Designade av Sven-Erik Juhlin
Fräscha plastmuggar och plastkanna.
Plasten kom till Sverige just när vi var i färd med att omvandlas till världens modernaste land. Och fort gick det!
Ut med trasmattor och blommiga porslinskoppar – in med plast. Hygieniskt och modernt.
Och progressivt. Det var liksom bakåtsträvande och mossigt att tycka att plast var vulgärt. Föga anade vi då… Nu har plasten blivit ett globalt problem, inte minst i haven. Tillsammans med utfiskning och temperaturhöjning innebär det ett hot mot livet i havet, och därmed också för livet på land. Här finns en skildring av vad som pågår under ytan. Det är mycket på grund av girighet och slarv som det blir så här illa. Om bara alla tog sitt ansvar, om förpackningsindustrin var lite mer miljömedveten.
Om världens alla öldrickande semesterseglare slutade slänga plasten som håller ihop burkarna i vattnet, om de stora kryssningsfartygen kunde sluta att dumpa allt avfall i haven. Om vi alla kunde se oss om lite extra så att vi är säkra på att det inte ligger några plastpåsar och skräpar efter oss i naturen efter picknicken på stranden eller i parken.
När jag efter fyrtio år återvände till välkända platser i östra Kenya var allt sig likt, nästan. Samma rektangulära swahilihus med palmbladstak, samma små stånd längs vägkanten med papaya, mango och bananer. Men det hade tillkommit ett nytt inslag. Längs vägarna och på bygatorna låg något som såg ut som smutsiga snödrivor. Det var sådana där tunna prassliga plastpåsar som går sönder så lätt att det inte är någon idé att spara dem och återbruka. Så de slängs. Nu är det förbud mot sådana på gång i många länder och det är nog en bra idé.
Mitt förhållande till plast är Olgakatts sista veckotema för september. Tack för bra teman! I oktober tar Pettas-Karin över och här är hennes förslag till teman i oktober: Ju fler kockar… Katten på bordet, Idyll, Löften, I väntans tider.
Ja, du bekriver våra tankar i en svunnen tid så bra. Plast var något fantastsikt! Och så lite vi egentligen visste.
Jag älskar mitt gamla, vackra porslin och använder det dagligen!
Ha det bra!
Ja plasten stod verkligen för mycket mer än att bara vara ett billigt och praktiskt material. Men vissa porslinskvalitéer är oöverträffade. Vi har långlivade, lättskötta, vackra porslinstallrikar från 1800-talet som är i dagligt bruk. Det skulle knappast några plasttallrikar klara.
Så’na där röda muggar har jag, men jag har aldrig gillat dem – de är inte goda att dricka ur. Men jag lovar att inte slänga dem, kan ju ställa penslar i dem, eller lägga alla prylar som jag inte vet vad jag ska göra av, i dem.
Margaretha
Bra att du inte slänger! Det där är morgondagens – eller rentav dagens? – antikviteter!
Syntetisk inlägg med en praktisk infallsvinkel …
Ack o ve du tunga värld
om jag vore mera lärd
sa gumman …
Ack ja, om man det vore!
Det är ju såna muggar som Pysse och hennes bröder har i headern på hennes blogg.
Jamen kolla http://pysseliten.blogspot.se/! Det har du ju alldeles rätt i. Jag undrar om hon vet att de designats av en klasskamrat till brorsan, aka Skogsgurra.
Jaaa! Vi hade olika färger, praktiskt på utflykt när man drack saft i omgångar. Kannan var brun. I utflykts- och friluftssammanhang är plast fortfarande mycket användbart. Det väger inget. Men visst är det rätt att ta bort plast. Det finns alldeles för mycket. Naturen och djuren lider av den.
Ni är så supersöta med era plastmuggar med morgonchokladen(?) i! Designade, som sagt, av Skogsgurras klasskamrat Sven-Erik Juhlin, som också finns representerad på Museum of Modern Art i NY med några saker i plast. Tyvärr har jag glömt vad. Skålar? Och en kanna?
