Snart i mål – jag tänkte mig att Arga akvarellisten ska få tio chanser. Idag är det moln. Problemen med moln är många. De ser ju ofta rätt osannolika ut. Och när de ser ut som små fina vita lamm på himlen är de inte särskilt intressanta att måla av. Men det lönar sig nog att studera molnen ordentligt när man ska måla även om de rör sig under tiden.
– Detta, säger Arga akvarellisten när jag visar en molnmålning, är ett hopplöst fall! Man ska aldrig, aldrig ”öva sig” på dåliga akvarellpapper. Det ska vara ett ordentligt papper som håller fukten längre. Roligare och bättre helt enkelt. Det syns att det är ett billigt papper. 
– Hur då?
– Färgen torkar för fort. Det går inte att låta den sprida sig långsamt eller rinna och bilda slöjefekter. Dessutom blir det ojämnt och buckligt och det bildas pölar där man inte vill ha dem. Men bortsett från den usla papperskvalitén är det ju inte omöjligt att en himmel ser ut sådär med olika sorters moln samtidigt på himlen. Både diffusa och mer distinkta. Och ofta är färgen just åt det lilaaktiga hållet.
– Men den där ljusa speglingen i vattnet borde ha haft motsvarande ljus i himlen; det har den inte. Skogspartierna är urtråkiga. Beskär, så kanske det blir bättre! Passa i så fall på att ta bort det där konstiga grönrandiga partiet till höger i vattnet.
Jag testar med att ta bort lite tråkskog och ändrar formatet till stående. Kanske skulle ha med lite mer av himlen till vänster? Fast det hjälper ju inte mot att det är ett billigt papper.
Och eftersom kvalitén är dålig är det ingen idé att måla på baksidan heller. Med bra akvarellpapper är det annars lösningen. När man misslyckats med en målning är det bara att försöka igen på baksidan. Ofta går det mycket lättare efter som pappret redan är förstört. Då kopplar man av och det blir ofta bättre resultat än när man har alltför mycket respekt för det ”fina” pappret. På ett billigt papper är man på något sätt friare, men å andra sidan är det mera svårjobbat, så det jämnar liksom ut sig; det blir halvbra i båda fallen. Lösningen är nog jobba på att inte vara så himla respektfull inför ett riktigt bra och väl förberett papper.
PS. OM man vill måla ulliga vita moln någon gång så funkar det bäst om man först målar himlen i den eller de färg man vill ha och så tar man lite hushållspapper och gör en tuss som man trycker mot himlen. Simsalabim, ett moln!
Ack, bara två lektioner … tillsägelser … reflexioner … bara två avsnitt kvar.
Jag finner så stort behag i den här serien! En viktig tanke väckt av det hela är som följer:
Det är bra att veta när ens alster inte fungerar och/eller inte blir som det var tänkt. Men det är också bra att veta när den inre kritikern — den som skulle kunna få en att aldrig tycka att någonting färdigt eller värt att presentera för andra, oavsett genre och oavsett nivå, från glad amatör till fullblodsproffs — alltså, när det är dags att täppa till truten på den där gapiga typen och vara nöjd.
Jag gissar att inte ens Zorn var helt belåten med sitt vatten egentligen. Inte om man hade frågat honom just där och då, när han målade det. Eller med sina moln!
P.S. Det sista molnet, vitt mot blå himmel med gyllne ljus i högerkanten … det är ju absolut ett moln! Fantastiskt!
Vad kul att du gillar’t! Jag tycker nog själv att jag gör väldigt illustrativa och lärorika misstag. Oavsett vad jag gör. Man skulle kunna tro att jag är skolad i kulturrevolutionens Kina, för jag gillar verkligen att nagelfara mina egna alster, bild eller text. Det hände emellanåt på de gemensamma textgenomgångarna på en av mina tidigare arbetsplatser att jag utbrast: ”Stopp och belägg! Sådär kan det ju inte stå.” Förvånade kolleger kunde då påpeka att det ju var jag som skrivit just den texten. Desto större anledning att se till att rätta till den, tyckte jag.
Ska prova hushallspapper.
Väldigt användbart på alla möjliga slags ytor – en slätstruken buske, en tråkig åker och som sagt för att göra moln. En vanlig tvättsvamp, funkar också fint!
Det kanske funkar med hushållspapper även i akryl – jag ska pröva. Efter dina inlägg är jag absolut säker på att jag aldrig någonsin kommer att börja måla akvarell. SÅ jobbigt!!! Jag tycker du är alldeles för kritisk i den här målningen, underbara färger och vem bryr sig om inte himlen speglar sig exakt i vattnet som den ska? Har du glömt den konstnärliga friheten?
Ingrid
Men vad hände med mitt svar på din kommentar? Det bara försvann. Såhär tror jag att jag skrev: Akvarell är inte alls svårt egentligen, men det har så otroligt många möjligheter. Och man lär sig lite varje dag när man håller på.
Men inte är jag självkritisk. Jag ser, som sagt, bara utvecklingspotentialen i det jag gör!
Jag skulle vilja lära mig mer om papper och tänk om man nu, med kunskap om nya material, skulle kunna arbeta mer med papprets och färgens egenskaper i kombination.
Åh, papper! Jag skulle så klart skrivit om papper också! En hel vetenskap och orsaken till rätt så hetsiga diskussioner akvarellister emellan. Arches, säger någon. Saunders, säger en annan. Nej, nej, kvider en tredje, Fabriano är det enda som funkar. Så där håller det på. Och nu ska jag pröva Lessebo för första gången! Ska bli spännande.
Ska kolla med pappa, han vet massor om papper! Jag har ett stort reklamtryck för Pappers gruppen på väggen hemma. Lessebo känner jag till, men vet tyvärr inget om själva pappret.