Tvättdags. Det är som i Sanna Levelius träffande tvätt-berättelse, Den sjunde tvättkorgen, inspirerad av Ingmar Bergmans Det sjunde inseglet. Jag skjuter också upp. Hittar ursäkter. Tills lakanen är slut och lådorna för underkläder och sockor är tomma, medan tvättkorgar och blå IKEA-kassar är fulla.
En favorit som jag visat tidigare. Mer om Sanna Levelius och hennes bilder kan man hitta här: http://www.levelius.se/
I går lämnade Tvätten inget uppskov längre. Jag hade tvättid från fem, resten av kvällen. Men i ett obevakat ögonblick mellan maskiner (när jag hämtade fler kassar) VAR DET NÅGON SOM SNODDE EN MASKIN! Alltså inte så att maskinen försvann från tvättstugan, utan där låg tvätt och snurrade, när jag kom ner med nästa omgång.
Jag väntade ut pirattvätten; väntade lite till så att tvättpiraten skulle få en chans att hämta sin tvätt. Och lite till. Till sist lyfte jag ur piratens kläder och och fortsatte mitt tvättande. När jag sent omsider tog ut den sista tvätten ur maskin upptäckte jag att jag fått med mig ett par piratsockor som troligen gömt sig kvar efter pirattvätten.
Nu funderar jag på hur jag ska formulera den där tvättstugelappen. ”Du som snodde min tvättid kan hämta ett par sockor på 3 tr.” Kanske för argt? ”Du som av misstag råkade tvätta under min tvättid…” Lite för insinuant? ”Jag ber om ursäkt, men jag råkade visst få med mig ett par sockor av misstag, från någon annans tvätt, som tvättades samtidigt som min.” För mesigt?
Jag vill ju inte sjunka till ”Arga-lappen”-nivåer. Det är skrämmande med de hot som utslungas på tvättstugelappar. ”Du ska dö!” är bland de mildare.
Men den här lappen är lite annorlunda eftersom den inte hotar att ge sig på någon tvättstugeanvändare utan i stället tänker sig en indirekt bestraffning, nämligen att köpa hamburgerkött (dvs hästkött) på ICA!
Äsch, jag lägger ner sockorna i tvättstugan, helt enkelt!
Det har hänt mig förut att någon har snott min tvättid eller att personen före
inte har varit klar i tid.
Gällande det första så är det inte längre möjligt då vi har fått ett elektroniskt
bokningssystem där man loggar in med hjälp av en tag. Så det går endast att
komma in i tvättstugan på de tider man själv har bokat.
Bokningstavlan ser ut så här.
Smart lösning, men samtidigt lite nedslående. Då har man givit upp hoppet om mänskligheten för gott, liksom…
Indirekt så medför elektroniska system också att den föregående tvättaren
inte medvetet kan dra över på sin tid eftersom den personen då inte längre
kan komma in när personens tvättid har gått ut.
Visst sedan kan det väl hända (och har hänt mig också ibland) att man
glömmer bort tvätten men det är en annan sak.
Aha! Då måste man ändå hålla viss kontakt med grannarna ibland. I alla fall om man har något viktigt plagg kvar i tvättstugan när man blivit portad av elektroniken.
Jag är glad i min tvättmaskin i badrummet. Kanske är det bättre att tvätta i tvättstugan men det här är bekvämt, inga lappar skrivs och inte behöver jag vara mörkrädd som i tvättstugor i källare
Väldigt bekvämt är det ju. Men när tvättmaskinen i lägenheten pajade, samtidigt som det kom nya maskiner i tvättstugan, såg jag det som ett tecken. Och så har vi ju en kallmangel i tvättstugan som jag har blivit lite kär i!
Nu är det många år sedan vi måste dela tvättstuga men minnena förskräcker alltjämt!
Men inte vore det fel att meddela att sockorna finns till avhämtning så att du kunde få se vem piraten var! Om nu hen vågade visa sig…..