En nåd att stilla bedja om är att INGEN skulle kasta sitt skräp på fel ställe! Allt borde sorteras och i möjligaste mån återvinnas. Att det finns kommuner utan sopsortering i detta land är skandalöst! Värst tycks storstäder vara, varken Malmö eller Stockholm verkar ha kommit på idén ännu. I vår kommun, som är urkass på mycket annat, har vi sorterat i decennier och just nu pågår omläggning till ännu fler fraktioner. Hela vår by har alla tunnor framställda för att man ska byta ut dem. Det gräsligt ut just nu men jag hoppas de kommer snart och byter! Vi ska få två nya tunnor med fyra fack i varje. Det kommer vi att klara galant.
Ja, storstäderna verkar vara värst och det kanske beror på att det finns fler privata hyresvärdar som kan gadda ihop sig. För det blir ju lite dyrt (om än engångskostnader) att bygga om soprum och fixa för sopsortering. Men om man jobbar lite funkar det på någorlunda nivå. Såpass att man kan sova gott om natten. Men det kräver lite extra jobb och jag är inte helt säker på att alla gammaldagsa glödlampor fått den begravning de borde ha fått…
Ja jag hörde häromdagen att svågern i Stockholm har sopnedkast! De trodde jag var förbjudna sen typ trettio år.
Vi har såna där stora svarta åbäken: två med fyra fack i vardera, plus batterilåda att hänga på. Jättebra. Utom när det blir larver i komposten om sommaren.
Kanske att de förhatliga återvinningsstationerna kan försvinna när alla måste gå över till dem. Det är så himla skräpigt runt åvs. Tacka vet jag kommunens rationella station.
Sopnedkastet som gud glömde:-) Det är väldigt ovanligt här i stan. I vårt trapphus är de plomberade, fast bara ner till bottenvåningen. Där kan man slänga allt i ett vanligt gammaldags sopnedkast! Jag tror att plomberingen beror på att det ofta blev stopp i nedkastet någonstans halvvägs. Men vi har i alla fall seprat glas- och papperssläng+grovsopsläng i källaren.
På landet däremot är det välordnat och sopslängningskapaciteten är lite i överkant för ett tvåpersonershushåll, så det är tur att det kommer lite folk ibland och fyller upp våra två jättelika ”vanliga” sopkärl, samt två nästan lika stora matavfallskärl. I de jättestora gröna vet jag inte riktigt vad man ska slänga, mer än möjligen dammsugarpåsar.
I Eskilstuna har de löst sopsorteringen på ett lite annorlunda sätt beroende
på hur/var du bor. Villaägarna har en grön tunna som de slänger allt utom
trädgårdsavfall i samma tunna. Däremot så har de färgsortering som består
av påsar som har olika färg.
När påsarna sedan kommer till Lilla Nyby så sorterats påsarna automatiskt
efter färg så att rätt påse hamnar på rätt ställe.
För hyreshus så skiljer det sig lite grand från en hyresvärd/bostadsrättsförening
till en annan. Vissa har ett större antal olika tunnor för olika typer av avfall
medan andra har ett färre antal tunnor.
Dessutom har vi sedan förra sommaren två återvinningscentraler då
ReTuna öppnades.
Tidigare så hade vi bara Lilla Nyby som ligger söder om stan och
alla som bodde i norra delen av kommunen tvingades därmed
åka genom hela stan för att slänga sina grovsopor. Det var inte så
värst miljövänligt.
Sopnedkastens avskaffande beror nog inte enbart på sortering av sopor utan
även på allmän arbetsmiljö för fastighetsskötarna. Framförallt på vintern
kan det nog vara knepigt att baxa ut stora tunga kärl från källaren ut/upp
till markplan.
Jag tänker mig att detta måste vara ett väldigt spännande område att vidareutveckla, för varför skulle annars maffian i Neapel ha valt att koncentrera sig just på sophantering. Återvinningsstationerna är ofta väldigt trevliga ställen med kunnig personal och när de nu på sina håll också börjar se till att man kan ställa sånt som andra kanske vill ha på åtkomliga ställen börjar det ju bli riktigt kul. Fattas bara ett fik också!
