För ett par månader sedan skrev jag längtansfullt om möjligheten att gå en kurs för den duktiga akvarellisten Björn Bernström. Och nyss dök det upp en välkommen möjlighet att göra det! Så nu har jag gått ett par intensiva kursdagar på ett soligt Färingsö i skolhuset, bredvid den fina Hilleshög kyrka, som också är värd ett besök.
Från kursen har jag med mig några lärorika misslyckanden: för mycket färg, fel färgblandning, för lite vita utsparningar och hoppsan – det där med komposition glömde jag visst helt och hållet i min iver att testa olika tekniker! Men eftersom jag lovade – då i det där inlägget i april – att jag skulle visa resultatet om det blev någon kurs för mig, får jag väl stå mitt kast. Så varsågoda! 
Jag börjar med en som jag tyckte blev lite rolig, i alla fall. Här testade vi tekniken att låta färgen bilda linjer. Vissa färger ”biter” när de torkar och då blir det tunna fina linjer som man inte skulle kunna göra med pensel. Här är det Peynes grey, med en aning Antwerp blue som ger sådana där tunna konturer på trädstammarna när de torkar.
Här är Björns demo-målning för nästa teknik. Den övningen handlade om att ta en riktigt ”tung” färg, med kraftiga pigmentkorn, som rå umbra, och försöka få den att krackelera. Klicka gärna upp Björns målning i stort format så ser ni hur färgen lever sitt eget liv.
Och här är mitt försök att få till samma effekt. Det funkade med själva krackeleringen, men som sagt, jag kunde lagt ner lite mer möda på att tänka igenom komposition, färgval och utförandet av resten också. Det där ljusa trädet till vänster är resultatet av att jag råkade spilla lite vatten där…
Och så lite vått i vått. Men vad sjutton är det där ljusa spretet för något, mellan granskog och berg? Det borde bort. Och själva bergskammen är alldeles för markerad och förgrunden för vag och det hade varit bra med lite mera vitt i vattnet, osv.
Och kolla här. IGEN, fast värre! 
Här har det ramlat ner rosa moln framför bergen. Och sedan anar man en elefantflock i bortre änden av den stora tråkytan som med mycket god vilja kan anses vara en plöjd åker.
Det är bara att bryta ihop och gå vidare. Vilket inte alls är svårt efter en sån här inspirerande kurs (att gå vidare alltså). Kanske elefanterna kan bli några stenbumlingar och det rosa kan bli höstlönnar? Eller också ger jag bara upp och målar på baksidan i stället…
Eller vänta nu. Det har jag ju redan gjort!
Ja du! Skulle jag ens nästan så bra som du gör skulle jag vara glad som en gurka och dansa masurka. Jag klickade upp alla och tycker att de är fina dina alster…akvarell är ju inte lätt precis. Visa gärna mera när du har målat mera. Njutbart!
Jag glömde ett ord…måla. Viktigt i sammanhanget :)
Nejmen ALLVARLIGT! Ta den där sista med sitt kladd och kludd… du KAN inte tycka att den är annat än ett haveri!!
Men tack i alla fall för vänliga ord. Och mitt råd är som alltid: försök! Det är roligare än du tror och du kan mer än du anar!
Jag är jätteimpad, och du kallar det haveri. Då gitter jag ju inte ens försöka.
Förkrossande förebild alltså.
Dumheter! Sätt igång!!
Åh vad roligt! Gå på kurs och måla! Vill också! Måste hålla med ovanstående talare, bilderna ÄR fina… Även om de inte blev som du tänkte/ville så blir de ju något annat och det kanske har att göra med det du säger, att färgen lever sitt eget liv, bildar former och linjer oväntat och så plötsligt står det elefanter där, mitt i fjällvärlden eller vad det kan vara :-) Nån gång ska jag också gå på akvarellkurs!
Ja, klart du ska!
Avesta Art har haft kurser ibland, har jag sett, men dem har jag missat. Och i Malingsbo lär det finnas intressant akvarellverksamhet. Annars får vi väl slå oss ihop och beställa upp Björn till våra trakter!
Himla kul med din rapport. Men ger det inte mersmak
att måla? Välkommen till Färingsö i vecka 29 så kan
vi breda ut oss på stora bord och måla inspirerade av
Björn.
Det ger absolut mersmak!
Om vi inte lyckas ta oss till Dalarna till dess är Färingsö i vecka 29 ett mycket lockande alternativ!
Jag tycker se ser bra ut. Jag skriver hellre. Tror att en hemlighet i konsten är att inte fastna i detaljer och dutta för mycket. Och att man har något att säga förstås.
Ha det gött!
Det har du alldeles rätt i. Det är duttandet som förstör mycket som borde ha fått vara som det var! Och om man gillar att skriva (också) blir det lite kluvet.
Vackra målningar! Och så härligt att gå en akvarellkurs! Livsglädje!
Men hallå! Nu känner jag mig som en missförstådd konstnär. Målningarna är ju DÅLIGA! Men välkommen hit i alla fall!
Hej!
Jag målar ofta, men jag älskar att måla detaljer. Kanske är det illustrationer jag gör, vem vet? Jag älskar att teckna och måla och det är huvudsaken. Vill bara säga att ”elefantbilden” är riktigt bra. Den sätter igång min fantasi.
Visst är det huvudsaken att man får måla och rita! Nuförtiden – när jag har mer tid – är det paradoxalt nog inte riktigt lika ofta som jag håller på. Men tidigare i livet ritade jag dagligen och målade ofta, som ett sätt att hålla balansen när det var som stressigast.
Fantastiskt att du gillar den misslyckade elefantbilden:-)
PS. Välkommen hit!
Helt underbara akvareller – de duger precis som de är så ändra inte på någonting. (Det kan man väl förstås inte med akvareller?) Härligt att du kom iväg på en kurs. Även om man kanske inte lär sig så mycket får man inspiration. Ser fram emot akvareller från Dalarna så småningom.
Ingrid
Jätteroligt med kursen och en hel del nyttig information. Jag gillade kursupplägget som gick ut på att Björn målade en akvarell på morgonen och en efter lunch, där han demonstrerade olika tekniker. All praktisk information om papper, penslar och färgernas egenskaper vävdes in i hans demonstrationer på ett jättebra sätt. Så nu har jag äntligen kommit igång litegrann igen. Målade just ett hundhuvud som jag är riktigt nöjd med. Kommer i morgon eller övermorgon här på bloggen!