Minns när min kompis Ginny, från USA, hälsade på oss första gången och upptäckte vår välskötta och välfungerande tvättstuga i det kommunala bostadsbolag där vi bodde då. ”Public housing? This!!!” Hon var van vid att det som vi då kallade allmännyttan var slum och att gemensamma tvättstugor inte fungerade och att alla därför måste släpa iväg tvätten till tvättomater. Sedan dess har jag försökt vårda de gemensamma tvättstugor jag haft tillgång till: rensat luddfiltret, torkat av utspillt tvättmedel, och varit föredömlig på alla sätt.
Men det är klart jag är nyfiken på vem piraten är. Kanske en lapp i tvättstugan: ”Ett par svarta CK-sockor återfås mot beskrivning”? Nejvissnej…
Hahaha vilket roligt inlägg :-) Längesedan jag hade tvättstuga på ”det” viset. Underbar seriestripp om den sjunde tvätthögen. Sonen tar hem tvätten och tvättar här hemma trots att lägenheten har tvättstuga. Tvättstugor skulle nog kunna vara underlag för forskning inom något socialt område. Lägg fram pirat-strumporna och göm dig i torkskåpet, knäpp ett kort m mobilen när piraten dyker upp och lägg ut här på bloggen så får vi alla se hur en äkta tvättstuge-pirat ser ut :-)
Skulle inte förvåna mig om det redan finns några doktorsavhandlingar på tvättstugesociologi. Eller kanske antropologi?
Mycket frestande tanke att fånga en tvättäkta tvättstuge-pirat på bild. Ska fundera lite på det…
Ni får önska mig lycka till. Jag har nämligen bokat en tvättid till kl. 17 idag,
Oj, hur gick det? Inget råkurr i tvättstugan? Lyckades du hämta din tvätt i tid? Alla plagg kvar? Du glömde väl inte att göra rent luddfiltret!!!
Jodå allt gick bra.
Inget kurr, vare sig kokt eller rå. ;)
Ingen tvätt försvann.
Filtret rensades vilket jag brukar
göra efter varje tumling.
Tog en bild på tumlaren och golvet.
https://docs.google.com/file/d/0B0iRCjlrrTG1Yi0zeVJ1QTFqU2c/edit?usp=docslist_api
Klart godkänt!
Kära arga tvättstugesame,
SAOL rekommenderar oss att hellre använda ordet same, än det ord Ni skrev i ovanstående artikel. Detta för att undvika att någon känner sig kränkt och lägger rabarber i Eder tvättmaskin nästa gång Ni övervinner er själv och bokar en tvätt-tid!
I all vänskaplighet
Språkspionen
Ack så drumligt av mig! Min enda ursäkt – om än klen – är jag jag ännu inte hunnit skaffa nya SAOL. Förlåt mig, Svenska Akademien, förlåt mig, Sápmi.
Tack Margaretha, jag menar Språkspionen!
Kan ju inte annat än skratta när jag läser ….I gemensamma tvättstugorna är det fullt av händelser; en specifik social situation att vistas i då det inte går som en tänkt … eller andra har tänkt sig. Väl värd en undersökning.
Ett plastkort som nyckel till tvättstugedörren gör att endast den som bokat och låst sig in där kan komma in! Sades vara dyrt att införa, men tvättstugebekymren blev i stort =0 problem.
Det återstår verkligen att se! Att tvättstugeproblemen löser sig med plastkortkoder, alltså. Hmmm… Tar plastkortkoderna bort luddet på torktumlarfiltret, till exempel? Torkar plastkortkoderna upp på golvet i torkskåpet? Fixar plastkortkoderna mangeldukstrassel?? Om de gör det ger jag mig och kommer omedelbart att kräva att sådant installeras.
Om inte fortsätter jag att vara nostalgisk och längta tillbaka till den stora gemensamma tvättstugan, med så många maskiner att tre hushåll kunde tvätta samtidigt. Eller kanske rentav fyra? Trivsamt var det och man kunde ta med en kaffetermos och några bullar. Sånt förstår sig plastkortkoderna inte riktigt på, tyvärr.
Varför inte backa ännu en bit? Till den gemensamma klappbryggan? Den som fortfarande spelar en stor roll i Grönköping och som jag tror att du har en bild från.