ReTuna har café/restaurang.
http://www.retuna.se/sidor/caf%c3%a9restaurang
Det är ju helt lysande! Hoppas stan marknadsför det som ett besöksmål. Soptippsturism! Allvarligt, det låter ju som ett väldigt intressant ställe.
Vi svenskar ser oss som jordens ordentligaste folk. Och så borde också resten av klotets människor leva. Men man vet inte.
Som jag ser det är vi bra på att ta hand om skräpet vi slänger. Alltså vi slänger det i sorteringen.
Eller är också det en svensk ordentlighetskonstrukton?
Ha en fin fredagväll!
Jag tror att vi ligger lite sämre till om man räknar på totalen. Dvs att vi köper så himla mycket att det blir väldigt mycket att slänga. Vi köper (till exempel) 13 kilo nya kläder per år, per person. 13 kilo! Och vi återvinner väldigt lite. Eftersom det köps för mycket slängs det också väldigt mycket för mycket.
Detsamma till Hjo-folk och vovve!
Angående mänschan: Jag har läst GP, som refererar till Dalarnas tidning. https://www.gp.se/nyheter/schyman-avf%C3%A4rdar-folk-fr%C3%A5n-landet-som-mindre-vetande-1.3807507
Det var som sjutton. Grundlig källkritik. Verkar som någon gjort en logisk kullerbytta där. För även om genusvetartätheten torde vara lägre på vischan än till exempel på Södermalm i Stockholm innebär det inte att man upphört tänka på vischan. Det gör det faktiskt inte.
Jag får lite ont i hjärtat när jag ser den där hemska bilden på sköldpaddan, våran Benny liknar där typen av sköldpadda, en gul-örad liten figur som bor här hemma, övergiven av fyra hussar och mattar som överlämnat honom i morsans vård och morsans omvårdnad (undertecknad) är nog tyvärr inte den bästa. Plasten är verkligen på gott och ont men att plastpåsar är ett otyg kan nog alla skriva under på. Några tygkassar kan verkligen göra skillnad om många gör den lilla förändringen! Ha en fin helg Karin!
Åh, du måste se till att Benny inte får se den där bilden! Och jag är övertygad om att han får en kärleksfull omvårdnad av sin nya matte!
Jag är ju så gammal att jag kommer ihåg när den första illaluktande produkten kom till Sverige. Och när plastpåsarna var så dyra att man var tvungen att diska dem och hänga upp dem till tork. Själv använder jag nästan aldrig plastkassar när jag handlar utom de rejäla kassar som man kan återanvända hur många gånger som helst. Men det skulle nog vara jobbigt om man inte fick använda plast till förvaring av mat t.ex. Men jag tror inte det dröjer så länge förrän man begränsar användningen av plast och då får man väl rätta sig efter det då. Och ta fram den gamla ostkupan.
Ingrid
Ja, det kommer jag ihåg! Vi tvättade också plastpåsarna och återanvände dem. DET vore kanske lösningen, att lägga skyhög plastskatt på påsarna så att man inte slänger dem hursomhelst? Praktiska matlådor i plast borde ju kunna få finnas. Dom slänger man ju (förhoppningsvis!) inte i havet. Det är all den där förpackningslasten som ställer till det tror jag.
Ja förpackningsplast är ett problem fast väldigt hygieniskt.
Jag skulle nog inte vilja köpa kött eller fisk förpackat i tyg eller papper vilket
gör att det måste hittas något alternativ till där.
Det finns ju plast som görs av vegetabiliska stärkelser från till exempel
potatis, majs eller sockerrör. Jag vet dock hur miljö(o)vänliga de är
jämfört med vanligt petroleumbaserad plast.
Det finns nog hyfsade alternativ, fast troligen lite dyrare. När vi handlar fisk eller kött får vi den i nåt slags blank papper, vaxat, liksom. Jag vet inte hur fort det förmultnar, men jag gissar att det återgår till naturen snabbare än plasten. Och majsplasten lär brytas ner någorlunda snabbt.