så, jag kämpar vidare… Och då är det ju extra roligt med uppmuntrande tillrop!