Det ser idylliskt ut såhär på det ”Äkta fotografiet”, men jag föredrar ändå mellannivån: inomhus i lagom temperatur och praktiska maskiner.
Hur det gick till där vid klappbryggan kan man förresten läsa om här i Johan-Olov Johansson novell Stortvätten.
Kvinnliga projektledare är påfallande ofta arbetsilskna. Manliga dito tar arbetet som ett arbete. Men de kvinnliga…
Jag har faktiskt funderat en del över detta. Johan-Olov visar att det inte är en nyhet.
Det kanske var till hjälp att mobilisera en del adrenalin för att orka driva igenom hela stortvättsprojektet, samtidigt som man hade hand om ungarna och skulle se till att de inte drattade i ån?
… övriga irriterande moment i en tvättstuga går nog sin gilla gång, men tvätt-tiden är ens egen och inget blir stulet. Så helt nollad är inte problemen vid närmare eftertanke på kringvaron..
Nu kom jag tänka på min mormor som bodde i Oslo. ”bryggerhuset” i källaren av hyreshuset i och där två familjer tvättade ihop, förtvätt i stora kar, maskiner skulle värmas upp: En urvridare fanns, en stor tung dragmangel och de två familjerna hade var sina dagar i månaden. En centrifug blev insatt. Mycket bestyr och passning. Fika hade vi aldrig med, mormor bodde just över tvättstugan, så det var bara en trappa ner och upp. jag kommer i håg att de hade ”skaut” /huckla/ckarves kring sitt huvud för att skona permanenten …
Åh, dessa hårdpermanenter som blev alldeles småkrulliga i fukt. Finns de ens längre?
Personligen finns det saker som är mer störande än stulna tvättider.
Exempelvis de som envisas med att kräma ut musik på stereons maxvolym.
I synnerhet när det finns ett stort utbud av bra trådlösa hörlurar.
Ja, det kan jag livligt föreställa mig. Här i huset är vi dock så lyckligt lottade att det mest bara är en duktig flöjtists övningar som hörs – och det lyssnar jag gärna till.
Men något ska man ju ha och reta upp sig på, så det får väl bli tvättstugan i fortsättningen också, när tillfälle ges!
I tvättstugan kan man bli hemskt osams – jag har blivit det. Eller träffa sin tillkommande – har jag inte gjort, men en bekant i huset i Gbg gjorde det. De är skilda nu men ändå.
Att jag inte tänkte på det! Om man raggar i tvättstugan har man ju en chans att kolla om ens tilltänkta partner kan vika tvätt på ett civiliserat sätt!
Förresten Karin, hur gick det med snön? Den kom men försvann på någon
dag eller två precis som jag förutspådde. ;)
Det var faktiskt rätt märkligt, längre norrut runt Gagneftrakten så var det i stort
sett snöfritt medan det t.ex. i Surahammarstrakten var relativt ”mycket” snö.
Jag har förflyttat mig mellan Dalarna och Stockholm, så jag har inte full koll. Här i Stockholm var det vitt och och riktigt vackert en hel dag innan snön försvann igen. I Dalarna kom det rätt mycket, sägs det, men så smalt det mesta bort, men nu kommer ju värsta snösmockan från Norge, ser det ut som. Sammanfattningsvis: Ja, du hade nog rätt om den där snön som jag klagade över. Men vintern är nog långt ifrån slut.
Så här kan man skriva om man vill klaga
på grannen som knycker ens tidning.
https://mobile.twitter.com/sapna/status/581197526759403520
Det kan man kalla inbjudan till grannsamverkan – inte minst det där med önskemål om tips på aktiemarknaden!
…och så här fortsatte historien;
http://www.berkeleyside.com/2015/03/25/wall-street-journal-joins-the-fun-after-a-thoughtful-note-to-a-berkeley-thief-goes-viral/
En man med principer, tydligen: ”I smell Rupert Murdoch behind all this.”!
Nu äntligen har jag läst igenom dina senaste inlägg – de två speltimmarna på flygeln har gjort att jag får motsvarande tid mindre vid datorn. Som vanligt trevliga och intressanta.
