Hemma hos är veckans lördagstema. Så här ser det inte ut hemma hos oss utan i en av de många lägenheter som annonseras ut av en mäklarfirma som specialiserat sig på snygga dyra lägenheter. Och säga vad man vill om dessa lägenheter i tiomiljonersklassen, men deras ägare tycks i alla fall ha god smak. 
Jag är själv rätt förtjust i att fixa hemma, försöka få färger att fungera ihop och förvaringen att räcka till och sånt. Men när sådana här bilder dyker upp i samma tidningar som lyxinredningsreportagen kommer jag liksom av mig i hemma-hos-andet. 
Tills jag hittar ett reportage om Marie Kondo, som är en populär inredningsrådgivare.
Eller utrensningsexpert, snarare. Hennes enkla regel är att man ska fråga sig om man blir glad av det man har. Om inte ska man se till att de saker och kläder som man inte bryr sig om kommer till någon som sätter bättre värde på dem.
Och det man gillar ska man vara lite mer uppskattande mot. Tacka skorna för att de jobbar så bra. Ägna den fina och användbara soppskålen en vänlig tanke när man ställer in den i skåpet.
Just utrensandet kan bli mycket tankeväckande. HUR har den duken fått hänga med så länge, när det är alldeles fel färg? Varför ska fem par obekväma jeans ta upp plats i garderoben? Nog borde det där felfria, men svårplacerade fåtöljen kunna få ett bättre hem?
Hennes bästa råd är: Börja inte med att köpa snygga kartonger och förvaringsboxar, för då flyttar man bara allt utom synhåll. Rensa i stället, det ger ro i själen. Och i många fall kommer de saker du gör dig av med till bättre användning hos någon annan!
Här finns övriga lördagstemabloggare: Olgakatt Helena Gnuttan Livsrummet Pysseliten Tove Anki Anna Noton Music Pensionären på ön Klimakteriehäxan Min natur
Rensa i röran borde man göra oftare än man gör…lite feng shuia (blev det rätt nu?)
Och visst är det så att man i dagar som dessa kommer av sig rätt ofta
ja, väldigt ofta. Man önskar att man inte bara kunde sända iväg nödvändigheter som skor och kläder, utan också ett rum som är överlopps till någon som verkligen behöver det mycket bättre än vad man själv gör.
Trasmattorna på första bilden! Så snyggt och så rätt just där.
Att feng shuia är ju en användbar verbform bildad på feng shui! Fast här hemma säger vi släng huj, i stället…
Ack ja oom man kunde fördela alla tillgångar lite rättvisare. Men det funkar i alla fall hyfsat häromkring med olika inlämningsställen för kläder och skor och med Emmaus och andra organisationer som tar emot och amvandlar det inlämnade till pengar som går till bland annat Västsahara.
Det är mycket lättare att råda någon, än att göra det själv!
Hur hittar man den människan som kommer att vårda mina familjeklenoder?
Jag är fäst vid många av mina prylar – problemet är att jag inte får plats med allt.
I teorin vet jag precis hur det borde vara – jag skulle kunna skriva böcker om det!
Att säga tulipanaros är ingen konst – men att göra en!
Margaretha
Jamen det tycker jag du ska göra! Skriv en tulipanarosbok – du anar inte vilken megasucce den där boken av Marie Kondo har blivit. Tyvärr verkar den slarvligt översatt till svenska, så det finns utrymme för en alldeles inhemsk bok på området.
Marie Kondo skulle nog råda dig att behålla allt du gillar och kanske bygga ut huset så att det får plats, för hela hennes sorteringsidé bygger på vars och ens känslor för föremålen.
Ja, det var verkligen kontraster på dina första bilder. Klokt råd – att rensa. Men oj, så svårt.
Hälsningar
Birgitta
Japp, svårt, men lite kul när man kommer igång. Värt att testa!
Rensa ja, slänga nej. Det finns så mycket material som behöver återanvändas. Är det någon som vill återanvända någon av mina tre (3) vävstolar som är över?
Jamen så bra! Här finns en sopsäck med trasiga strumpor av olagbart material (hål på både tå och häl) malätna tröjor med dålig passform, fula syntetdukar med fläckar som inte går bort, trasiga badrumsmattor och annan slumrekvisita. Jag skickar rubbet till Mora!
Rensa i röran med feng shui – eller utan. Men rensa. Flytta är bra för rensandet. Men nu dröjer till nästa gång.
Feng shui är lite för krångligt för mig. Det är så mycket man ska tänka på. Bättre med Marie Kondos metod: Gillar jag den här? Om svaret är ja behåller man, om svaret är nej ger man bort den. Mycket bra och det visar sig när man börjar gå igenom med sådana glasögon att man behåller saker av helt andra skäl (och ganska knäppa) än att man gillar dem.
Och bäst av allt är förstås att flytta, för då skärper man verkligen blicken. Förutsatt att man packar allt själv då, förstås!
Jag har varit förbi och läst inlägg och kommentarer och säger tack tack,det var feng-slande shuia!
Jag rensar och rensar och min lilla lya är proppfull, men jag vill ha det omkring mig.
Gamla dukar som farmor broderat har jag fått en ide om, att sy in de på oblekta lakan med virkad inslag och göra gardiner av det … det är något med att bevara också ..
Det låter som en jättebra idé, att återbruka farmors broderier! Det fina med Marie Kondo-metoden är att man behåller allt man gillar.
Det är det som känns likgiltigt och onödigt som man kan lämna vidare. En kompis sa lite oroligt att hon har alldeles för många sidenblusar och sjalar, men att hon skulle ha svårt att göra sig av med någon för hon gillar dem ju verkligen. Jamen då ska hon så klart ha dem kvar! Då är de inte ”för många”.
(Omöjligt …)
Hemme nâ ôss
luppe å löss
huppe å slôss
Denna vers är min mamma dalkullans fel, och jag kan säga den på perfekt dalmål (relativt sydligt — från Gustavs) men jag kan då verkligen inte skriva den.
Men jag har tänkt på den ända sedan jag först fick se den här postens rubrik!
Däremot är den där konsten att sortera ut och slänga grejer inte en jag är särskilt bra på. Jag är till min natur en hamster.
Jamen det låter ju livat värre ”hemma nâ oss”!
Och jag kan precis höra hur versen låter på gustavsmål.
Om man gillar det man har ska man inte alls slänga – det är alltså helt OK att vara hamster – men om det finns en massa halvdana saker som inte alls gör en glad, ja då kan man ju fundera på om de skulle kunna göra bättre nytta någon annan stans, enligt Marie Kondo.
Roligt att se IKEA:s läderlappsfåtölj påöversta bilden. Jag kommer ihåg hur lycksalig jag var när jag fick en sådan röd i födelsedagspresent till mitt flickrum i början på 50-talet när IKEA nyss hade startat.
Chockartade jämförelse med nedanstående bild!
Jag ska rensningsråden ad notam. Men VEM vill ha broderade dukar och vepor idag? Man kan ju inte slänga det som mormödrar eller farmödrar broderat, virkat eller vävt. Så då blir det att gömma i lådor och skåp istället. För att inte tala om böcker…
Ingrid
Hoppas du har din läderlappsfåtölj kvar – idag är den en åtråvärd modern antikvitet!
Rensandet ska gå på känsla, då fungerar det bäst. Så OM det skulle råka finnas någon broderad duk som varken du, barnen eller barnbarnen gillar… ja då är det fullt tillåtet att ge den till Emmaus, eller liknande organisation, tycker jag!