Det finns två stora fördelar med att bo i ett hus. 1. Man behöver inte leta parkeringsplats. 2. Man har egen tvätt maskin och tvättar när man har lust.
I mitt tidigare liv bodde vi alltid i lägenhet och jag vet vilket snärj det var att boka tider och att inte alla passade dem. Då samlade jag på mig massor av tvätt – nu slänger jag in en tvätt lite då och då när andan faller på.
Ingrid
”När andan faller på” är liksom min normala planeringsmetod så att behöva planera tvättandet lite grann (många i huset har egen tvättmaskin så det är inte jättesvårt att få tvättid) är bara nyttigt för mig. Men jag tror att du har betydligt bättre ordning på din planering och då kan ju sponantvättandet vara praktiskt att sticka emellan med.
Vad härligt att du fullföljer ditt nyårslöfte med speltiderna! Två timmar är ju ett rejält stycke tid. Men givande, föreställer jag mig, att få ägna så mycket tid åt musiken!
Jag kastas tillbaka i minnet till den tid då jag bodde i samma hyreshus som min svärfar, min svåger och – ja självklart – min blivande Karlslok. Dom tre herrarna, med förvillande lika och svårläst handstil och dessutom samma efternamn bokade tvättstugan med namn i en kalender. Det var OMÖJLIGT att veta vem som hade bokat! I huset bodde fyra andra hyresgäster, så det var ju aldrig deras tid man ’snodde’ … Ja jisses, det var tider det. Så vill jag bo igen! Kan man köpa ett hyreshus idag?
Ja, Pysse, vi köper ett hyreshus tillsammans med några andra trevliga människor! Eller bygger ett. För det problematiska (och sympatiska) med hyreshus som man köper är ju i regel att det redan bor folk där…
Det är just det. Jag har alltid drömt om att få bygga hus. Varför blev jag inte arkitekt eller byggingenjör?
Ett litet karriärbyte kanske? Life long learning, recurrent education och sånt.
Du skriver om fulla tvättkorgar och blå IKEA-kassar. ÄR det inte fascinerande hur ett helt lands invånare kommit att bära sina tvättkläder i likadana kassar från samma företag! IKEA har präglat de svenska hemmens inredning under många år och har således även kommit att påverka hur vi genomför våra vardagssysslor. IKEA-kassen är sannerligen en genial uppfinning både till funktion och som effektiv reklampelare.
Ja jag håller helt med.
Visst är det kul att vi alla hivar en blå IKEA-kasse över axeln när vi går till tvättstugan!
Men se det gör inte jag, som tvättar i en på gården befintlig tvättstuga. Jag bär min tvätt i två gamla Coop-papperskassar. Det gjorde jag senaste i går. Någon blå Ikeakasse äger jag inte. Vi har digtal bokning och endast den som har bokad tid kan komma in i själva tvättstugan. Praktiskt och bra utom för dem som råkar glömma sin nyckelbricka (som används vid inpassagen) inne i tvättstugan – då finns ingen möjlighet att ta sig in till sin pågående tvätt.
Förmodligen ergonomiskt bättre med två konsumkassar än en IKEA-kasse!
Ja, så kom jag då äntligen ner till kommentarsfältet efter att ha skrattat mig
igenom alla ovanför. Det är är nästan som att åka långsam rolig hiss här inne hos dig.
Det är ju ett rent äventyr att dela tvättstuga med många andra.
Jag som delar tvättstuga bara med maken och mig själv kan inte skylla på att grannen har tagit mina sockor när de har försvunnit i tvätten. För försvinner gör de…och det kanske din piratgranne också tror. Att svarta hålet uppenbarade sig och slukade sockorna. Sätt en lapp i tvättstugan och skriv att sockorna ges ut mot beskrivning. Kanske du får en vän för livet mitt i allt. Vad som helst kan ju hända! :)
Men eftersom sockrymningar är så vanliga måste jag nog vara extra tydlig:
”Ett par nytvättade svarta Calvin Klein-sockor, storlek 38-40, återfås mot beskrivning.”
Det blir nog bra! Och vad trevligt att du gillar hissturen!